Minröjningsfartyg Koster-klass



Minröjningsfartyg typ Koster är en modern minröjningsfartygs-serie om fem fartyg, tidigare sju som Landsorts-klass. Fartygen har funnits i den svenska flottan sedan 1986 och är marinens resurs för att söka upp och oskadliggöra sjöminor, men kan även operera i ett antal andra roller. Fartygen har en besättning på 28 man, varav 14 är sjömän och 14 är officerare.

Fartygets uppgifter

Huvuduppgiften är att med högfrekvenssonar och undervattensfarkost lokalisera, identifiera och oskadliggöra minor.
Röjdykare kan inkvarteras ombord för att bistå vid röjning av minor där det är för grunt för fartygsenheter.
Utöver detta har fartygstypen även kapacitet för bland annat ubåtsjakt, minsvepning (mekanisk, magnetisk och akustisk) och minutläggning.
Koster-klassen kan fjärrstyra SAM (självgående akustiskt magnetiskt minsvep).
Fartygen kan även stödja samhället under fredstid genom att söka efter sjunkna fartyg och flygplan, leta efter människor och genomföra olika bottenundersökningar och dykarbeten. Fartygen har under flera år aktivt deltagit i minröjningsoperationer och upphämtning av oexploderad ammunition (OXA) främst i Östersjön kring baltstaterna.

Konstruktion

Fartygen är byggda i plast efter den så kallade sandwichmetoden. Skrovet består av en 6 cm tjock kärna av PVC-plast (Divinycell), som på båda sidor omslutits av ett lager glasfiberarmerad plast.
Konstruktionen är framtagen för att tåla tryckvågen från kraftiga mindetonationer. Dessutom är plasten omagnetisk, något som är fördelaktigt vid minröjning.

Hållfastheten provades med sprängprov inför leveranserna. I juni 2008 lades HMS Vinga på en avstängd bana i Stockholms skärgård med utgångspunkt från Muskö, och en sprängladdning detonerades mycket nära fartyget. Därefter kontrollerades skrov och utrustning, bland annat hur fästen och system tålde vibrationerna. FMV mätte också fartygens magnetiska, akustiska och elektriska signaturer, eftersom målet är att fartygen ska vara så osynliga som möjligt för minorna. [5]

Video

Framdrivning

Framdrivningen utgörs av fyra 8-cylindriga Scania DSI 14 dieslar på totalt 1 592 hk (1,17 MW) kontinuerlig effekt parvis kopplade till två stycken Voith-Schneider propelleraggregat med vertikala propellerblad. Aggregaten ger god manöverförmåga och tyst gång. Varje aggregat har fem lodrätt monterade propellerblad. År 2007 hade sprickor uppstått nära propellerhusen på flera aggregat. Ett aggregat reparerades med svetsning, vilket gav formförändring i propellerhuset som korrigerades med termisk sprutning. [6]

Voith Schneider animering av Christopher Jonhson CC 3.0

Voith Schneider Foto: Voith AG

Beväpning

Allmålspjäs 40 mm Mk2

Fartygen är bestyckade med en Bofors allmålspjäs 40 mm Mk2 med en eldhastighet på 240 sk/min.

Det är i grunden den välkända automatkanonen Bofors 40 mm Lvakan m/48 – internationellt känd som Bofors 40 mm /L70A som även återfinns i Stridsfordon 90. Fartygen fick en ny version med beteckningen 40 mm Mk2 i den senaste halvtidsmoderniseringen 2008-2010.

40 mm Mk2 är en renoverad och modifierad 40 mm m/48 pjäs, där man ersatt den hydrauliken med elektrisk drift och förbättrat pålitligheten. Pjäsen har även fått en ny kupol med lägre radarmålyta.
Samma typ av pjäs finns även på HMS Carlskrona.

Bofors 40 mm Mk2 Allmålspjäs Foto: ©2017 Henrik Svensk/SoldF.com

Antiubåts-granatkastarsystemen 83

Fyra kastare med Antiubåts-granatkastarsystemen 83, ELMA ASW-600 (Anti-Submarine Warfare) från SAAB fanns 2020 på samtliga fem fartyg.
Dessa har tidigare funnits under 80 och 90-talet men togs bort då ubåtshotet under 2000-talet ansågs lågt. De senaste årens undervattensaktivitet i svenska vatten har åter gjort ubåtsjaktförmågan efterfrågad.

