Kaliber: 8,4 cm
Vikt: 6,7 kg
Längd: 1016 mm
Sikte: hål/korn med knaster
Funktions temp: -40° C till +60° C
Pris: ca 10 000 kr/st för Försvarsmakten
Övrigt: Avtagbart rödpunkts-sikte under utveckling
Tillverkare: Bofors Anti Armour Systems numera SAAB
Projektil Slpsgr 86
Vikt: 1,8 kg
V0: 285 m/s enligt Global Security/USMC, 290 m/s enligt SoldR Mtrl Vapen.
Drivladdning: 0,355 kg krut
Huvudladdning: Oktol, 440 g
Primärladdning: Hexogen 17 g pressad
Penetrationsdjup: 420 mm pansar enligt Global Security/USMC, >350 mm enligt SoldR Mtrl Vapen.
Armeringsträcka: 10 m enl Global Security/USMC, 30 m enl SoldR Mtrl Vapen
Skjutavsstånd: 10-300 m ( praktiskt i krig) enligt Global Security/USMC, 30-200 m enligt SoldR Mtrl Vapen.
Max skjutavstånd: 2 100 m enligt Global Security/USMC, 400 m enligt SoldR Mtrl Vapen.
Pansarskott 86 (Pskott 86) är ett engångs Pansarvärnsvapen (PV-vapen) som kastas efter att ha avfyrats. Internationellt heter vapnet AT4 vilket anspelar på diametern 84 mm, “Eightyfour” och har exporterats till .
Precis som Granatgeväret (Grg) är den rekylfri och fungerar enligt bakblåsprincipen.
Med Pskottet kan man slå ut pansarskyttefordon, lastbilar och andra lättare bepansrade fordon. Dock är penetrationskraften normalt för liten för att kunna slå ut stridsvagnar. Man brukar räkna att det krävs 3 st träffar (för att vara på den säkra sidan) med Pskott för att slå ut ett pansarskyttefordon t.ex. BTR, MT-LB och BMP.
Pskottet är ett enmansvapen och kan även användas som syftmina. Den har en 84 mm i diameter stor projektil. Projektilen utgörs normalt av en spårljuspansarspränggranat som är fenstabiliserad, men även andra laddningar förekommer. Den vanliga standardgranaten har riktad sprängverkan (RSV) med ett elektriskt tändsystem vars samtliga säkringar är upphävda efter först ca 30 m från vapnet. Granaten briserar inte mot mindre föremål såsom grenar med mindre diameter än ca 10 mm.
Eldröret är av fiberkomposit och är tämligen skört mot slag mot skarpa kanter. Mest känsligt är siktena som lätt kan gå av i utfällt läge. Vapnet är mycket lätt att använda även för en ovan skytt och anvisningar för handgrepp står beskrivet med tydliga illustrationer på röret.
Skjutställningar
Robotställnigen “doppar” röret under avfyrning precis innan granaten lämnar vapnet. Detta medför att man träffar lågt eller framför målet. Dock ger robotställningen en otroligt bra rörlighet i sidled vilket inte de två andra skjutställningarna, liggandes och knästående, medger på samma sätt.
Givetvis kan man även skjuta stående om terrängen så medger, detta bör dock i det längsta undvikas om man inte har något stöd.
Man har nu börjat märka efter att ha avfyrat ett större antal skarpa vapen att man behöver justera siktet. P.g.a. det höga motståndet i fjädern på avtryckarknappen finns en tendens att vapnet dras nedåt under skottögonblicket och därmed träffar man lågt. En annan bidragande faktor till att man träffar lågt med skarpa skott är att projektilen gör att vapnet blir framtungt precis innan projektilen lämnar röret. Det märks speciellt i robotställningen då man inte har något stöd för den främre armen.
Skarpa vapen
Det är inte så vanligt att värnpliktiga får avfyra ett skarpt vapen. Det sägs finnas en risk med att avfyra skarpa vapen från axeln då det kan hända att projektilen detonerar innan den lämnat eldröret. I andra länder är det dock mer vanligt att skjuta skarpa. Bl.a. har USA köpt in ett stort antal och de har haft stor framgång i strid med Pskottet eller som den heter internationellt; AT 4.
Laddningar
Det finns flera olika modeller av granater till Pskottet:
HEAT (High Explosive Anti Tank) Penetrerar 420 mm pansar. (slpsgr 86)
HEDP (High Explosive Dual Purpose) Spränggranat mot bunkrar och byggnader. Granaten kan ställas in på anslagsdetonation eller fördröjd detonation.
HP (High Penetration) Extra hög penetrationsförmåga, 500-600 mm pansar.
Det finns också en speciell variant kallad AT4 CS (CS= Confined Spaces). Denna modell är speciellt framtagen till strid i bebyggelse då man kan tvingas avfyra vapnen i trånga utrymmen. Det vanliga Pskottet är väldigt farligt att avfyra inne i trånga utrymmen då tryckökningen är enorm i slutet rum. Även bakflamman kan vända och slå emot skytten om väggar eller andra föremål befinner sig inom 15 m bakom röret.
Vapnet finns i ett mycket stort antal och kommer i krig även att finnas tilldelade hos förband som inte primärt har markstrid som huvuduppgift.
Under övningar får man oftast använda övnings-pansarskott med en 9 mm spårljuspatron eller 20 mm övningsprojektil, dessutom finns en simulatorvariant i SAAB BT-46 systemet.
Versioner
Pansarskott 86 Begränsat Utrymme (Pskott 86BU) – AT4 CS
Pansarskott 86 BU, internationellt AT4 CS för Confined Spaces är variant för avfyrning i mindre utrymmen, tex en lägenhet. Genom att lägga in en saltvattenlösning bakom granaten kan bakblåset begränsas och därmed möjliggöra användning i trånga utrymmen vilket annars skulle skadat skytten och övrig personal. AT4 CS används även av bl.a. US Army.
AT4 CS EBTW
2006 påbörjades utveckling av AT4 CS EBTW (Confined Space Enhanced Blast Tandem Warhead – förbättrad sprängkraft och tandemstridsdel). Tandemstridsspetsar krävs för att bekämpa fordon med reaktivt pansar. Det finns även varianter internationellt med fördröjd verkan för bekämpning av bunkrar. Denna version finns inte i Försvarsmakten.
Rödpunktssikten
Försökt på trupp som haft ett avtagbart rödpunktssikte på Pskott samt Grg har genomfördes redan på 1990-talets slut. Dessa sikten var avsedda att tas bort och återanvändas innan man slänger själva Pskottet efter avfyrning. Eftersom det inte finns några andra optiska riktmedel på Pskottet (på Grg finns ett kikarsikte) så lär det bli en betydligt bättre precision och träffsannolikhet med ett rödpunktsikte.
SoldF på Twitter
Nytt på Forumet: Försvarsgren: Vilka fördelar skulle Hv ha om dom var en gen försvarsgren. https://t.co/tBpsUdWB3Z
Swedish Air Force #SAAB 39C/D Gripen from @72_Sqn, F 7 Skaraborg Wing, Såtenäs.
#flygvapnet #swaf #svfm https://t.co/rqWeKyHiJ8

Paratroopers from the VDV's 98th Airborne Division conducted a jump along with BTR-D and BMD-2 armored vehicles.
https://t.co/iMLfQSkZx8 https://t.co/c2VhU18DFW
Leave a Reply
Lämna en kommentar