Längd: 5,32 m (5,05 m exkl. reservhjul)
Höjd: 2.8 m (2,44 m exkl. takutrustning)
Bredd: 2,21 m
Skyddsnivå: NATO AEP-55 STANAG 4569 Level 1.
Axelavstånd: 2,90 m
Tjänstevikt: 7885 kg (Delserie 1 6920 kg)
Max last: 1 500 kg (Delserie 1 1000 kg)
Markgfri gång: 437 mm
Däckdimension: 335/80 R20
Backtagningsförmåga: 60 %
Vadtagningsförmåga: 80 cm vatten
Hindertagning: 30 cm
Dikestagning: 50 cm
Sidlutning: 40 %
Vändradie: 17 m
Tankvolym: 140 liter
Beväpning: lavett, tornkrans eller Vapenstation 01 med Ksp 90, Ksp58, Ksp 88.
Motor: Steyr-
Effekt: 181 hk (135 kW) vid 3 800 varv/minut med avgasrening Euro III, 215 hk (160 kW) vid 4000 varv/minut om avgasrening kopplas ur
Vridmoment: 420 Nm vid 1 800 rpm
Transmission: Allison 1000 SP, Automatisk 5+1 (hög/låg)
Maxhastighet: 110 km/h
Bränsleförbrukning: ca 2 liter/mil
Besättning: 2+2 (Delserie 1 2+3)
Antal: 380
Pris: ca 2 miljoner sek/st
I tjänst: 2006 –
Övrigt: CTIS (central tire inflation system), vinch, slirskydd, spade, yxa, AC, släcksystem och dieselvärmare. Nödtank..
Tillverkare: BAE Land Systems, Sydafrika
Terrängbil 16 (Tgb16), tidigare benämnd Personterrängbil 6 (Ptgb 6) men vanligen kallad Galten, är en lätt bepansrad och minskyddad 4×4 terrängbil för trupptransport anskaffad främst för patrulluppdrag i utlandstjänst. Galten tillverkas av det sydafrikanska företaget BAE Land Systems OMC under namnet RG32M.
Namnet Galten spånades fram av FMVs projektgrupp under ett besök på en Sydafrikanskt pub och anspelar på smeknamnet Suggan/Terrängsuggan för Försvarsmaktens tidigare terrängjeep Radiopersonterrängbil 915 (Raptgb 915) från 1952, baserad på taximodellen Volvo PV800 som kallades just Suggan i folkmun.
Konstruktion
Terrängbil 16 har försetts med många detaljer och funktioner som lämpar sig väl vid utlandstjänst. En stor fördel med en bepansrad jeep jämfört med de större bepansrade 6×6 och 8×8 trupptransportfordonen är att man som passagerare har en god omvärldsuppfattning genom de stora fönstren. Den lägre vikten och storleken gör det lättare att ta sig fram i samhällen och mindre vägar samt att framtoningen är mindre aggressiv. En nackdel är såklart den begränsade mängd medförd personal och packutrymmet.
Fordonet har anpassats från en civil RG32 Scout till en militär version RG32M efter svenska behov. Karossen är tillverkad i svenskt stål från SSAB, generatorn från Hägglunds Bandvagn 309 och har en österrikisk Steyr-
Grundskyddsnivån är klassad till STANAG 4569 Level 1 vilket motsvarar att den står emot 7,62×51 mm helmantlad ammunition på 30 m, handgranater och truppminor under fordonet. Tilläggsskyddssatser finns i begränsad omfattning och klarar då STANAG 4569 Level 2 som motsvarar 7,62×39 mm pansarbrytande ammunition på 30 m.
En grundprincip under utvecklingen var att försöka använda så många standardkomponenter från den civila marknaden som möjligt för att göra reservdelshanteringen mindre kostsam.
De rejäla hjulen har försetts med run flat-inlägg i däcken för att kunna framföras även om de har skadats av beskjutning, samt CTIS (Central Tire Inflation System) för att variera däcktrycket under körning och därmed ge bättre terrängframkomlighet.
Växellådan är automatiskt vilket förkortar utbildningstiden på nya förare. Fordonet har utrustats med dieselvärmare för att värma bilen före användning vid kall väderlek och Air Conditioner för att ge en behagligare kupé i varmt klimat. Ett brandsläcksystem finns för att automatiskt bekämpa en brand i motorn.
Under motorhuven finns en extra nödbränsletank för att kunna köra fordonet ur en kritisk situation om den ordinarie bränsletanken punkterats t.ex. vid en eldstrid.
På utsidan finns spade, yxa, flera hållare för en mängd extra jeep dunkar med diesel och vatten, wirevinch, galler för fönster och strålkastare, lyftöglor, wire cutter, snorkel för vadning i vatten, kran för hantering av reservhjul, fästen för radioantenner, slirskydd (däckkedjor), yttre arbetsbelysning, mm.
Fordon i utlandstjänst förses vanligen även med Barracuda signaturdämpande kamouflagenät.
Beväpning
Den första delserien levererades med enbart en enkel lavett för kulsprutor. Något som förefaller som ett väldigt märkligt krav då det redan under 1990-talets utlandsmissioner på Balkan blev uppenbart i det olämpliga att ha oskyddade takskyttar på Pansarterrängbil 180 och försåg därför dessa med tornkransar av stål, sk. Optimistjollar.
Detta åtgärdades i senare delserier, men medförde även att fordonet behövde modifieras för att klara den ökade vikten och högre tyngdpunkten.
Terrängbil 16 utrustas nu med en tornkrans eller Vapenstation 01 i som kan användas med olika vapen, vanligen Kulspruta 58 (7.62 x 51 mm) eller Kulspruta 88 (12,7 x 99 mm), men även Kulspruta 90 och Granatspruta 92 fungerar.

