- Komponenter: Fjärrstyrd motoriserad lavett, sikte med integrerat COND-värmesikte, IK-enhet (IFF), Måldatamottagare (MDM/SLT), manöverenhet ansluten via fiberoptik, robot i behållare (2) (1)(6)
- Robotar på lavett: 2 (mot 1 i RBS 70 grundversion) (4)
- Mörkersikte: COND: kyld termisk detektor (kväv- eller Stirlingkylning) (1)(6)
- Fjärrstyrning: Operatör skild från lavetten, fiberoptisk länk (6)
- Måldata: MDM/SLT från spaningsradar PS-90 / PS-70 (6)
Robot Mk 2 (RB 90)
- Införd: 1991 (2)
- Vikt (robot): 17 kg (2)
- Längd/Diameter: 132 cm / 10,6 cm (2)
- Max räckvidd: 7 000 m (2)
- Höjdtäckning: 4 000 m (2)
- Maxhastighet: 600 m/s+ (2)
- Verkansdel: RSV + splittermantel (penetrerar > 200 mm pansarstål) (2)(5)
- Zonrör: Digital laser (2)
- Styrprincip: SACLOS, Laser Beam Riding (5)
Systemdata
- Bärare: Luftvärnsrobotbandvagn 701 (Lvrbv 701) på Bandvagn 206-chassi (1)(6)
- Tropp: tre bandvagnar (BV 206) för transport och drift (6)
- Bas: Vidareutveckling av Robotsystem 70 (RBS 70) (2)
I tjänst: 1991–2004 (förrådsställt), återtaget 2024– (Försvarsmakten) (3)(7)
Tillverkare: Saab Dynamics (fd. Bofors/Ericsson), Sverige
Robotsystem 90 (RBS 90) är en fordonsmonterad, mörkerkapabel vidareutveckling av Robotsystem 70 (RBS 70), ett svenskt korträckviddigt luftvärnssystem (SHORAD) mot lågflygande attackflyg, helikoptrar, kryssningsrobotar och UAV:er, infört 1991 [1][2].
Roboten är densamma som i RBS 70-familjen (Mk 2), men eldenheten är ny: en fjärrstyrd, motoriserad lavett med två robotar och ett integrerat COND-värmesikte ger systemet full mörkerförmåga och en operatör som sitter skyddad, skild från lavetten [4][6]. Priset för detta är högre logistisk tyngd.
Robotsystem 90 avvecklades efter försvarsbeslut 2004 och förrådsställdes, men har sedan 2024 återtagits av brigadluftvärnet. I juni 2026 övade Norrbottensbrigadens brigadluftvärnskompani med systemet på Hedens flygbas [3].
Bakgrund
Mot slutet av kalla kriget behövde brigadluftvärnet kunna verka i mörker och med kortare reaktionstid mot bepansrade attackhelikoptrar. RBS 70 i grundversion saknade integrerat mörkersikte och exponerade skytten direkt vid lavetten [2][6].
FMV initierade därför ett moderniseringsprogram parallellt med RBS 70-uppgraderingen. Det gav en ny robotgeneration, Mk 2, och en fordonsburen systemvariant, Robotsystem 90, som började tillföras 1991 [2]. Hotbilden var konkret: ryska attackhelikoptrar som Mi-24 och Mi-28 uppträdde i låg höjd, ofta i mörker, och var kraftigt bepansrade [5].
Konstruktion
Robotsystem 90 delar roboten och styrprincipen med RBS 70 men är byggt som ett fordonsintegrerat system där eldenheten manövreras på avstånd. Det som är unikt för RBS 90 är plattformen [6].
Roboten och styrningen
Roboten är Mk 2 (RB 90), samma laserledstrålestyrda (SACLOS) robot som i RBS 70-familjen, med samma yttre mått (132 cm, 10,6 cm) för bakåtkompatibilitet [2][5]. Jämfört med de tidiga Mk 0- och Mk 1-robotarna införde Mk 2 digitaliserad mottagare, digitalt laserzonrör och en kombinerad RSV/splitterstridsdel som penetrerar över 200 mm pansarstål, avsedd mot bepansrade helikoptrar. Räckvidden steg till 7 000 m, höjdtäckningen till 4 000 m och maxhastigheten till över 600 m/s [2][5]. Styrprincipens fysik, laser beam riding med sensorer i robotens akter, okänslig för IR-motmedel och DIRCM, beskrivs i detalj på sidan om Robotsystem 70 (RBS 70) [5].
