JAS 39 Gripen

JAS 39 Gripen (Jakt Attack Spaning) är ett stridsflygplan som går under benämningarna Multi Role/Swing Role. Med Multi Role menas att Gripen skall kunna verka inom flera roller, beroende på last. Swing Role innebär att piloten kan skifta mellan jakt- attack- och spaning under ett pågående uppdrag, om maskinen bär last för rollöverskridande verksamhet.

JAS 39 A/C är ensitsig och JAS 39 B/D är tvåsitsiga. Båda dessa versioner har i stort sett samma kapacitet, förutom att JAS 39 B/D versionernas extra stol kommer på bekostnad av automatkanonen. B och D versionerna ses som operativa stridsflygplan och inte som renodlade skolningsmaskiner för typinflygning på Gripen. De tvåsitsiga maskinerna kan i framtiden få flera olika roller, där den extra besättningsmannen bland annat kan få en stridsledande roll.

Enligt gällande amerikansk benämningsstandard är C och D versionerna vidareutvecklade från A/B. C/D har lufttankningssystem, syregenerator (OBOGS), större displayer med flerfärg samt diverse internationella anpassningar såsom NATO-balkar, NATO-IFF/ILS (Identification Friend or Foe / Instrument Landing System) och att metriska systemet överges till förmån för knop/fot på presentationsytorna. Det finns dock C/D flygplan som saknar något eller några av ovanstående ändringar.

Gripen är designat till att vara fältmässigt, dels ur ett underhållsperspektiv dels för kapaciteten att kunna verka från vägbaser med korta rullbanor. Flygplanet har bra svängprestanda, vilket grundar sig på dess avancerade styrsystem och Saabs beprövade delta + nosvinge-konfiguration. Flygplanet är inte utvecklat som ett stealthflygplan men dess ringa storlek inverkar positivt på dess radarsignatur samt gör Gripen svårare att upptäcka och målfölja i luftstrid.

Gripens motor är en modern och effektiv kraftkälla med låg bränsleförbrukning och med ett inbyggt system med automatisk felsökning för lättare underhåll, vilket ger en lägre driftkostnad och högre tillgänglighetsfaktor.
Driftkostnad, tillgänglighetsfaktor och människa-maskininteraktion är de tre största reella tillgångarna Gripen har vid jämförelser med andra stridsflygplan.

Beväpning

Standardbeväpning

Oavsett uppdrag är Gripen alltid beväpnat med en infraröd luftmåls robot (IR-robot) på vardera vingspets och en inbyggd automatkanon (AKAN).

Automatkanonen (AKAN) är en höghastighets Mauser Bk27 som kan laddas med flera olika typer av ammunition och användas mot mål både på marken och i luften. Samma typ av kanon sitter även monterad i flygplan som Tornado och Eurofighter Typhoon.

Jaktvapen

Robot 74 (Rb74), internationell benämning är AIM-9 Sidewinder. En värmesökande IR-robot för luftmål på relativt korta avstånd. AIM-9 introducerades i USA redan 1956.

Robot 98 (Rb98), internationell benämning är IRIS-T, en modern jaktrobot utvecklad i Tyskland för att ersätta AIM-9 Sidewinder. Den är kompatibel med alla flygplan som kan bära Sidewinder. Robot 98 är mycket avancerad med hög manöverförmåga och kan med hjälp av ett sikte i pilotens hjälm avfyras mot mål runtomkring flygplanet. Detta möjliggör nedkämpning av mål vid sidan eller bakom flygplanet.

Robot 99 (Rb99), internationell benämning är AIM-120B AMRAAM. En medeldistans luftmålsrobot (Air-to-air). Gripen använder Rb99 under jaktuppdrag som kan avfyras på långa avstånd då den besitter BVR-prestanda (Beyond Visual Range) och finner sitt mål med en egen radar. Information om målet hämtas från flygplanets radar och kan sedan uppdateras efter det att roboten har avfyrats.

Robot 101 (Rb101), internationell benämning är Meteor, en modern jaktrobot utvecklad av MBDA. Roboten är avsedd att ersätta Robot 99 och kan skjuta ner mål på mycket långa avstånd. Roboten drivs av en ramjetmotor och kan nedkämpa mål upp till tio mil bort. Sverige är ett av de första länderna som har roboten i operativ tjänst.

Attackvapen

Robot 15 F (Rb15), svensk sjömålsrobot utvecklad av SAAB som med inbyggd radar-målsensor uppträder självständigt efter avfyrningen.

GBU 12/49 Paveway, amerikansk laserstyrda bomber för precisionsbekämpning av markmål. Bomben kan styras av laser från marken eller från en kapsel monterad på ett JAS 39 Gripen. Den uppgraderade bomben GBU 49 Paveway II kan även styras mot kända GPS Koordinater. Detta system användes med god effekt mot en skogsbrand i Älvdalen 2018.

GBU 39 SDB, amerikansk glidbomb för precisionsbekämpning av markmål. Bomben framtogs i syfte att ge flygplan förmågan att bära fler precisionsvapen. En Gripen kan bära upp till 16st bomber som kan fällas på avstånd upp till 110 km från målet och som styrs med hjälp av GPS/INS.

Avvecklade system

Robot 75 (Rb75), internationell benämning är AGM-65 A/B Maverick. En markmålsrobot med RSV (Riktad SprängVerkan) som har inbyggd TV-målsökare, vilket ger piloten målinformation via en indikator i cockpit. Vapnet används inte längre i Försvarsmakten.

