Stridsfordon 90 (STRF 90 – CV90)

Stridsfordon 90 (STRF 90), internationellt känt som Combat Vehicle 90 (CV90), är en familj av bandgående stridsfordon. BAE Systems Hägglunds och Bofors utvecklade fordonet i Sverige under 1980-talet, och Försvarsmakten tog det i tjänst 1993. Fordonet utgör kärnan för mekaniserade infanteri-, luftvärns-, eldlednings-, stridslednings- och bärgningsförband. Plattformen används även av Norge, Finland, Danmark, Nederländerna, Schweiz, Estland och Slovakien i olika exportversioner. [1] [7]

Bakgrund

Försvarsbesluten 1977 och 1982 gav Armén mandat att ersätta PansarBandVagn 302 (PBV 302) med ett modernt stridsfordon för mekaniserade skytteförband. Kravspecifikationen lade vikt vid hög taktisk rörlighet, ballistiskt och NBC-skydd, eldkraft dygnet runt, en grund för framtida systemintegration samt lättare underhåll än tidigare fordon. [1]

1983 bildades en projektgrupp med Försvarets Materielverk (FMV), Arméledningen, Bofors och Hägglunds. Designfasen syftade till en modulär plattform där samma chassi kunde bära olika tornsystem och roller. Prototyperna presenterades 1984 och genomgick omfattande prov: vinterprov i norra Sverige, hållfasthetsprov på Revinge och mobilitetsprov i kuperad terräng. [1]

Första beställningen gavs 1991 och leveranserna började 1993. Produktionen pågick till 2002 och resulterade i totalt 509 vagnar fördelade på infanteristridsfordon, bärgningsvagnar, eldledningsvagnar, stridsledningsvagnar och luftvärnsvagnar. Ordern omfattade även utbildningspaket, reservdelar och simulatorer. [1]

Konstruktion

STRF 90-familjen bygger på ett gemensamt chassi i svetsat stålpansar med torsionsstavsfjädring och banddrivning. Chassit klarar hinder på 1,2 m höjd och gravar på 2,9 m bredd, vilket ger hög taktisk rörlighet i svensk terräng med stenbundna vägar, skogsmark och blöta myrar. Bandbredden och viktfördelningen möjliggör passage över mark med låg bärighet där hjulfordon skulle fastna. [1]

Motor och drivning

Motorn är en Scania DSI 14 V8 turbodiesel med direktinsprutning och förstärkt smörjsystem för stridsfordonsbruk. Lastbilsmotorn modifierades med förbättrad kylning och förstärkt motorblock för att klara stötar och hög momentpåfrestning i terräng. Effekten är 550 hk vid 2 200 rpm. [1]

Växellådan är en automat med fyra växlar framåt och två bakåt. Den höga backväxlingen ger 45 km/h bakåt, vilket tillåter snabb tillbakadragning utan att vända vagnen. Framåt når vagnen 70 km/h på hårt underlag och räckvidden är 320 km på interna bränsletankar. Styrningen sker genom överlagrad momentfördelning mellan banden, vilket ger precision vid långsam terrängkörning och snabb respons i kurvor. [1]

Pansarskydd och överlevnad

Grundskyddet består av stålpansar med modulära insatser som byts beroende på uppdrag och hot. Skyddsnivån varierar mellan versionerna: grundvarianten STRF 9040A/B har ballistiskt skydd mot 14,5 mm pansarbrytande ammunition, medan STRF 9040C har förstärkt golv mot minor, sidomoduler mot RPG-granater och tornskydd mot 30 mm automatkanoner. [1]

NBC-skyddet bygger på ett övertryckssystem med filter som ger skydd i minst 72 timmar. Filtren avskiljer biologiska agens, kemiska stridsmedel och radioaktivt damm, och övertrycket hindrar kontaminerad luft från att läcka in. Motorutrymmet har ett automatiskt släcksystem som löser ut inom sekunder vid brand. Optik- och sensorenheter är ballistiskt skyddade, och prismorna på STRF 9040C har dessutom laserskydd mot fiendens avståndsmätare. [1]

Beväpning

STRF 9040 bär Bofors L/70 40 mm automatkanon (AKAN 40) som huvudvapen. Kanonen har en teoretisk eldhastighet på 300 skott per minut. I praktiken begränsas salvolängden av ammunitionstillgång och värmeutveckling, men eldhastigheten gör det möjligt att snabbt sätta in volymeld. Den verksamma räckvidden mot pansrade bandfordon, lätta hjulfordon och personal är cirka 1 500 m, och kanonen kan bekämpa lätt pansrade mål som BMP-1, BMP-2, BTR-70 och BTR-80. Den höga eldhastigheten ger även viss förmåga mot lågflygande helikoptrar. [1]

Ammunitionstyper

Pilprojektilen är en pansarbrytande underkalibrig projektil med volframkärna, konstruerad för att koncentrera kinetisk energi på en liten yta och tränga igenom pansarplåt. Kulspränggranaten (PFHE: Prefragmented High Explosive) ger ytverkan mot personal och lätta fordon genom förutbestämd splitterbildning. Övningsgranater används för utbildning utan liveammunition. [1]

