Kulspruta 58

Kulspruta 58 (Ksp 58), internationellt FN MAG 58, är en helautomatisk luftkyld kulspruta med gasuttagsmekanism. Den matas normalt med 7,62 x 51 mm ammunition (Ksp 58B) i ksp-band från antingen en bandlåda eller en s.k. kassett. Kulsprutan har ett sikte med fällbart korn och hopvikbart benstöd, nyare versioner har picatinny-skena för montering av rödpunktsikte. I terräng med snö sätts ett särskilt snöstöd på benstöden för att inte sjunka ner.

Kulspruta 58 är en väldigt robust och bra kulspruta, men tyvärr väldigt tung, särskilt vid  tjänst längre sträckor till fots. Ksp 58 är en riktig trotjänare i Försvarsmakten och har under åren monterats på alla möjliga fordon och fartyg, ibland som enda beväpning.

P.g.a. den förhållandevis grova kalibern för en enmans-buren kulspruta blir det väldigt tungt att bära med sig stora kvantiteter ammunition. Varje 7,62×51 mm patron väger 24,5 g, det blir alltså ca 13 kg (inklusive 2 st bandlådor+band med ammunition) för laddaren att bära. Dessutom bär laddaren med sig den extra pipan på ett antal kilon. Skytten har minst två kassetter om vardera 49 patroner vilket motsvarar ca 3 kg (inklusive kassetten+band). Därför lämpar sig Ksp 58 bäst till mer statiska uppgifter såsom bevakning, större posteringar eller monterat på fordon.

Terrängbil 16 tornkrans med Ksp 58. Foto: ©2017 Henrik Svensk

Vid mer rörliga uppgifter till fots har Kulspruta 58 hos prioriterade förband i stor utsträckning ersatts med den betydligt lättare Kulspruta 90 som ju även delar ammunitionstyp med Automatkarbin 5C, 5,56 x 45 mm.

Det finns även flera olika stativ och lavetter. Fästen för Kulspruta 58 finns på de flesta fordon och fartyg inom Försvarsmakten.

Versioner

Kulspruta 58 A (Ksp 58A)

Orignalversionen från 1958 som använder 6,5 x 55 mm Mauser ammunition.

Kulspruta 58 B  (Ksp 58B)

Kulspruta 58B i lavett Foto: Kim Svensson

Pipa för 7,62 x 51 mm NATO-ammunition. Infördes på 1970-talet i samband med Automatkarbin 4 som använder samma ammunition. Ersatte Kulspruta m/42 i infanteriförband.
Används idag främst av Hemvärnsförbanden.

Kulspruta 58B2

Uppgraderad Kulspruta 58B med Picatinny rails MIL-STD 1913 enbart på lådans översida för montering av Rödpunktsikte. Föregångare till Kulspruta 58F som kom senare. Användes främst i utlandstjänst och i beredskapsförband.

Kulspruta 58 Strv (Ksp 58 Strv)

Stridsvagnsversion om saknar kolv. Användes på äldre stridsvagnar bl.a. Stridsvagn 103.

Kulspruta 58 C Strf (Ksp 58C Strf)

Kulspruta 58C Strf

Ersättare för de äldre Kulspruta m/39 som fanns monterade i Stridsfordon 90. Vapnet är svart, pipan saknar korn och bärhandtag. Det har ett nytt underbeslag och ett bakstycke utan kolv.

Kulspruta 58 C2  (Ksp 58C2)

Version för sönderfallande M-13 länkade band vilket kräver en annan matarinrättning.

Kulspruta 58 DF (Ksp 58DF)

Kulspruta 58DF Foto: Okänt

Försöksversioner  Kulspruta 58DF med en rad förbättringar. Bland annat fällbar kolv, kortad pipa med kylspår, picatinnyskena, färre gaslägen, handskydd, mm. Flera olika versioner har förekommit. Ej serietillverkad.

Kulspruta 58 E (Ksp 58E)

Version för montering i lavett för dörrskytt i Helikopter 15 och tidigare också i nu avvecklade Helikopter 10.