Bombkapsel M90 MJÖLNER (BK90) En friflygande bombkapsel med 72 st substridsdelar med splitterverkan och zonrör, tid eller anslags antändning. Hela kapseln väger 600 kg varav 113,4 kg är explosiv vara. Kapseln glidflyger efter det att den blivit fälld fram till målet och tömmer sin last över det. Kan användas mot tex flygfält, mjuka och halvhårda mål. Bk90 är utvecklad för att ge så få odetonerade substridsdelar som möjligt. 

Framtiden

Saab har utvecklat en uppgraderad variant av JAS 39 Gripen, allmänt känd som Gripen NG. I Försvarsmakten kommer systemet heta JAS 39E (Ensitsig) och JAS 39F (Tvåsitsig). Bland förbättringarna finns ett större skrov med plats för fler vapen, en uppgraderad cockpit med förbättrade skärmar, ökad bränslekapacitet och nytt landningsställ. Försvarsmakten har beställt 60 flygplan av den här sorten.

Det har även utförts tester med tyngre långräckviddiga attackrobotar av typen KEPD350 (Kinetic Energy Penetrator Destroyer) som har en räckvidd som överstiger 350 km, väger ca 1 400kg styck och är utvecklade för bekämpning av starkt skyddadde mål såsom ledningscentraler i underjordiska bunkrar.

Export

Gripen har sedan 1997 varit i operativ tjänst i svenska Flygvapnet. Ambitionen hos Gripen International är att sälja minst 200 st flygplan på den internationella marknaden, som för flygplan i Gripen-klassen bedöms kommer att anskaffa ca 2000 flygplan inom 10-15 år.

Nu använder även Tjeckien, Sydafrika och Ungern JAS 39 Gripen som stridsflygplan i sina respektive luftförsvar.
Tjeckien tecknade avtalet 14 juni 2004 . Tjeckien leasar 12 ensitsiga och 2 tvåsitsiga plan av senaste versionen JAS 39 C/D.
Sydafrika beställde den 3 december 1999 28 st Gripen som kommer att levereras mellan 2007 och 2012.
Ungern bestämde sig den 10 september 2001 för att hyra 14 st Gripen av den svenska staten. Dessa leveranser skedde 2005.
Thailand bestämde sig 2007 för att beställa tolv flygplan varav fyra dubbelsitsiga för att ersätta sin flotta av omoderna F-5.
Brasilien har beställt 36 Flygplan av den uppgraderade varianten Gripen NG. Dessa flygplan kallas F-39 och leverans påbörjades 2019.

Informationsöverlägsenhet

Det operativa värdet har dessutom ökats genom att säkerställa informationsöverlägsenhet för piloten och för personalen i ledningsfunktionerna på alla nivåer. Gripen-systemets förmåga att insamla, strukturera, analysera och presentera information har väsentligt ökat pilotens och därmed flygvapnets förmåga till verkan och motverkan i de tuffaste stridsmiljöer.

Att flygplanet till skillnad från sina föregångare från början är konstruerat som ett enda integrerat system möjliggör förenklad uppgradering av flygplanets mjukvara. Gripen kommer härigenom att kunna hållas modern över hela sin livstid.

Utveckling

Ett viktigt krav på Gripen projektet har varit att flygplanet ska ha stor och flexibel utvecklingspotential. Det ska också finnas goda möjligheter för att introducera nya vapen, sensorer och taktik till jämförelsevis begränsade kostnader.

Utvecklingspotentialen i Gripen har erhållits genom att bygga in betydande marginaler i systemen, avseende:

• Försörjningsystem, el-, hydraul- och kylluftsystemen.
• Datorkapacitet, både prestanda och minneskapacitet.
• Intern kommunikation, databusskapacitet.
• Extern kommunikation, reservutrymmen i datalänkar och radiokapacitet.
• Utrymmensreserv för ny elektronikutrustning.

Då utvecklingen inom vissa områden har gått snabbt, så har ursprunglig utvecklingspotential avseende t.ex. datorkapacitet och datakommunikation till viss del redan tagits i anspråk.

Därför ställdes det i beställningen av vidareutvecklingen 1997 nya hårdare krav rörande marginalerna inom dessa områden. Systemets operativa förmåga kan därför förbättras avsevärt under en mycket lång tid framöver vara ett av världens mest avancerade och kostnadseffektiva stridsflygplan.

Övrigt:

+ Teknikervänligt
+ Människa-maskininteraktion
+ Ekonomiskt

– Radar som har visat sig ha begränsningar
– Relativt kort räckvidd
– Begränsad vapenlast (oftast i kombination med det ovan då en eller flera balklägen faller ifrån för extratankar)

Mer information

Urban Fredrikssons Military Aviation – JAS 39
Mycket bra och omfattande sidor om JAS, dock lite tråkig layout. (Engelska)

Video

Källor

Sidan är skapad i samarbete med:
Johan Pettersson, Kim Svensson, Jonathan Rieder Lundkvist m.fl

Blekinge flygflottilj
F 17 – Blekinge flygflottilj

 Skaraborgs flygflottilj
F 7 – Skaraborgs flygflottilj

Faktaboken om Gripen, Utgåva 5
Av: Jan Ahlgren, Anders Linnér och Lars Wigert
ISBN 91-972803-7-2

Military Aviation in Sweden
Hemsida om JAS 39 på engelska.