Sekundärvapen och rökkastare

Sekundärbeväpningen är en parallellmonterad KSP m/39B 7,62 mm kulspruta på STRF 9040A och STRF 9040B. På STRF 9040C ersattes m/39B av KSP m/58 (FN MAG) för bättre kompatibilitet med Nato-ammunition. Sex Galix 80,5 mm rökkastare på tornets sidor lägger rökridå mot optisk, termisk eller lasermålsökande verkan beroende på laddad ammunition. [1]

Versioner

STRF 90-plattformen omfattar sju svenska varianter och flera exportversioner med olika beväpning och uppgifter. Grundchassit är gemensamt, vilket ger gemensam logistik, reservdelshantering och utbildning. [1]

Stridsfordon 9040 (STRF 9040) – Infanteristridsfordon 40 mm

STRF 9040 är grundvarianten och det vanligaste fordonet i familjen, beväpnat med Bofors L/70 40 mm automatkanon och parallellmonterad KSP m/39B. Besättningen är vagnchef, skytt och förare, och transportutrymmet rymmer åtta stridsutrustade soldater. Vagnen antogs 1993 och utgör ryggraden i pansarskyttekompanierna, organiserade i plutoner om tre vagnar. [1]

Stridsfordon 9040C (STRF 9040C) – Utlandsversion

STRF 9040C utvecklades för internationella insatser med högt skyddsbehov. Varianten skiljer sig från grundmodellen genom förstärkt golv mot minor, sidomoduler mot RPG-granater, tornskydd mot 30 mm automatkanoner, laserskyddade prismor, Barracuda MCS kamouflagesystem och luftkonditionering. Dess insatshistorik i Liberia, Afghanistan och Ukraina beskrivs under Historik nedan. [1]

Bärgningsbandvagn 90 (BGBV 90)

BGBV 90 är en tornlös bärgningsvariant med dragkapacitet på 72 ton, vilket räcker för att bärga STRF 90, Stridsvagn 122 och andra tunga fordon. Besättningen på fyra man består av vagnchef, förare, skytt och bärgningsman. Fordonet har KSP m/39B för självförsvar och bärgningsutrustning med hydraulisk vinsch, lyftbom och fältverktyg. [1]

Stridsledningspansarbandvagn 90 (Stripbv 90)

Stripbv 90 är en tornlös variant för stridsledning på bataljons- eller brigadnivå. Fordonet saknar huvudkanon men har KSP m/39B för självförsvar, och besättningen varierar mellan tre och sex personer. Interiören är inredd för ledning med radioutrustning, kartbord, datorer och säkra kommunikationssystem. [1]

Eldledningspansarbandvagn 90 (EPBV 90)

EPBV 90 leder indirekt eld från artilleri, granatkastare och pansarhaubitsar. Fordonet saknar huvudkanon men har KSP m/39B för självförsvar, och besättningen varierar mellan tre och sex personer. Eldledningsutrustningen omfattar optiska och elektroniska system för målupptäckt, avståndsmätning och koordinatberäkning, integrerade med Arméns eldledningsnät. [1]

Luftvärnskanonvagn 90 (LVKV 90)

LVKV 90 är en luftvärnsvariant beväpnad med Bofors L/70 40 mm automatkanon och radar för sökning och spårning av luftmål. Besättningen på sju man hanterar radar, eldledning och vapensystem. Radarn upptäcker lågflygande helikoptrar, attackflyg och obemannade luftfarkoster på flera kilometers avstånd, och eldledningssystemet beräknar kulbanan och för kanonen mot målet. LVKV 90 kompletterar robotluftvärn som RBS 70 och RBS 23 BAMSE i närzonerna. [6]

Granatkastarpansarbandvagn 90120 (GRKPBV 90120)

AMOS/SSG 120 var den tidiga, planerade tornlösningen för Stridsfordon 90, men infördes inte i svenska förband. De 40 anpassade chassin som beställdes 2001 (levererade 2002) blev i stället grund för den senare lösningen. [2]

Den genomförda svenska lösningen är GRKPBV 90120. I december 2016 beställde FMV 40 fordon; de första överlämnades 2019 och grundserien levererades successivt till förband. Enligt öppna uppgifter beställdes därefter ytterligare 40 vagnar med leveranser 2023–2025, vilket ger en planerad total om 80 fordon. Vagnen bemannas av fyra personer och kan öppna eld snabbt efter gruppering samt omgruppera kort efter sista eldgivning. [2]

Exportvarianter

Exportvarianterna använder olika huvudvapen beroende på kundens krav. CV9030 bär 30 mm Bushmaster II automatkanon och används av Norge, Finland och Danmark. CV9035 bär 35 mm Bushmaster III med högre penetration och längre räckvidd. CV90120-T är utrustad med en 120 mm lågtryckskanon för direkt eldstöd mot pansrade mål och befästa ställningar, alltså en annan inriktning än GRKPBV 90120 med granatkastare. De nordiska länderna drar nytta av gemensamma utbildningspaket, reservdelslager och samövningar. [7]

