Längd: 104,9 m
Bredd: 18 m
Djupgående: 5,1 m
Maxfart: 13 knop
Deplacement: 6 150 ton
Beväpning: relingslavett för Kulspruta 58
Motorer: 5 st MAN 9ASL 25/30-motorer dieselelektrisk drift
Effekt: 2 313 hk/per diesel
Framdrivning: Två roderpropellrar vardera 1840 kW, tre bogpropellrar
Besättning: 40 man (varav 30 officerare)
Sjösatt: 1985
I tjänst: April 1993– (Försvarsmakten)
IMO: 8308288
Callsign: SELT
MMSI: 265402000
Övrigt: Tryckkammare, dykklocka, dykfarkoster, helikopterplatta, 5 st kranar.
Tillverkare: Scheepswerf De Hoop B.V., Lobith, Nederländerna
HMS Belos är flottans ubåtsräddningsfartyg och tillsammans med den medförda ubåtsräddningsubåten URF (UbåtsRäddningsFarkost) utgör de Flottans ubåtsräddningssystem vid Första ubåtsflottiljen i Karlskrona. Systemet är direkt kopplat till säker drift av svenska ubåtar i form av Gotland-klassen och Södermanland-klassen.

HMS Belos och ubåten HMS Halland under övningen Dynamic Monarch,16 maj 2014. Foto: © NATO photo Flt.SGT ARTIGUES/FRAF
Konstruktion
Ursprungligen byggdes fartyget som ett civilt dyk och supportfartyg (DSV – Dive Support Vessel) för offshoreindustrin av det nederländska varvet De Hoop. Fartyget är isförstärkt, har en stor helikopterplatta i fören och utrustad med tryckkammare, dykarklockor och flera olika dykfarkoster.
Fartyget har så kallad dynamisk positionering MOSHIP som med hjälp av sina navigationsinstrument använder motorerna för att hålla en exakt position över t.ex ett vrak eller dykplats istället för att ankra [4]. Positionen hålls med en kombination av GPS, gyrokompass samt roder- och bogpropellrar [11].
Fem olika kranar finns ombord vilka har lyftkapacitet på 5, 6, 10, 55 och 100 ton, där 55 tons kranen är den aktre A-kranen.
Tryckkammare
HMS Belos är utrustat med TUP – Transfer Under Pressure, ett system som gör att man kan överföra den räddade besättningen från ubåtsräddningsfarkosten till tryckkamrarna under samma lufttryck de utsatts för i den havererade ubåten. På så vis kan man kontrollerat ta dem tillbaka till normalt lufttryck utan att riskera dykarsjuka. Systemet är dimensionerat för att klara ett tryck motsvarande max 50 m djup.
Tryckkammarsystemet består av tre cylindrar uppdelade i fyra huvudkammare och har en kapacitet på 40 personer totalt.
Historia

NB314 Energy Supporter Foto: ©1988 Patrick Hill – Shipspotting.com
Från offshorefartyg till ubåtsräddningsfartyg
Fartyget sjösattes 1985 och döptes då till NB314 Energy Supporter [3]. I mitten av 1992 köptes fartyget av Försvarets Materielverk (FMV) från Scottish Resources och anlände till Sverige i november 1992 för att därefter anpassas för militär tjänst och byggas om till ubåtsräddningsfartyg.
I april 1993 togs fartyget i tjänst och fick namnet A214 HMS Belos (III). III står för att det tidigare funnits två andra fartyg vid namn Belos i flottan innan, samtliga har varit ubåtsräddningsfartyg.
Bärgningen av DC 3:an
2004 deltog hon i bärgningen av signalpaningsflygplanet TP 79 Hugin, vanligen kallad DC 3:an, som 13 juni 1952 sköts ner av Sovjetunionen under ett spaningsuppdrag [8].
DC 3:an hade påträffats i juni 2003 på 125 meters djup utanför Gotland. När flygplanskroppen var bärgad återstod vrakdelarna på botten, och bärgningsledningen valde frysmuddring: stora metallplattor sänks till botten och kyls med saltlösning till minus 30 grader. Efter ungefär 15 timmar hade de översta 20 centimetrarna av sedimentet frusit fast, och plattorna hissades upp tillsammans med bottenmaterialet och vrakdelarna. Belos kan ligga stilla inom några decimeter även i vindstyrkor upp till 40 meter per sekund, och tillsammans med en undervattensrobot som filmade kunde plattorna läggas tätt intill varandra. Frysmuddringen pågick från 22 till 28 april 2004 och gav 50 kvadratmeter frusen botten, som överlämnades till Rikskriminalen. Kylaggregaten drevs av Försvarsmaktens elkraftsystem HES, tre elverk och ett ställverk på 900 kVA, och FMV utbildade Belos maskinpersonal i systemet [8].
Livstidsförlängning 2005
Under 2005 genomgick fartyget en livstidsförlängning då bl.a. en 55 tons A-kran från Caley Ocean Systems, installation av TUP-systemet, utökad tryckkammarkapacitet och uppgraderat dynamiskt positioneringssystem.
Internationellt ubåtsräddningssamarbete
HMS Belos och dess TUP-system är kompatibelt med ubåtsräddningsfarkosten LR-5 som ägs av ett brittiskt företag men leasas till Australiens flotta och NSRV (NATO Submarine Rescue Vehicle) som ingår i NSRS (NATO Submarine Rescue System). NSRS är ett container-baserat system som kan transporteras och baseras på olika fartyg och som drivs av Norge, Storbritannien och Frankrike. Räddningsfarkosten NSRV kan ta 12 passagerare per omgång och NSRS-systemet har tryckkammare med plats för 72 personer med TUP (Transfer Under Pressure) och sjukvårdsinrättning [9].
