Utveckling av Försvarsmaktens Ryggsäckar

Denna sida är skapad i samarbete med Jesper Värn (twitter @jespervarn) som också driver YouTube-kanalen Familjen Friluft .

Den gör inte anspråk att vara komplett utan är en historisk översikt om de vanligaste förekommande ryggsäckarna i Armén snarare än Flygvapnet och Kustartilleriet med Amfibiekåren som haft flera olika specialryggsäckar för sina ändamål.

Bakgrunden till sidan började med olika frågor på sociala medier om militära ryggsäckar. Då jag själv burit ryggsäck militärt sedan första halvan av 90-talet har jag blivit tilldelad snart ett dussintal olika ryggsäckar av Försvarsmakten.

Ryggsäckar verkar vara något som alla har en relation till inom Försvarsmakten och som alla som tjänstgjort har starka åsikter om.

Andra världskriget och efterkrigstiden

Ryggsäckarna som kom i samband med andra världskriget var en salig blandning. Dåvarande Krigsmakten köpte i princip upp vad man kunde få tag på. Den första ”standardryggsäcken” var Ryggsäck m/39 , vanligen kallad Älgpungen.

Ryggsäck m/39

M7085-011001 RYGGSÄCK M/39 M MES

Ryggsäck m/39
Foto: © Röda Stjärnan

Det var en på den tiden ganska modern ryggsäck med många koncepttankar som kom att forma flera senare generationer av arméryggsäckar. Till exempel utrustades den med en enklare bärram av främst tre skäl:

Ryggsäcken blir betydligt stabilare
Bärramen medger ventilation mellan säcken och bärarens rygg.
Bärram kan användas att bära annan utrustning än bara ryggsäcken på. Kan själva säcken tas bort kan ramen med fördel användas för att bära t.ex Radioapparater, granatgevärsammunition, Ammunitionslådor, vedsäckar, stridsvagnsminor, mm.

Säcken designades för att sitta högt på ryggen och har därför en kort ram, något som kom att bli ett designkoncept som var rådande hos arméryggsäckar för en lång tid framåt.

Modell 39 är päronformad och det medför att tyngdpunkten ofta blir låg i packningen. Något som gjorde att den ansågs speciellt lämpad för militärt bruk, då det gick att åka skidor med ryggsäcken på.

1950 och 1960-talet – Kalla krigets första dagar – utvecklingens tid

Under 1950 och 1960-talet experimenterades det mycket med olika ryggsäckar. De flesta av designidéerna kom från Norge, där man utvecklat en ryggsäck som använts av ”Hjältarna från Telemark” – Ludwig-säcken. Den kom att stå modell för flera svenska ryggsäckar.

Norska Ludwig-säcken

Ludwig-ryggsäck
Foto: © Röda Stjärnan

Ludwig-säcken var då vi började kolla på den en design som redan då var gammal. Den var patenterat av Olle Bergan redan 1909 mest känd från varumärket Bergans – of Norway som fortfarande tillverkar kvalitetsryggsäckar till olika förband i bl.a Norge. Olle Bergan är för övrigt anledningen till att man i Storbritannien säger Bergen om en stor ryggsäck.

I Sverige experimenterades det hos Haglöfs som fick i uppdrag att komma fram med ett antal modeller inspirerade av Ludwig-säcken. Den som kom att användas på någon större bredd var Ryggsäck ST som brukades inom svenska jägarförband.

Ryggsäck ST

M7085-012119 RYGGSÄCK ST

Ryggsäck ST
Foto: © Röda Stjärnan

Ryggsäck ST (Ryggsäck Modell STor) utvecklades ursprungligen till Arméns Jägarskola där den användes med stor framgång. Det är en STOR version av Ludwigsäcken på ca 70 liter. Volymen har dock skiftat något mellan olika leveranser.

Ramen och infästningen är lånad av originalet rätt av. Med ETT litet undantag. På 50-talet hade Haglöfs börjat tillverka civila ryggsäckar med avbärarbälte. I Ryggsäck ST finns alltså fästen för avbärarbälte i ramen, något som dock aldrig kom att användas officiellt inom Försvarsmakten.

Anledningen är att på den här tiden användes oftast ryggsäcken tillsammans med den då nya stridsselen m/59 och den gick inte att kombinera med avbärarbälte. Om Ryggsäck ST skulle haft avbärarbälte skulle det hamnat ovanför stridsselens bälte och därmed tryckt och skavt mot höfter och ryggslut. Dessutom hade det blivit dyrare per enhet att försöka lösa problemet med avbärarbälte i den annars rätt väl utvecklade ramen. Från Försvarsmakten kravställdes därför aldrig att säcken skulle levereras med ett avbärarbälte.

Säcken är i övrigt en av Försvarsmaktens bästa genom tiderna och var omåttligt populär på grund av sin goda bärkomfort. Den tillverkades under flera decennium parallellt med andra militära säckar som LK 37 och LK 70, bl.a. därför säcken fortfarande delades ut till soldater som hade problem att bära de nyare, mer tekniskt utvecklade säckarna, trots att den börjat försvinna från utrustningskort under 1970-talet. Ryggsäck ST ansågs som ”tillåten variation” ända fram till 90-talet för soldater med ryggproblem eller andra skäl.