Ytterligare utvecklingsspår

CV90105 togs fram som ett lätt stridsfordonskoncept med 105 mm kanon under 1990-talet. STRF 9056 avser en svensk försöksinriktning där CV90-plattformen kombinerades med pansarvärnssystem Robot 56, men utan bred serieinföring i Försvarsmakten. [2] [7]

Organisation

STRF 90-familjen ingår i Arméns mekaniserade brigader och pansarskyttebataljoner. STRF 9040 är grundvagnen i pansarskyttekompanierna, organiserade i plutoner om tre vagnar. Varje vagn bär en sjumanna skyttegrupp, så en pluton kan sätta in upp till 21 stridsutrustade soldater vid ett samlat anfall. [1]

Gruppen består av gruppchef, ställföreträdande gruppchef, tre automatkarbinister, en anfallspjäsman och en förbandsman. Vid uppstigningsplatsen sitter skyttegruppen av bakåt genom två bakdörrar och rör sig mot anfallslinjen under täckande eld från vagnen, vars skytt ger understöd medan gruppen manövrerar mot målet. [1]

På bataljonsnivå stöds förbandet av BGBV 90 för bärgning, Stripbv 90 för stridsledning och EPBV 90 för ledning av indirekt eld, medan LVKV 90 ger luftvärn inom luftvärnskompanierna. STRF 90 används av Livgardet (I 1), Södra skånska regementet (P 7), Norrlands dragonregemente (K 4) och Skaraborgs regemente (P 4), som utbildar värnpliktiga och anställda soldater på systemet och på pluton- och kompanitaktik. [1]

Historik

Armén tog STRF 90 i tjänst 1993, och de 509 vagnar som levererades mellan 1994 och 2002 gjorde fordonet till det vanligaste infanteristridsfordonet i Sverige. Det ersatte PansarBandVagn 302, som kommit i tjänst på 1960-talet. [1]

Internationella insatser

Under ECOMIL-insatsen i Liberia 2004–2006 deltog STRF 9040C för första gången i skarpa operationer. Erfarenheterna visade att splitter- och minhotet var betydligt högre än grundvarianten var byggd för, och FMV inledde en utvärdering som ledde till förstärkt golv, sidomoduler och tornskydd. [1]

Afghanistan-insatsen (ISAF 2007–2013) blev det mest krävande provet för STRF 9040C. Förbanden opererade i Mazar-e-Sharif och senare i Meymaneh, där hotbilden omfattade improviserade laddningar (IED), RPG-granater och självmordsbombare. Insatsen gav viktiga erfarenheter om skydd, sensorer och taktiskt uppträdande i hög hotmiljö. [1]

Bistånd till Ukraina

Sverige överlämnade samtliga 42 exemplar av STRF 9040C till Ukraina som militärt bistånd, med fullt moderniserat skydd, laserskydd på prismorna, Barracuda MCS och uppgraderade sensorer. Fordonen har enligt öppna källor använts i strid med gott rykte för sin överlevnadsförmåga, även om ett antal har förlorats eller tillfångatagits. Därmed är STRF 9040C utgången ur det svenska försvaret, medan grundvarianten STRF 9040A/B fortsätter i tjänst. [1]

Framtid

Plattformen uppgraderas löpande för att möta nya hotbilder. Pågående arbete omfattar högre skyddsnivå med nya modulpansar, nytt torn (MkIV) med förbättrad sensor- och vapenintegration, uppgraderad motor samt ett digitalt stridsledningsnät för realtidssamverkan mellan plutoner och brigader. [1]

MkIV-tornet utvecklas av BAE Systems Hägglunds tillsammans med Försvarsmakten och integrerar modern eldledning, automatisk målspårning och förbättrad ergonomi för skytt och vagnchef. Det gör det möjligt att bekämpa mål på längre avstånd med kortare reaktionstid. [7]

Det digitala stridsledningsnätet bygger på en taktisk datalink som kopplar samman plutonens vagnar, kompani- och bataljonsledning till en gemensam lägesbild i realtid. Parallellt utvecklas autonoma spaningsfunktioner där sensorer på vagnen kan upptäcka och klassificera mål, vilket minskar besättningens arbetsbörda och ökar överlevnaden genom tidig varning. [1]

Video

Diskutera på SoldF Forum

SoldF Forum – STRF 90 (Stridsfordon 90 – CV90)

Källor

• [1] Ointres.se – STRF 9040
• [2] Wikipedia – Stridsfordon 90
• [3] Försvarsmakten – Stridsfordon 90
• [4] Defense News – CV90 beställning 2026
• [5] SVT – Danmark köper svenska STRF 90
• [6] Försvarsmakten – LvKv 90
• [7] BAE Systems – CV90

Senast uppdaterad: 2026-06-18