Terrängbilar i Mali, t.v. med Vapenstation 01 och Kulspruta 88, t.h. med tornkrans och Kulspruta 58 Foto: ©2019 Alexander Toledo
Tornkransen är av stål och skyddar tornskytten från finkalbrig eld och splitter. Utanpå tornkransen kan en extra bandlåda ammunition förvaras samt att tornet är försett med en sökarlampa.
Historia
Försvarsmaktens Utlandsstyrka fick fler utlandsmissioner i början av 2000-talet och ett behov uppstod av fyrhjulsdrivna pansarbilar som komplement till de obepansrade jeeparna Toyota Landcruiser och Mercedes Geländewagen samt de större trupptransportfordonen Pansarterrängbil 180 och Pansarterrängbil 203.
År 2002 genomför därför FMV en offentlig upphandling där tre tillverkare var med i slutskedet och där sydafrikanska BAE Land Systems OMC tog hem vinsten med RG 32M, en vidareutveckling av den civila RG32 Scout. En inte alltför spekulativ gissning är att den svenska JAS 39-affären med Sydafrika 1999 genom samma koncern BAE Systems och som kantats av flera mutanklagelser samt löften om stora svenska motköp kan ha spelat en viss roll vid valet av fordon.
19 maj 2005 mottogs det första fordonet av FMV och det gavs beteckningen Personterrängbil 6 pass 4×4 diesel splitterskyddad/T .
Serieleveranserna försenades ett halvår bland annat på grund av att elektrisk utrustning störde ut varandra, sk Electromagentic Compability (EMC).
Stort behov av Galtar i Afghanistan 2008
Behovet av spiltterskyddade fordon blev ytterst påtagligt under insatsen ISAF i Afghanistan år 2008 då styrkan attackerades av improviserade vägbomber (IED) men fortfarande använde obepansrade fordon, sk softskins, såsom Toyota Landcruiser som försetts med splitterskyddande liner. Arméledningen var dock motvilliga att tillföra nya fordon, men ändrade uppfattning under våren 2009 och sände då ner ett par Tgb 16 på försök, vilket var lyckat.
I november 2009 fanns 22 st fordon på plats och ytterligare 18 st var på väg till våren 2010. Planen var att ha 70 st Terrängbil 16 på plats år 2010.
Det framfördes också behov av att nyttja vapenstation på fordonen i Afghanistan för ökad skyddsnivå och bättre sensorer vilket medförde att fordonen behövda anpassas till den högre vikten när dessa monterades. Samtliga fordon i delserie 2 uppgraderades och från och med delserie 3 ingick dessa modifikationer vid tillverkning.
Delserier
Delserie | Beställt | Leverans | Antal |
1 | 2005 | 2006 | 102 |
2 | 2008 | 98 | |
3 | 2009 | 2012 | 60 |
4 | 2011 | 2012/2013 | 120 |
Totalt | 380 |
Video
Källor
Rickard O-Lindström, Carl Gustaf Svantesson (2009). Svenskt Pansar – 90 år av svensk stridsfordonsutveckling. SMB
Mikael Holmström (2009). Afghanistanstyrkans fordon måste bytas ut. SvD 2009-08-26
SoldF Forum
SoldF på Twitter
Today is the birthday of the Life Guard Regiment.🇸🇪 500 years of service! Some of the battle honours: Lützen 1632, Leipzig 1642, Lund 1676, Narva 1700, Svensksund 1790. https://t.co/WeCikF5hJp

Final flight of "Golden Tiger" - Saab 105 flown to Salzburg and Hangar-7 today. Type decommissioned after 50 years and over 156,500 flight hours. Job done. Thanks for all the great NTM schemes. #Austria Photo: Bundesheer/Daniel Trippolt https://t.co/MSs7w3UcjK https://t.co/CvCIXogIDu

Leave a Reply
Lämna en kommentar