Kulspruta 58E (Ksp 58E)
Foto: ©2017 Henrik Svensk

Kulspruta 58 F (Ksp 58F)

Denna version är den som används mest idag ute på reguljära förband. Det är en modifierad Ksp 58 B, med Picatinny rails MIL-STD 1913 på lådans översida och runt gascylindern för montering av Rödpunktsikte EHV och andra tillbehör såsom laserpekare och lampor.

Kulspruta 58F
©2017 Henrik Svensk

M240H

Amerikansk M240-version som medföljde köpet av Helikopter 16  – UH-60 M Black Hawk.

Kulspruta M240H Foto: ©2016 Henrik Svensk

Ammunition

I Sverige användes Kulspruta 58 till en början med en pipa anpassad för 6,5 x 55 mm ammunition vilket är samma kaliber som det svenska Mausergeväret m/96 som då användes i stor utsträckning. I och med införandet av Automatkarbin 4 med sin 7,62 x 51 mm NATO ammunition infördes en 7,62 mm pipa och och kulsprutan benämndes då Kulspruta 58 B.

Det är betydligt enklare underhållsmässigt att hålla sig till en och samma ammunitionstyp inom ett förband. Eftersom hylsan på 6,5 x 55 mm patronen är mycket lik den på 7,62×51 mm kan samma band och matarinrättning användas, enbart ett pipbyte krävs för att växla mellan 6,5×55 mm och 7,62×51 mm NATO ammunition.

7,62 mm Lös ptr 10, 7,62 mm Sk ptr 10 slprj,  7,62 mm Sk ptr 10 prj
Foto: © 2004 Henrik Svensk

Miljövänlig ammunition

För att minska spridandet av bly och andra farliga ämnen i naturen har Försvarsmakten köpt in miljövänlig och blyfri ammunition. Dessa ammunitionstyper får vanligen tilläggsbokstaven B.

Skarp (7,62 mm Sk ptr 10 prj)

Den vanliga skarpa patronen som är en helmantlad projektil med en kärna av bly. Finns en miljövänlig variant

Spårljus (7,62 mm Sk ptr 10 slprj)

Spårljuspatronen (Sk ptr 10 slprj) känns lätt igen på att dess projektil har en vit målad spets. Projektilen har en lyssats av fosfor som antänds ca 70 m från pipan och lyser i mellan 100 till 800 m. Man kan följa dess bana då det blir som ett rött lysande streck efter den. Projektilbanan stämmer väl överens med normalprojektilens. Många tror att spårljusammunitionen har dålig precision och skulle slita på piporna mer än normalammunitionen, men det är en missuppfattning. Spårljus ammunitionen är lämplig för prickskytte därför att det är lätt för både skytten och observatören att följa kulans bana. Dock bör man vara lite försiktig i användandet då ljuset även enkelt kan ses av fienden och därmed se var skytten befinner sig. Spårljus är främst till stor hjälp när man skjuter under mörka förhållanden och inte kan sikta med siktet utan måste se vart elden tar. Spårljus används med fördel även med Automatkarbin 4 och Prickskyttegevär 90.

Lös (7,62 mm Lös ptr 10)

Den lösa patronen användas enbart i fredstid under övning. Patronen har en träplugg som projektil som pulvriseras vid skjutning inuti pipan. Vapnet förses med en lösskjutningsanordning som gör att träflisorna inte skjuts ut rakt fram och därmed skulle kunna skada personer. Den l ösa ammunitionen används med fördel under dubbelsidiga övningar då man kan skjuta mot varandra utan att skada. Vapnet ger enbart i från sig en ljudknall men ingen projektil lämnar pipan. I övrigt måste man handha vapnet på samma vis som med skarp ammunition.

Vid skjutning med lös ammunition måste ett riskavstånd på 10 m hållas till framförvarande person eller 2 m om personen har skyddsglasögon på sig. Reservation för eventuella ändringar vad gäller säkerhetsreglerna som kontinuerlig ändras.

Pansarbrytande (7,62 mm Sk ptr 10 pprj)

En pansarbrytande patron med en projektilkärna av tungsten. Patronen används mot lätt bepansrade fordon.