Granaten m/90E är 5,7 kg tung och slår hål på en ubåts dubbla skrov med riktad sprängverkan för att tvinga upp ubåten i ytläge alternativt sänka ubåten. Granaterna avfyras i salva där samtliga fyra kastare om vardera 9 eldrör avfyrar totalt 36 granater upp till 450 m bort och täcker då en yta om ca 80 x 100 m.

Kulsprutor

På varje bryggvinge är två kulsprutor 7,62 mm Kulspruta 58 (KSP 58) installerade, medan två kulsprutor 12,7 mm Kulspruta 88 (KSP 88) finns installerade på den aktra överbyggnaden.

Kulspruta 58 är standardbeväpningen i fredstid på bryggvingarna men lavetterna är även där förstärkta för att klara av den kraftfullare 12,7 mm Kulspruta 88.

Minor och sjunkbomber

Det finns även möjlighet att ta ombord och fälla minor (10 st minor kan medföras) och sjunkbomber.

Fartygsnamnen

Samtliga fem (sju) fartyg i serien är uppkallade efter kända svenska fyrar nämligen:

• (Landsort M 71, Landsort-klass, materielberedskap)
• (Arholma M 72, Landsort-klass, materielberedskap)
• Koster M 73
• Kullen M 74
• Vinga M 75
• Ven M 76
• Ulvön M 77

Fartygsklassen benämns nu Koster-klass efter det första fartyget som genomgick halvtidsmodernisering 2008-2010. Av den äldre Landsort-klassen återstår M71 Landsort och M72 Arholma som ligger i materielberedskap i Karlskrona (bägge har genomgått underhåll).

Fyra fartyg av Bedok-klass (modifierad svensk Landsort-klass) byggdes 1993-95 för den singaporianska marinen, varvid det första fartyget byggdes på Kockums och de resterande tre byggdes i halvfabrikat för sammansättning av ST Marine i Singapore.

Halvtidsmodernisering

Fartygen genomgick halvtidsmodernisering i två steg 2003-2005 och 2008-2010. I första steget så anpassades fartygen för internationella operationer. Medelhavet, Svarta havet och dess angränsande områden är exempel på möjliga operationsområden. Dessa områden vars temperatur, luftfuktighet, salthalt och hydrofoni kraftigt skiljer sig från våra hemförhållanden i Östersjön ställer nya krav på utrustningen. FMV har tillsammans med Kockums AB i Karlskrona bland annat förbättrat korrosionsskyddet, kylanläggningarnas prestanda och brandsäkerheten.

HMS Ven M76 före modifiering
Foto: ©2005 Fredrik Runander

HMS Koster M73
Foto: ©2017 Henrik Svensk/SoldF.com

I andra steget fick fartygen nytt ledningssystem, ett integrerat minröjningssystem (med skrovsonar och släphydrofon i en Double Eagle ROV) samt ett system för identifiering och destruktion av minor med engångsfarkoster av typ Atlas Sea Fox. Fartygen fick även ett renoverat och moderniserat eldledningssystem typ ArtE 726 från patrullbåtarna av Hugin-klassen.

Livstidsförlängningen och uppgraderingen från Landsort-klass till Koster-klass startade som projekt i maj 2000 och omfattade fem fartyg. Kockums var huvudleverantör och FMV beställare och kravställare, ett nytt arbetssätt för FMV. Ett svenskt ledningssystem visade sig för dyrt att anpassa, och i stället upphandlades ett tyskt system från Atlas Elektronik som även används i Nederländerna, Belgien, Finland och Tyskland. Atlas levererade också den skrovmonterade sonaren och aktiv logg, Kongsberg Maritime undervattenspositioneringssystemet och Siemens fartygens övervaknings- och kontrollsystem. Första fartyget, HMS Koster, levererades i november 2008 och det sista 2010. Kostnaden var drygt 1,5 miljarder kronor. [5]

Till de två ROV-M-farkosterna på svepdäck, som integrerades i det nya ledningssystemet, tillkom ROV-S från Saab Underwater Systems och ROV-E. ROV-S är tre meter lång, väger omkring 700 kg med sonar och skickas ut framför fartyget för att söka efter och klassificera minor, vilket ökar besättningens säkerhet. Sökningen kan ske under temperaturskikt i vattnet, som annars hindrar fartygets egen sonar. ROV-E (expendable) söker upp, identifierar och förstör minan och går själv förlorad i detonationen. Den styrs genom en tunn fiberkabel och bär sin egen energi. Mekaniskt minsvep, som tidigare var vanligt, har i huvudsak ersatts av ROV-metoden. Luftförsvarssystemet flyttades från patrullbåtarna och anpassades av Saab Systems för minröjningsfartyget. [5]

