Terrängbil 30 Foto: ©2003 Henrik Svensk
Bredd: 2,49 m
Höjd: 3,00 m
Tjänstevikt, totalt / framaxel l bakaxel : 8 820 kg / 5 200 kg / 3 620 kg (Terrängbil 311)
Maxlast: 4 580 kg (Tgb A Skyddstak)
Totalvikt: 13 400 kg (Tgb A Skyddstak)
Lastyta l x b: 4,29 x 2,36 m (Tgb 311 A Skyddstak), 2,42 x 2,36 m (Tgb 311 A PH MT)
Höjd till lastyta olastat fordon: 1,44 m
Maxlast på tak personalhytt: 125 kg (Tgb 311 A PH MT)
Antal hjul/drivna hjul: 4×4
Motor: Scania 6 cylindrig DS11
Motorstyrka: 220 hk (162 kW) vid 2 200 varv
Växellåda: 6 steg automatisk, låg/hög växel.
Bränsle: Diesel
Tankvolym: 167 liter
Elsystem: 24 V
Beväpning: Takfäste för Kulspruta 58
Vinsch: sidomonterad Dragkraft 59 kN / 60 m vinschlina
Däckdimension: 400/65-26,5/ 12D (192 kg inkl fälg)
Hastighet: 3 – 80 km/h
Bränsleförbrukning: 3-5 liter/10 km
Lastkapacitet: 4 500 kg
Dragkapacitet: 6 000 kg i terräng, 26 000 kg på landsväg
Stigningsförmåga: 60% (med full last)
Sidlutningsförmåga: 40% (med full last)
Markfrigång: 0,4 m
Vadningsförmåga: 0,8 m
Höjd hinder: 0,6 m
I tjänst: 1975-
Antal: 2388 st totalt Tgb 30/40 1974-1990 [1]
Pris:
Terrängbil 40 med personalhytt Foto: ©2003 Andreas Karlsson
Bredd: 2,49 m
Höjd: 3,00 m
Tjänstevikt, totalt / framaxel / bakaxel: 10 480 kg / 5 120 kg / 5 360 kg (Tgb 411 A PH K1 T)
Maxlast: 6 120 kg (Tgb 411 A PH K1 T)
Totalvikt: 16 600 kg (Tgb 411 A PH K1 T)
Lastyta l x b: 2,94 x 2,36 m (Tgb 411 A PH K1 T)
Höjd till lastyta olastat fordon: 1,44 m
Maxlast på tak personalhytt: 125 kg (Tgb 411 A PH K1 T)
Draganordning: Dragkrok 221 A, dragfäste fram
Antal hjul/drivna hjul: 6×6
Motor: Scania 6-cylindrig DS11 överladdad
Motorstyrka: 300 hk (221 kW) vid X varv/min
Växellåda: 6 steg automatisk, låg/hög växel.
Bränsle: Diesel
Tankvolym: 167 liter
Elsystem: 24 V
Beväpning: Takfäste för Kulspruta 58
Vinsch: sidomonterad Dragkraft 59 kN, 60 m vinschlina
Däckdimension: 400/65-26,5/ 12D (192 kg inkl fälg)
Hastighet: 3 – 80 km/h
Bränsleförbrukning: 4-6 liter/10 km
Lastkapacitet: 6 000 kg (Tgb 45: 8 500 kg)
Dragkapacitet: 12 000 kg i terräng, 30 000 kg på landsväg
Stigningsförmåga: 60% (med full last)
Sidlutningsförmåga: 40% (med full last)
Markfrigång: 0,4 m
Vadningsförmåga: 0,8 m
Höjd hinder: 0,6 m
I tjänst: 1975-
Antal: 2 388 st totalt Tgb 30/40 1974-1990 [1]
Pris:
Terrängbil 30 (Tgb 30) och Terrängbil 40 (Tgb 40) har sedan 1975 varit Försvarsmaktens arbetshästar, både som gods och trupptransport samt som dragbil för tunga pjäser och släp. Vanligen kallas de för 30-bil respektive 40-bil, många tror även de heter Terränglastbil vilket är fullt förståeligt. Scanias beteckningar på fordonen är SBA 111 – Special Bulldog Allwheeldrive, generation 1, 11 liter (Tgb 30) och SBAT 111S Special Bulldog Allwheeldrive Tandem, generation 1, 11 liter Supercharged dieselengine (Tgb 40).
Fordonen togs fram för att kunna köras i Svensk terräng av värnpliktiga soldater som hade en mycket begränsad upplärningstid samt mycket liten erfarenhet att framföra ett tungt fordon, särskilt i terräng. Därför valdes bl.a. en helautomatisk växellåda.
Bilarna förseddes med så många delar som möjligt från Scanias civila utbud (70 %) för att kunna servas enkelt, ge för den tiden en god förarmiljö och hålla kostnaderna nere.
Terrängbil 40 används med fördel för att dra tung last och användes bland annat till att dra den 12 ton tunga Fälthaubits 77 och 12 cm rörlig kustartilleripjäs m/80 vars framdrivningsmotorer kunde kopplas in direkt via en manöverpanel i förarhytten vid körning i låga hastigheter i terräng.
Lastbilarna kunde utrustas med personalhytt för att ta 10 soldater samt en kran för att lättare lossa last.
Bägge bilarna drivs av en rak sexcylindrig dieselmotor med insprutning och för Tgb 40 även en turbo.
Terrängbilarna klarar låga temperaturer och är designade att kunna starta i -40° C. För köldstart är fordonen utrustade med bland annat elektriskt uppvärmd och isolerad batteribox, motorvärmare, hjälpstartanslutning och startkapselspruta för eterpatroner (startpilot).