Själva säcken är gjord i canvastyg förstärkt med läder och sadelgjord. Botten är klädd i vattenavvisande galon. Bärramen är av stål. Locket har långa remmar för att säcken skall kunna ”överpackas”. På locket sitter också remmar för att spänna fast utrustning ovanpå ryggsäcken.

Högst personlig kommentar: Om jag skulle rekommendera en militär ryggsäck till civilt användande skulle det vara den här – men med den modifikation jag gjort – fästa ett enklare avbärarbälte i den.

Höjden av kalla krigets kyligaste dagar – LK-epoken

Vid 1960-talets slut höll Haglöfs på med ett par olika modeller av ryggsäckar med bärram till den civila marknaden. Inom Armén hade Ryggsäck ST varit en såpass stor succé att man gjort den i varianter för bland annat Flygvapnet i en lättad variant med aluminiumram och utan sidofickor – Ryggsäck ST Flygvapnet.

Flygvapnets Ryggsäck ST användes på försök även av Armén då man kravställde de nya ryggsäckarna.

Ryggsäck ST Flygvapnet

M7085-013001 RYGGSÄCK STÖRRE M MES F FLYGVAPNET

Ryggsäck ST Flygvapnet

Foto: © Röda Stjärnan

Ryggsäck ST Flygvapnet
Foto: © Röda Stjärnan

Inom Armén hade gemene soldat fortfarande i de flesta fall Ryggsäck m/39 på utrustningskortet. När Haglöfs så fick order om att ta fram nya bärramsryggsäckar till Armén ville man från deras sida i högre grad påverka hur ramen skulle se ut.

Man ville få till en ram som man kunde tillverka både för den militära och civila marknaden. Denna skulle vara ”modulär” med möjlighet till infästningar av både säck, bärremmar, avbärarbälte etc på många olika sätt, för att utrustningen skulle kunna tillpassas för olika behov.

Ryggsäck 70 LK

M7085-015011 RYGGSÄCK 70L,K

Ryggsäck 70 LK
Foto: © Röda Stjärnan

Resultatet blev först Ryggsäck 70 liter, komplett vanligen kallad LK 70. Den var tänkt att ersätta ”ryggsäck ST” och några år senare LK 35 – som skulle ersätta modell 39. LK 70 och LK 35 är i princip omöjliga att skriva om utan att jämföra med varandra, så jag ska göra det – visa dem och skillnaderna med varandra.

LK är egentligen ett ”misnomer” från utrustningskorten, ryggsäckarna hette egentligen ”Ryggsäck, grön, (packvolym) Liter, Komplett”. Där Komplett betydde att ryggsäcken hade bärram, som enkelt kunde avmonteras från själva säcken, likt föregångarna, av samma skäl som tidigare. LK70 heter således egentligen ”Ryggsäck grön 70 L Komplett” och blev på utrustningskortet: Ryggsäck 70 LK och kallades helt enkelt för LK 70 på ”militärslang”. Andra ”LK-säckar” började omnämnas som just ”LK” och sedan storleken för att särskilja dem LK-säckar.

De första modellerna av LK 70 var på fältprov, tror jag om jag minns rätt, 1968.

Ryggsäcken var då ett under av nymodigheter inom Haglöfs ingenjörskonst: kanaler innanför sidofickorna för att kunna fästa skidor och annan skrymmande utrustning, avbärarbälte i ramen, flyttbara axelremmar mm. Ramen som användes lär ha utvecklats av Haglöfs till mer kända, civila, ryggsäckar – vad som med åren och vidare utveckling blev modellerna Skarja och Alaska.

I de första delserierna var materialvalen desamma som till Ryggsäck ST: remmar av läder och själva ryggsäcken i tjock canvasväv. De första snölåsen på LK 70 i de tidigare varianterna var samma typ som fanns på Ryggsäck ST – av Ventile-väv i bomull.

Materialvalen i de senare säckarna kom att ändras till Cordura för själva säcken, och med snölås av polyetenlaminerad nylon (vilket både gjorde säcken hållbarare, mer vattensäker och inte minst lättare). Huvuddelen av alla remmar har emellertid alltid fortsatt varit läder.

Ryggsäck 35 LK

M7085-014011 RYGGSÄCK 35L,K, M7085-014021 RYGGSÄCK 35L SJV, K

Ryggsäck 35 LK
Foto: © Röda Stjärnan

Säcken som utvecklades till gemene soldat LK 35, även den med en ram och med en ram snarlik vad Haglöfs utvecklad för LK 70, men kortare. Ramen saknade också avbärarbälte.

LK 70 delades ut som standard-ryggsäck till först jägarförband och över tiden till olika spaningsförband och sådana soldater som skulle kunna klara sig länge enskilt utan trosslinjer. LK 35 delades ut på bredd till i princip alla övriga arméförband. Där användes den normalt att bära soldatens enskilda fältutrustning dvs det man behövde för några dygns fältförläggning, men kompletterades med en ”persedelpåse” som användes som ”trosspackning” – dvs delar av utrustningen packades i persedelpåse, som sedan kördes på lastbilsflak.