Sverige har avtal med NSRS (Frankrike, Norge, Storbritannien), Polen och USA om att ge och mottaga hjälp i fall olyckor sker med våra eller deras ubåtar. Detta är särskilt viktigt för Försvarsmakten så att ubåtsverksamheten kan fortgå då URF är på service eller underhåll.
URF – UbåtsRäddningsFarkost
Längd: 13,5 m
Bredd: 3,8 m
Höjd: 4 m
Djupgående: i ytläge 2,8 m
Vikt: 52 ton
Maxfart: 3,5 knop
Motorer: 8 st
Max dykdjup: 460 m
Besättning: 2 piloter, 1 maskinchef, 1 räddningsrums- operatör
Antal räddningsbara samtidigt: 35 personer
Sjösatt: 1978
I tjänst: Augusti 1978–
Tillverkare: Kockums, Sverige
URF – Ubåtsräddningsfarkost är en DSRV – Deep Submergence Rescue Vehicle, framtagen för att kunna rädda ubåtsbesättningar från Östersjöns djupaste punkter. Farkosten beställdes 1972 och kunde levereras 1978.
Den är ursprungligen konstruerad för att rädda 25 personer och med en dykarsluss. Trots en vikt på över 50 ton kan den utöver framtas på fartyg även fraktas på lastbilstrailer samt i stora transportflygplan typ AN 226.
1984 uppgraderas URF för att kunna rädda en komplett svensk ubåtsbesättning på 35 personer i en omgång. Detta möjliggjordes genom att ta bort dykarslussen.
Passagerarna kan transporteras under konstant övertryck och ansluta HMS Belos och utan att minska trycket överföras till tryckkammare för behandling och dekompression för att förhindra dykarsjuka.
Räddningen går till så att URF sjösätts från Belos, dyker, dockar med ubåten på botten och tar ombord besättningen. Vid ytan tas farkosten ombord på Belos och ansluts till tryckkammarsystemet, där behandlingen påbörjas. Besättningen är trycksatt under hela förloppet (Transfer Under Pressure, TUP). Farkosten är utformad för att kunna flygtransporteras eller bogseras till olycksplatsen, och Sverige har ubåtsräddningsavtal med bland andra Norge, Polen och Storbritannien [10].
URF genomgick under 2012 en livstidsförlängning under drygt 9 månader hos James Fisher Defence i Glasgow, Skottland till en kostnad av 110 miljoner kronor och benämns nu URF MkII [6].
Samtliga delsystem och ett nytt framdrivnings- och styrsystem installerades. Den stora propellern i aktern är borttagen och ersatt med 6 st mindre styrbara propellrar. I samband med modifieringen målades farkosten om från vit/orange till gul/blå.
Dykfarkoster
Sjöuggla – ROV
Sjöuggla är en fjärrstyrd undervattensrobot (ROV – Remotely operated underwater vehicle) som kan undersöka objekt såsom vrak på stora djup. Namnet Sjöuggla är ursprungligen ett produktnamn från företaget Scandinavian Underwater Technology (SUTEC) i Linköping som utvecklade farkosten i början av 1980-talet men har använts på flera andra typer av ROV. FFV (Försvarets Fabriksverk) övertog 1989 SUTEC. FFV i sin tur övergick 1991 till Celsius AB och köptes år 2000 upp av Försvarskoncernen Saab där farkosterna marknadsförs under namnet SeaOwl
Argus Bathysaurus 44 – ROV
Fjärrstyrd undervattensrobot (ROV – Remotely operated underwater vehicle) tillverkad av det norska företaget Argus Remote System AS
Mantis – Madelene, bemannad miniubåt (Avvecklad 2016)
Längd: 1,95 m
Bredd: 2,2 m
Vikt: 1 600 kg
Dykdjup: 750 m , konstruerad för 1500 m och trycktestad till 1000
Dyktid: vid bemannad dykning syrgas för 80 timmar, normalt max 24 timmar.
Strömförsörjning: Via kabel samt nödbatteri
Tillverkare: OSEL, Storbritannien
Mantis är en enmans miniubåt med två hydrauliska robotarmar för arbete på mycket stora djup. Farkosten kan även fjärrstyras från moderskeppet då den är ansluten med en kommunikations och strömförsörjningskabel sk. Navelsträng.
Designad av Graham Hawkes och tillverkad i Storbritannien.
Användes under bärgningen av DC 3an TP 79 Hugin ombord HMS Furusund. Sedan 2016 överförd till Flygvapenmuseum.
Video
Källor
- [1] Shipspotting.com – BELOS IMO: 8308288
- [2] Wikipedia – HMS Belos A214
- [3] Wikipedia – HSwMS Belos (A214)
- [4] Försvarsmakten – Ubåtsräddningsfartyg Belos
- [5] Försvarsmakten Marinbloggen – URF sjöprov 2012-08-27
- [6] Chefsingenjören – Snart som ny 2011-07-17
- [7] Jane’s Fighting Ships 2014-2015
- [8] FMV Aktuellt nr 2/2004 – Bärgningen av DC 3:an (HES gav kraft vid DC 3-bärgning)
- [9] Wikipedia – NATO Submarine Rescue System
- [10] Försvarsmakten – Ubåtsräddningsfarkost URF (arkiv 2021)
- [11] Försvarsmakten – HMS Belos (arkiv 2021)
Senast uppdaterad: 2026-06-02