Fordonen är allhjulsdrivna och har differentialspärrar på samtliga axlar. Framhjulsdriften kopplas in automatiskt vid iläggning av terrängväxeln. Framhjulsdriften kan även kopplas in med fördelningsväxellådan i normalläget.
Fordonen har en helautomatisk växellåda uppdelad i en huvudväxlingsenhet och en fördelningsväxellåda.
På högra sidan av ramen finns en vinsch för självhjälpsvinschning framåt eller bakåt.
Fordonen är försedda med tvåkrets direktverkande tryckluftsbromsar och har dessutom en speciell terrängbromsfunktion.
Styrsystemet har en hydraulisk servo-styrapparat och styrindikator.
Förarhytten på fordonen kan fällas framåt med en pumpspak för att ge åtkomst till motorn för service och tillsyn. Byte av motor tar endast 4 timmar under fältmässiga förhållanden.
Flaket är förankrat på fyra punkter och är avlyftbart. Det har lastförankringsöglor, fästhål för sittbänkar och fäste för en liten elhydraulisk lastkran om 16 kNm (1,6 Mpm) för att underlätta lastning. Flaket är försett med lyftarm för reservhjul.
Versioner
Terrängbil 30
Terrängbil 311 K1T
Terrängbil 311 med helt flak och skyddstak
Terrängbil 311 Skyddstak
Terrängbil 311 med personalhytt.
Terrängbil 311 Personalhytt
Snöslunga 77
45 st beställdes av Flygvapnet 12 december 1976, levererades 1978-1979, Påbyggnaden gjordes av Kockums i Storuman.
Terrängbil 40
Terrängbil 411 med helt flak och 55 kNm (5,5 Mpm) hydraulisk kran
Terrängbil 411 K5T
Terrängbil 411 med personalhytt och elhydraulisk lastkran om 16 kNm (1,6 Mpm)
Terrängbil 411 Personalhytt
Bärgningsterrängbil 40
Ett exemplar togs fram 1972 men seriebeställdes aldrig. Köptes av Svempas i Stockholm. Civil registering BGR 506
Svempas motivlackade Bärgningsbil 40
Terrängbil 45
I samband med att Indien köpte Fälthaubits 77 i början av 980-talet ville de också ha SBAT 111 som dragbil. 660 bilar beställdes av Indien via Bofors efter en lång process 26 juni 1986.
När produktionen av bilarna återupptogs passade även Försvarsmakten på att beställa 83 st nya bilar, dessa benämns Terrängbil 45 (Tgb45). Bilen har kraftigare fjäderutrustning vilket medförde att totalvikten kunde höjas från 16,3 ton till 19,0 ton.
52 st av dessa utrustades med radarhydda och PS 70 radar. De resterande 31 st Tgb 45 utrustades med fasta flak och anpassades efter civila regler för ADR EXIII för transport av explosiva ämnen och föremål och FL för tanktransport av brandfarliga vätskor eller brandfarliga gaser. Detta kräver bl.a. inkapslat elsystem och ABS-bromsar. Bilarna levererades till Försvarsmakten under 1989.
Räddningsterrängbil 4112 (Rtgb 4112)
Räddningsterrängbil 4112 Foto: ©2018 Henrik Svensk
Räddningsterrängbil 4112 tillverkades i 51 exemplar och var under en lång period Flygvapnets standardfordon för flygbasräddning. Bilen var främst avsedd för snabb släckning, räddning samt med vinschen bärgning och bortforsling av ett havererat flygplan.
Fordonet seriebeställdes i 49 exemplar 22 december 1978, togs i tjänst 1980, slutlevererades i mitten av 1982 och tjänstgjorde ända till 2008.
Bilen är byggd med Tgb 40 som bas med en dubbelhytt som har plats för en förare/kanonskytt och fyra brandmän.
En räddningsbil har dock ett flertal krav som inte finns på vanliga Tgb 40.
DS-11 motorn trimmades till 300 hk och kunde accelerera 0-80 km/h på 45 sekunder och gav en maxhastighet på 100 km/h.
Totalvikt på 16 000 kg
Ytterligare ett krav var att bilen och dess utrustning skulle kunna fungera vid -40° C – +40° C, detta krävde att påbyggnaden var väl isolerad och att vattnet kunde värmas och cirkuleras.
Brandpumpen matar en släckmedelskanon på taket som styrdes med en joystick från förarhytten. Fyra tryckutttag från en släckmedelstank om 3 200 liter och en pump med kapacitet på 2 500 l/min.
Släckmedelskanonen klarar av 1 500 l/min vid tio bars tryck och har en kastlängd på 45 meter. Skumsläckningsutrustning kommer från norska Fjeldhus Bruk.
Till tryckuttagen är ett mellan- och ett tung-skumrör slanganslutna på vardera sida av bilen.
Skillnader mellan Terrängbil 30 och Terrängbil 40
Terrängbil 30 och 40 har en komponentgemenskap på hela 90%. Största skillnaden är att Terrängbil 30 har två axlar och Tgb 40 tre axlar och därmed 1 m längre , samt att Tgb 40 har en turboladdad motor som ger 300 hk, mot Tgb 30 220 hk.
Historia
Under 1970-talet levererades 1847 st under 1980-talet 525 st
Framtid
Under 2010 påbörjades en större upphandling av nya militära lastbilar tillsammans med norska FLO. Upphandlingen vanns av tyska Rheinmetall.
Video
Källor
[1] Scanias Militärfordonshistoria 1908-1997
Lars Ramstedt, Probus Förlag HB, 2000
ISBN: 91-87184-64-8
Sid 125-143.
Leave a Reply
Lämna en kommentar