Bandad ammunition

Ksp 58 kräver bandad ammunition. Detta görs för hand på metallband bestående av 50 st sk länkar. Banden kan sedan sammanfogas. Dock måste första länken (på hela bandet, inte på resp sammanfogat band) lämnas tom för att frammatningen skall kunna ta tag i bandet.

Varje bandlåda rymmer 5 st sammanfogade band, d.v.s 249 ptr /låda ( 5 x 50 = 250; 250- 1=249) och varje kassett rymmer 1 st band (50 -1=49).

Man kan givetvis bära banden på andra vis än i de tillhörande bandlådorna. T.ex. i en skyddsmaskväska eller i någon annan typ av låda/väska. På så vis kan man enkelt effektivisera den så tunga bördan att ta med störa mängder ammunition i strid-ställningen. Tex kan man sätta fast större ammunitionslådor i trä på en ryggsäcksmes. Original bandlådorna är gjorda i metall och väsnas ganska mycket när man hanterar dem då de är för breda. Bandlådorna är ursprungligen framtagna för Ksp m/36 vars 6,5×55 mm Mauser-ammunition var ca 8 cm lång och 7,62×51 mm NATO bara är cirka 7 cm lång.

Sikte

Riktmedlen består av både hålsikte och siktskåra med stolpkorn. På Ksp 58F som har fästskena av Picatinny-typ används vanligen Rödpunktssikte EHV, men alla typer av optiska riktmedel som passar skenan kan användas.
Hålsikte (siktramen nedfälld)
Sedan sikteslöparspärren tryckts in, kan en så kallad siktlöpare ställas in på avstånd för var 100:e meter, från 200 – 600 m.
Siktskåra (siktramen uppfälld)
Sedan sikteslöparspärren tryckts in, kan siktlöparen ställas in på avstånd för 300, 400 och 600 meter samt för var 100:e meter från 800 -1 400 m.

Vid transport skall siktramen och stolpkornet vara nedfällda för att inte skadas.

Eldgivning

Vid kontinuerlig eldgivning blir pipan väldigt varm, därför måste man byta pipa efter max 250 skott i följd. Gäller även vid skjutning av lös patron. Detta möjliggörs genom att varje kulspruteskytt har en medhjälpare som kallas ”Laddare”. Laddarens uppgifter är att ladda, eldreglera samt att bära ammunitionen, en extra pipa och verktyg till kulsprutan. Ett pipbyte görs av en vältrimmad pjässervis (laddare-skytt) på under 5 sekunder. Pipan som ”vilar” kan sedan kylas med vatten eller snö.

Tips! Använd båda piporna lika mycket så att de inte blir ojämnt slitna och därmed olika prestanda/träffresultat för respektive pipa.

Normalt skjuter man kortare skurar om 5-20 patroner därefter reglerar man snabbt om elden. Tumregeln är att skjuta lika länge som det tar att säga t.ex. ”een pilsnerrr” d.v.s. 1-2 sekunder. Med fördel skjuter man med två stycken kulsprutor växelvis så att den ena kulsprutan skjuter medan den andra reglerar sin eld. På så vis erhåller man erforderligt med ”eld i luften” samt goda träffresultat.

Tillbehör till Kulspruta 58

Kulspruta 58 med snöstöd Foto: ©2017 Felix Åkerlund 331 FBS

• Snöstöd för benstödet för att inte sjunka ner i snö
• Verktygssats 1 och 2
• Extrapipa
• Rödpunktsikte, laserpekare för Ksp 58F
• Luftvärnsstativ; Marklvstativ och Fordonslvstativ.
• Bandfyllare 58/S handvevad laddkvarn M8730-210610

Video

Källor

SoldR Mtrl Vapen Kulspruta 58 B
Försvarets Materielverk och
AerotechTelub Information och Media AB, 2000
M7742-101161

Soldatreglemente Gemensam Materiel (Sold Mtrl G)
Försvarsmedia 1990
M7742-101031

Slagfjädern 3 -2018
Kulsprutan i den svenska Försvarsmakten
Sid 10-14, Henrik Jansson