Robot 57 (Rb57) – NLAW

Robot 57 (Rb57), kommersiellt namn NLAW – Next Generation Light Anti-tank Weapon är en engångs-pansarvärnsrobot som fungerar efter principen automatiskt beräknad träffpunkt PLOS – Predicted Line Of Sight.
Roboten har en hög Single Shot Kill Probability (SSKP), dvs hög sannolikhet att med endast ett skott kunna slå ut kraftigt bepansrade stridsfordon och tunga stridsvagnar försedda med reaktivt pansar.

Roboten använder den väl beprövade metoden OTA – Overfly Top Attack där robotbanan är ca 1 meter ovanför siktlinjen och verkansladdningen med riktad sprängverkan (RSV/HEAT) slår genom taket på målet. Att slå rakt ovanifrån målet är fördelaktigt då målytan är stor samtidigt som taket ofta är den svagaste punkten på flertalet bepansrade fordon.

Roboten hanteras av en enskild soldat och avfyras från axeln. Robot 57 är ett engångsvapen som efter avfyrning kastas, precis som med Pansarskott 86 och siktet skall slås sönder (alternativt behållas av soldaten för valfritt bruk).

För skjutning i mörker kan roboten användas med bildförstärkare tillsammans med reservsiktet som är ett icke förstorande rödpunktsikte. På internationella NLAW finns en särskild nattsiktesarm på vilket ett mer avancerat nattsikte kan fästas, vilket saknas på de svenska Robot 57.

Systemet är rekylfritt har en motmassa av saltlösning som bygger på erfarenheterna av pansarskottet AT-4 CS, vilket gör att den kan avfyras i rum och trånga utrymmen. Kravet är minst 1 m till större vertikala objekt t.ex väggar, murar och större stenar, men mindre vertikala föremål såsom träd eller staket går bra. Riskavståndet bakom för personal är dock 20 m då startmotorn har en dysa av aluminium som kan ge splitter.

Historik

NLAW – Next Generation Light Anti-tank Weapon gick från början under namnet MBT LAW – Main Battle Tank and Light Anti-tank Weapon. Det utvecklades år 2002 på uppdrag av brittiska Ministry of Defence (UK MOD) gemensamt av svenska Saab Bofors Dynamics och brittiska Thales Air Defence.

Systemet bygger på Saabs erfarenheter från Robot 56 BILL 2 avseende verkansdelen och styrning och AT-4 CS för avfyrning i slutna utrymmen.

14 st brittiska underleverantörer tillverkar delsystem till NLAW och slutmonteringen sker i Thales Air Defences anläggning i Belfast, Nordirland.

Försvarets Materielverk (FMV) skrev kontrakt år 2005 med UK MoD Defence Procurement Agency som hanterade beställningarna åt både Storbritannien och Sverige. I Sverige fick NLAW-systemet namnet Robot 57 (Rb 57) och togs i tjänst i Försvarsmakten i juni 2009 samt slutlevererades 2011.

Finland skrev kontrakt om systemet år 2007, därefter har Indonesien, Saudiarabien, Luxemburg, Malta och Schweiz köpt systemet.

Användning i Ukraina

NLAW fick en enorm internationell uppmärksamhet redan i samband med upptrappningen inför kriget i Ukraina då Storbritannien levererade 1000 NLAW kring den 17 januari 2022.

Efter Rysslands invasion 24 februari 2022 blev NLAWs effektivitet snabbt känd för omvärlden och spreds i filmklipp på sociala medier. I slutet av mars 2022 uppges det att ca 4000 NLAW har kommit till de Ukrainska styrkornas förfogande och att Storbritannien kommer skänka ytterligare 6 000.
Ett antal NLAW har i sociala medier setts komma i ryska händer, vilket är ofrånkomligt när de finns spridda i så stort antal. Det florerar även rykten att ryska styrkor använt beslagtagna NLAW mot ukrainskt pansar.

Tacksamheten till Storbritannien för bidraget av NLAW är hög och det sägs att vissa soldater utbrister “God save the Queen!” i samband med avfyrning.
Reportage från ukrainska NLAW användare av The Sun, 13 mars 2002. https://www.thesun.co.uk/news/17936782/ukraine-troops-britain-queen-missile/
Hittills (14 April 2022) har Sverige enbart skänkt 10 000 AT4- Pansarskott 86 och inga Robot 57 NLAW.

