Röjdykarfartyg Spårö-klass



Spårö-klassen består av två röjdykarfartyg i svenska marinen. Ursprungligen byggdes fartygen som Minröjningsfartyg typ Styrsö vid Karlskronavarvet i Karlskrona under 1996–1997, med glasfiberskrov för att minimera magnetisk och akustisk signatur. HMS Spårö (M12) och HMS Sturkö (M14) byggdes om till röjdykarfartyg under 2004–2005 och halvtidsmodifierades därefter med omfattande systemutbyte. I april 2025 meddelade FMV att fartygen överlämnats till Försvarsmakten.

Bakgrund

Under kalla kriget investerade den svenska marinen kraftfullt i minröjningskapacitet för att skydda farlederna i Östersjön och Bottenhavet. Efterkrigstida minröjningsbehov var reella: ett stort antal tyska och sovjetiska sjöminor från 1939–1945 låg fortfarande okartlagda i Östersjöns botten in på 2000-talet.

Styrsö-klassen byggdes 1996–1997 som en modernisering av marinens minröjningsflotta [4]. Glasfiberskrovet var ett centralt designkrav eftersom stål i ett fartyg skapar ett magnetfält som kan utlösa magnettriggade minor. Fartygen ersatte äldre minsvepare av trä- och plastbåtstyp. Den nuvarande Spårö-klassen bygger vidare på samma plattform efter livstidsförlängning och systemskifte.

Konstruktion

Skrovet är glasfiberarmerat med låg akustisk och magnetisk signatur. Bredbottnad design med grund deplacement ger god dynamisk positionering, vilket är nödvändigt vid precisionsminjakt. Maskineriet består av två dieselmotorer av typen Saab Scania DSI 14 som driver två propellrar med fast stigning via reduktionsväxlar. Fartygen har dessutom en hydrauldriven bogpropeller, och räckvidden är 1 400 nautiska mil vid 12 knop.

Styrsö-klassen levererades med utrustning för både minjakt och minsvepning. Minjakten bygger på en högfrekvent aktiv sonar av typen Reson SeaBat 8100 och en högfrekvent sidavsökande sonar från EG&G för kartläggning av färdvägar (route survey). Fartygen bär två fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) av typen Sutec Sea Eagle/Double Eagle. Minsvepningen sker med mekaniska, magnetiska och akustiska sveper samt ett självgående akustiskt-magnetiskt system (SAM) som verkar mot influensminor. Ledningscentralen på undre däck har fem allmänna operatörskonsoler byggda med kommersiell teknik (COTS) kring ett lokalt nätverk [4].

Ombyggnad till röjdykarfartyg 2004–2005

Vid ombyggnaden 2004–2005 togs möjligheten att lägga ut minsvep bort, och fartygen utrustades i stället med röjdyksinstallationer. Förmågan att söka och identifiera minor med sonar och ROV behölls, och bemanningen är fyra officerare, fem specialistofficerare, fyra sjömän och fyra röjdykare [7]. Fartygen arbetar i grunda vatten och rensar bort sjöminering som andra fartyg inte når.

Minröjning ombord

Fartyget letar efter, klassificerar, identifierar och oskadliggör minor. Sökning och klassificering görs främst med släpsonar. Identifiering och dokumentation sker med ROV och röjdykare, och dokumentationen kan användas som bevismaterial. Minan röjs sedan genom att ROV:n placerar en mindre sprängladdning vid den. Inför sökningen bedömer sonarofficeren bottnens sammansättning och djupvariationer och räknar ut hur många stråk fram och tillbaka som behövs för att täcka botten. Med släpsonar är en slät botten önskvärd, så att sonaren inte körs i botten. Under vintern råder ofta isoveli: vattnet är lika kallt och lika salt från ytan till botten, med nästan inga skiktningar och oftast god sikt för dykarna. Beslutet att röja en mina tas av högre chef, eftersom omgivningen med gasledningar, kajer och vrak måste vägas in [8].

2022 var besättningen på HMS Spårö 18 personer, de flesta officerare, med dykare, tekniker och operatörer. Alla hade en tillikabefattning, till exempel rökdykare och rökdykarledare. Fartyget kan också hjälpa Polisen eller Sjöfartsverket, till exempel med att kontrollera skrovskador efter en fartygsolycka [8].