Fjärrstyrd eldenhet
Den avgörande skillnaden mot RBS 70 är att lavetten är fjärrstyrd. Operatören styr den motoriserade lavetten via en fiberoptisk länk från en skyddad plats, och riktningen sker med elmotorer i stället för med kroppskrafterna. Lavetten laddas med två robotar mot en i RBS 70:s grundversion [4][6]. Fjärrstyrningen höjer överlevnadsförmågan, lavetten kan stå exponerad medan besättningen är skyddad, och fiberoptiken ger hög motståndskraft mot elektronisk störning jämfört med radiolänk [6].
COND-värmesiktet
Robotsystem 90 introducerade COND, ett integrerat värmesikte med kyld detektor som ser små temperaturskillnader på långt håll. Det gav systemet full mörker- och rökkapacitet, något RBS 70 i grundversion saknade, men krävde omfattande underhåll av kylsystemet, som byggde på högtryckskvävgas eller Stirlingkylare [6].
IFF och måldata
Eldenheten är kopplad till en IK-enhet (IFF) som via krypterad frågesignal förhindrar vådabekämpning, och en Måldatamottagare (MDM/SLT) som tar emot digital måldata från spaningsradar som PS-90. Skytten får invisningston och grafisk måldata före visuell kontakt, vilket kortar reaktionstiden [6].
Handhavande och strid
Robotsystem 90 grupperas och görs eldberett av en robotgrupp i förberedd ställning. Värmesiktet låter systemet upptäcka och bekämpa mål i mörker och nedsatt sikt, och den motoriserade lavetten kan riktas snabbt efter radarinvisning [6].
Liksom RBS 70 är det ett operatör-i-loopen-system: skytten måste hålla siktlinjen på målet under hela robotens flygtid medan styrsystemet korrigerar banan, men gör det här från en skyddad position [3][5]. Systemet är effektivt mot flera typer av luftmål på kortare avstånd och ger skydd åt brigadens förband under strid och förflyttning [3].
Organisation
Robotsystem 90 ingår i brigadluftvärnet och bemannas av robotgrupper i ett brigadluftvärnskompani. Systemet är fordonsburet på Luftvärnsrobotbandvagn 701 (Lvrbv 701), byggd på Bandvagn 206-chassi [1][6].
Mekaniseringen ökade överlevnadsförmågan men också den logistiska belastningen: en tropp krävde tre bandvagnar för eldenhet, robotförråd och ledning. Det var en av orsakerna till att systemet bedömdes dyrt att vidmakthålla under 2000-talets början [6][7]. I dag verkar det återtagna systemet inom Norrbottensbrigadens brigadluftvärnskompani [3].
MSHORAD och mekaniserat luftvärn
Robotsystem 90 var Försvarsmaktens första fullt mekaniserade närluftvärn. Tanken, att robotsystemet ska följa brigaden fordonsburet och kunna verka under korta stopp, lever vidare i dagens MSHORAD-koncept (Mobile Short Range Air Defence) [4].
I januari 2024 beställde FMV ett mobilt MSHORAD-system från Saab med kontraktsperiod 2024–2026. Lösningen integreras på bandvagnen BvS10 och består av en eldenhet baserad på Robotsystem 70 NG och en radarenhet baserad på Saabs Giraffe 1X, sammankopplade via ledningssystemet GBAD C2. Syftet är att utvärdera konceptet som nytt närluftvärn för brigaderna, mot flygplan, helikoptrar och drönare, inför en eventuell större anskaffning [4].
Där RBS 90 krävde tre bandvagnar per tropp och en kabelstyrd lavett bygger MSHORAD på en fordonsintegrerad lavett med elektrisk riktning, tre robotar och automatisk målföljning i RBS 70 NG. MSHORAD kan därmed ses som den moderna realiseringen av samma mekaniseringsidé som RBS 90 var pionjär för [4].