Framtiden

40 mm pjäs Mk 4

Planerna på att byta ut den gamla 40 mm pjäsen Mk2 till en ny 40 mm Mk4 pjäs har inte genomförts. Det finns två st nya 40 mm Mk 4 pjäser i förråd som troligen beställdes till Stockholm-klassen, men som aldrig kom till användning. Stockholm-klassens patrullfartyg har i stället övertagit de två 57 mm Mk2 pjäser som tidigare fanns på Gävle-klassens korvetter.

Nytt huvudmaskineri

De fyra 8-cylindriga Scania-motorerna har på samtliga fartyg ersatts av fyra 6-cylindriga Scania-motorer med högre effekt.

I TIFF 3/2020 beskrevs livstidsförlängning av minröjningsfartyg typ Koster som ett projekt som inom kort skulle påbörjas. [7] I december 2022 beställde FMV hos Saab livstidsförlängning av två av fartygen för 350 miljoner kronor, med option på de tre övriga för ytterligare 270 miljoner. Åtgärderna omfattar bland annat ny navigationsradar samt förbättrade förmågor kopplade till stridssystem och ytsensorer. [1]

Efter de senaste modifieringarna kommer de fem fartygen att kunna tjänstgöra in på 2030-talet. Under samma period samverkar de med Röjdykarfartyg Spårö-klass (tidigare Styrsö) för att hålla minröjningsförmågan sammanhållen i hela marinen.

Natos stående minröjningsstyrka

Den 27 februari 2025 lämnade HMS Ulvön örlogshamnen i Karlskrona och gick in i Natos stående minröjningsstyrka Standing NATO Mine Countermeasures Group 1 (SNMCMG1). Fartyget ställdes under Natos direkta befäl i två månader. Ulvön blev det första svenska örlogsfartyget som under en längre period ingick i en av Natos stående styrkor [8]. Den svenska minröjningsförmågan är eftertraktad inom Nato. Östersjöns grunda vatten och kuperade skärgårdsbottnar ställer höga krav på personal, materiel och metoder, och marinen röjer fortlöpande minor från båda världskrigen [9].

För att kunna ledas av Nato fick Ulvön ledningssystemet OneCIS från MilDef, som uppfyller Natos krav för Federated Mission Networking. FMV beställde systemet i december 2024 för 81 miljoner kronor, med optioner som kan höja ordern till 127 miljoner [10].

Saab Kockums MCMV 52

En moderniserad och något större version av Koster-klassen med den internationella benämningen MCMV 52 på 550 ton finns på ritbordet hos SAAB Kockums, liksom även ett väsentligt större minröjningsfartyg med benämningen MCMV 80 på 1 250 ton. Den sistnämnda fartygstypen är inte avsedd att ge sig in i ett område med minor, utan ska kunna ligga på behörigt avstånd och skicka ut obemannade farkoster för spaning, minröjning och förstöring av minor.

Källor

• [1] Saab – Saab Receives Order for Life Extension of Swedish MCM Ships 2022
• [2] Saab Kockums – MCMV 47 & MCMV 52
• [3] Saab Kockums – MCMV 80
• [4] Försvarsmakten – Minröjningsfartyg Koster-klass
• [5] FMV Protec nr 3/2008 – Gamla minröjare som nya, s. 4-7, och ROV höjer minjaktförmågan, s. 8-9
• [6] TIFF nr 3/2007 – Minröjningsfartyg, Voith-Schneider propelleraggregat, s. 18
• [7] TIFF nr 3/2020, s. 7
• [8] Försvarsmakten – HSwMS Ulvön in NATO’s standing naval force, februari 2025 (arkiverad)
• [9] ”Svenska minröjningsfartyg till Natostyrka”, Försvarsutbildaren nr 1-2025, s. 28
• [10] Janes – Swedish minehunter equipped with new CIS for NATO role, 2025

Sidan är gjord i samarbete med Fredrik Runander och Per Nordenberg.

Senast uppdaterad: 2026-10-11