HMS Spårö M12 Foto: ©2017 Henrik Svensk/SoldF.com

Video

Historik och operativ drift

Fartygen mottogs av marinen 1996–1997 och tilldelades 4. sjöstridsflottiljen vid Berga örlogsbas utanför Stockholm [3]. HMS Spårö sjösattes 30 augusti 1996 och togs i tjänst 21 februari 1997 [7], och HMS Sturkö sjösattes i juni 1997 och togs i tjänst i december 1997 [4].

Under 2000-talets NATO-samarbeten deltog fartygen i gemensamma minröjningsövningar i Östersjön (bl.a. BALTOPS-serien). De ingick i de multinationella snabbinsatsstyrkorna för minröjning (SNMCMG 1) under perioder.

Våren 2021 hjälpte HMS Spårö de baltiska länderna att röja minor, och hösten 2021 röjde fartyget en mina vid Öja i Stockholms skärgård. Minan låg nära ett vrak, och risken med att lämna den orörd vägdes mot risken att skada vraket vid röjningen [8].

HMS Spårö (M12) och HMS Sturkö (M14) är röjdykarfartyg med uppdaterad sensor- och ROV-kapacitet. De levererades ursprungligen som minröjningsfartyg i Styrsö-klassen, byggdes om till röjdykarfartyg under 2004–2005 och genomgick därefter halvtidsmodifiering för fortsatt operativ drift.

HMS Sturkö M14 Sent 1990-tal, Ai-förbättrad

Halvtidsmodifiering

Halvtidsmodifieringen planerades under lång tid. Uppdraget fördes in i FMV:s produktionsplan 2011, men upphandlingen avbröts eftersom industrin inte uppfyllde kraven, och FMV pausade den 2014 med hänvisning till industrisituationen kring Kockums och ThyssenKrupp. Ett nytt underlag togs fram 2015, och Försvarsmakten sköt därefter upp uppdraget till start 2018 och sedan till start 2022 [5].

Två tidigare upphandlingar nådde alltså inte kontrakt. Den första avbröts när ingen leverantör uppfyllde kraven, och den andra föll bort när Försvarsmakten prioriterade andra anskaffningar. Kontraktet tecknades omkring början av 2022, och fartygen planerades levereras under 2023 och 2024 [2]. HMS Spårö beräknades ligga på varv i omkring ett och ett halvt år [8].

Projektet HTM Spårö omfattade omsättning av i stort sett alla elektroniska system samt huvudmotorer, växlar, generatormotorer, lyftkran och värmepannor. Skroven blästrades och målades om utvändigt. Varvsåtgärderna utfördes av Ö-varvet AB i Öckerö. FMV tog emot fartygen därifrån i december och överlämnade dem till Försvarsmakten för operativ drift, vilket FMV meddelade i april 2025 [1].

Det nya ledningssystemet är Albatross från Elbit Systems Sweden, byggt på plattformen E-CIX. Kontraktet tecknades i januari 2022 med 34 månaders löptid, och systemet ger befäl och operatörer en gemensam lägesbild där undervattensdetektioner och ytspår korreleras med realtidsdata, livevideo och bilddata [6]. I april 2025 återstod installationen av det nya ledningssystemet [1].

Framtid

Röjdykarfartygen HMS Spårö och HMS Sturkö utgör tillsammans med Koster-klassen en central del av marinens sjöminröjningsförband. Efter halvtidsmodifieringen är målet fortsatt operativ drift med hög tillgänglighet i kustnära och grunda vatten där annan plattform har begränsad verkan.

Diskutera på SoldF Forum

Spårö-/Styrsö-klassen – SoldF Forum

Källor

• [1] Röjdykarfartyg överlämnas till Försvarsmakten efter halvtidsmodifiering – FMV (Länk)
• [2] Det vi kämpade för vid skrivbordet blir verkligt ombord på fartyget – FMV (Länk)
• [3] Spårö-klass – Wikipedia (Länk)
• [4] Styrsö Class Mine Countermeasures Vessel – Naval Technology (Länk)
• [5] Bilaga 1 till årsredovisningen 2018, avsnitt 12 Halvtidsmodifiering av dykfartyg typ Spårö – FMV, 2019-02-20 (Länk)
• [6] Elbit Systems Sweden Awarded a Contract to Supply Combat Management Systems to the Royal Swedish Navy – pressmeddelande, 2022-01-13 (Länk)
• [7] HMS Spårö (M12) – Wikipedia (Länk)
• [8] TIFF nr 1/2022, s. 16–19: TIFF besöker sonarofficer Emilie Lindgren

Senast uppdaterad: 2026-10-03