Ukrainian NLAW attack on dug in Russian armor pic.twitter.com/iwjTUmij7I

— OSINTtechnical (@Osinttechnical) April 12, 2022

 

Roboten

Flygbanehöjden och attackprofilen kan ställas in i två lägen:

1. OTA – Overfly Top Attack: Robotbanan är ca 1 m ovanför siktpunkten och slår med riktad sprängverkan genom taket. Används mot bepansrade fordon.
2. DA – Direct Attack: Roboten detonerar vid anslag och träffar mitt i riktpunkten. Används lämpligen mot obepansrade fordon och mjuka mål.

Armeringssträckan är valbar; 20 eller 100 m.
Roboten har dubbla sensorer;  en magnetisk och en optisk för att känna av målet vid OTA-läget.

 

Verkansdel

Verkansdelen är en enskild laddning med 102 mm i diameter av PBX (polymer-bonded explosive) RSV III-typ (strålbildande) med en liner av koppar och riktad rakt ned 90º.
Trots att det är en enkel laddning kan den bekämpa fordon med reaktivt pansar (ERA).

Skjutavstånd

Rekommenderade skjutavstånd på rörligt mål är 20-400 m och på stillastående mål 20-600 m.

Efter 5,6 sekunders flygtid (ca 1000 m) autodestrueras roboten genom att initiera verkansdelen med bibehållen flygprofil, på så sätt skapas inga odetonerade delar i terrängen.

Saab rapporterade år 2015 att de kan öka max skjutavstånd till 800 m bara genom att uppdatera mjukvaran utan några förändringar på hårdvaran.
https://world-defense.com/threads/saab-extends-range-of-nlaw.2990/

Eldgivning

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av The Royal Anglian Regiment (@royalanglianregiment)

Skjutställningar

Robot 57 skjuts enbart knästående (bägge knäna i marken, så kallad Robotställning) eller stående. Liggande skjutställning används ej.

För att stabilisera skjutställningen finns ett skjutstöd, ett justerbart stag från eldrörets framkant, som placeras som stöd i vänster ljumske.

Färdigställning

Skytten intar stående eller knästående färdigställning. Osäkrar Transportsäkringen, lägger axelstödet mot axeln och placerar skjutstödet i vänster ljumsken.
Observation i målterrängen sker över eller vid sidan av riktmedlen.

Anläggning

Vid anläggning, grovriktar skytten in mot målet och osäkrar Färdigsäkringen, vilket då förser roboten med ström.

Därefter genom siktet placeras kornpunkten på vald riktpunkt på målet, mitt i på mjuka mål med anslagsträff – läge DA, på tak eller tornkanten på bepansrade mål med läge OTA.

När kornpunkten är rätt placerad osäkrar skytten Avfyrningssäkringen genom att föra över avfyrningssäkringsarmen till sitt mest högra läge med höger pekfinger och hålla kvar den så under hela inmätningen.
Detta startar inmätningen och målet mäts under ca 3 sekunder för stillastående och ca 6 sekunder för rörligt mål.
Roboten belyser inte målet med någon laserstråle utan inmätningen sker med hjälp av gyron i roboten och är helt passiv. Detta gör att målet aldrig märker att någon planerar en attack.
Data från mätningen används i en beräkning för att ge en lämplig anflygningskurs i en kurvad bana som överförs till roboten för att kunna träffa målet.
Roboten vet aldrig avståndet och låser inte på målet utan flyger den planerade kursen, metoden kallas PLOS – Predicted Line Of Sight.

Avfyrning

Skytten anmäler alltid “Skott kommer” före avfyrning!

När erforderlig inmätning är gjord avfyras roboten genom att trycka på Avtryckaren med höger tumme. (Samtidig som Avfyrningssäkringen fortfarande hålls i sitt högra läge med höger pekfinger)

Roboten skjuts först ut med en startmotor och flera meter framför eldröret tänds banmotorn som snabbt får roboten att accelerera till  maxhastigheten på ca 275m/s.

Roboten korrigerar sig själv i förhållande till beräkningarna och har sedan en magnetisk och optisk sensor som känner av om den kommit fram till målet och där detonerar verkansladdningen.
Om roboten inte kommer i närheten av ett mål under sin flygning autodestruerar den efter cirka 1000 m eller 5,6 sekunder.

Användare

• Finland – 102 RSLPSTOHJ NLAW
• Indonesien
• Luxemburg
• Malaysia
• Saudiarabien
• Schweiz
• Storbritannien
• Sverige
• Ukraina (gåva från Storbritannien)

Video

Källor

Skjutreglemente Pansarvärnsrobot 57,  SkjutR Rb57

Wikipedia MBT-LAW

SAAB Ground Combat Systems 2014, broschyr