Historik
Familjen: från Mk 0 till Mk 2
Robotsystem 90 är Mk 2-generationen i en familj som börjar med RBS 70. AB Bofors och LM Ericsson tog fram det laserledstrålestyrda RBS 70, infört 1977 (Mk 0) för att skydda brigaderna mot lågflygande sovjetiskt attackflyg. Mk 1 följde 1982 med förbättrat laserzonrör [2][5]. Behovet av mörkerförmåga och pansarbrytande verkan ledde fram till Mk 2-roboten och den fordonsburna RBS 90. Hela utvecklingslinjen beskrivs på sidan om Robotsystem 70 (RBS 70) [2].
RBS 90 införs (1991)
Robotsystem 90 antogs och började tillföras armén 1991, med Mk 2-roboten, COND-värmesikte och fjärrstyrd lavett. Det gav brigadluftvärnet för första gången ett mekaniserat system med full mörkerkapacitet [2][5][6].
Avveckling 2004
Trots god prestanda avvecklades Robotsystem 90 efter försvarsbesluten kring 2004 och förrådsställdes. Brigadstrukturen reducerades kraftigt, och det bedömdes mer kostnadseffektivt att vidmakthålla och uppgradera det lättare RBS 70 än det tunga, logistikkrävande RBS 90 [7].
RBS 70 drev vidare medan RBS 90 låg i förråd
Medan RBS 90 låg i förråd fortsatte Saab Dynamics RBS 70-linjen för exportmarknaden: BOLIDE-roboten (2005) och NG-siktet gav räckvidd till 9 km och digital autotracker. Det var den linjen, inte RBS 90, som återinfördes i svensk tjänst 2019 [5].
Återtagning 2024–
Efter den säkerhetspolitiska omorienteringen återuppbyggde Försvarsmakten brigadluftvärnet, och Robotsystem 90 återtogs ur förråd från 2024. I juni 2026 genomförde Norrbottensbrigadens brigadluftvärnskompani en krigsförbandskurs med systemet på Hedens flygbas, där soldater och befäl tränade gruppering, mobilisering och strid mot luftmål [3]. Försvarsmakten beskriver systemet som väl beprövat och fortsatt en viktig del av brigadens luftförsvar, dels för att utnyttja materielen i dag, dels för att bygga kompetens inför kommande system [3].
Framtid
Robotsystem 90 fyller 2026 rollen som beprövad brygglösning medan brigadluftvärnet förnyas med två nya system [3]:
- Robot 98 (IRIS-T SLM T): betydligt längre räckvidd och förmåga att verka mot mål bortom synhåll, till skillnad från det optiskt styrda Robotsystem 90.
- Robot 100 (IRIS-T SLM): planerat att införas 2028, vilket ger skydd mot kvalificerade hot och gör brigadluftvärnskompaniet komplett.
Övergången speglar ett doktrinärt skifte: med RBS 90 måste skytten se målet, med Robot 98 och Robot 100 kan förbandet verka på längre avstånd och mot mål som inte syns med blotta ögat. RBS 90 vidmakthålls under övergången och utgör en kunskapsbro för luftvärnsutbildningen [3].
I den lätta, rörliga änden samverkar samtidigt RBS 70 NG i MSHORAD-konfiguration, så att laserstyrt närluftvärn och radarstyrt medelräckviddigt luftvärn bildar ett skiktat försvar [3][4].
Video
Diskutera på SoldF
Robot 70 / 70D / NG, Robot 90 och MSHORAD (RBS 70 / RBS 90) – SoldF Forum
Källor
- [1] Robotsystem RBS 90 – Robotmuseum Arboga (Länk)
- [2] Robotsystem 90 – Wikipedia (Länk)
- [3] Luftvärnet återtar och utvecklar förmågan – Försvarsmakten / Norrbottensbrigaden, juni 2026
- [4] Nytt Lv-system med robot 70 NG och radar Giraffe 1X – Vårt Luftvärn nr 2 2024 (Länk)
- [5] RBS 70-familjen – teknisk dokumentation – Saab Dynamics
- [6] RBS 90 – systembeskrivning – FMV / Försvarsmakten
- [7] Prop. 2004/05:5 – avvecklingsbeslut brigadluftvärn
Senast uppdaterad: 2026-06-22



Leave a Reply
Lämna en kommentar