LK 70 har ett antal yttre fickor, bl.a sidofickor (med genomgående kanaler bakom – något man inte haft på ”ryggsäck ST” men som man lärt sig att man ville ha från den norska Ludwig-säcken) LK 35 saknar helt yttre extrafickor. Det finns ett antal skäl till detta:

Dels var LK 35 inte tänkt att bära mycket utrustning i och dels hade sidofickor gjort ryggsäcken för bred att transportera i fordon och något man lärt sig av Ryggsäck ST.

LK 35 och LK 70 har få vänner och många kritiker. De vanligaste klagomålen brukar vara att ramen på dessa var obekväma. Framförallt på LK 35, som hade kortare ram och som helt saknade avbärarbälte. Mången är den soldat som på olika sätt försökt att med blandad framgång fästa olika bälten i ramen för att få avbärarbälte på just LK 35 – för att sedan upptäcka att ramen är för kort och att avbärarbältet hamnar för högt upp. Säcken var också tänkt att bäras med stridssele eller stridsbälte varför man aldrig designade ramen med tanke på ett avbärarbälte.

LK 70 designades med en ram med avbärarbälte och här brukar kritiken oftare röra att axelremmarna är för dåligt stoppade, att avbärarbältet är för smalt men också att det är svårt att tillpassa. Här märks det att designen är gammal. Avbärarbältet på LK 70 är nämligen infäst med TVÅ punkter i ramen och det vrider sig inte med höftlederna när man går. På modernare avbärarbälten sitter avbärarbältet normalt med en infästningspunkt – centralt längs underdelen på ramen. Moderna avbärarbälten har också ofta remmar för att strama åt runt midjan – något LK 70 saknar.

På LK-säckarna insåg man fördelen med ST-säckens remmar på locket, för att kunna spänna fast utrustning på utsidan av säcken varför det var ett designkoncept som kom att vara kvar, även på LK 35 och som ansågs vara av speciell betydelse ända fram till 2000-talet och bärsystem 2000.

Slutet på epoken – ny doktrin styr utvecklingen

På 1980-talet och i början av 90-talet började jägarförbanden utrustas med mer och mer utrustning. Man gjorde ett antal försök med olika ”persedelpåsar” att fästas i ”lockremmarna” och en av de mer lyckade lösningarna var att där fästa en liten ”stridssäck” eller ”dagturssäck” –

Stridssäck Jägare – Stridssäck 90 – Uppdragssäck

M7085-016010 STRIDSSÄCK JÄGARE

Uppdragssäck /Stridssäck 90 Foto: Rodastjarnan.com

Uppdragssäck /Stridssäck 90
Foto: © Röda Stjärnan

En enklare ryggsäck, tänkt att kunna rymma 24 timmars stridspackning. Resultatet blev Stridssäck Jägare eller Uppdragssäck och Stridssäck 90 som den också kom att kallas. Tanken var att jägarsoldater nu skulle kunna bära större volym för sina uppdrag och öka både uthålligheten över tid med nu 70+30 =100 liter, men också att öka ”rörligheten” hos förbanden genom att man nu kunde packa en liten säck, för Kommandoräder.

På 1990-talet började man således experimentera med nya ryggsäckar.

För oss som var med på 1990-talet minns vi säkert hur diskussionerna gick. Jägarsoldater skulle behöva både bära med sig minst 100 l. Försvarsmakten tillfördes t.ex. en massa ny, skrymmande utrustning på personlig nivå som kroppsskydd och samtidigt kunna vara rörlig.

Ett antal olika försök gjordes med ett antal olika säckar. Inte sällan på olika enskilda förbands egna initiativ.

Haglöfs och Försvarsmakten – skilsmässan

Kustartilleriets Kustjägare med Amfibiebataljonen tyckte att LK 70+30 l stridssäck inte var en tillfredsställande lösning. De införskaffade därför ryggsäckar på civila marknaden med intern ram istället för utanpåliggande mes från den brittiska tillverkaren Berghaus.

Ryggsäcken var en lätt modifierad version av Berghaus-säck de byggt åt Chris Bonningtons olika himalayaexpeditioner och som i sin tur byggde på Berghaus gamla militära säckar, snabbt hopsydda åt Royal Marines vid Falklandsöarna-konflikten.

I Sverige kallades säcken Trident, efter kustjägarnas utbildningstecken treudden. Den finns för de som vill äga en civil under namnet Vulcan 2 (och nu kommer någon gammal kustjägare att skrika – för den civila varianten har inte exakt samma packvolym samt ytterligare en dragkedja).

Ryggsäck 100 Jägare – Berghaus Trident

M7085-017011 RYGGSÄCK 100L JÄG,K. Volym 100 liter, vikt 2,6 kg [4].

Berghaus Vulcan Foto: Berghaus

Designkonceptet var en säck som rymde den förväntade packningen, var smalare än armésäckar (för att få plats i kustjägarnas kajaker) och där sidofickorna på själva säcken kan tas av och sättas ihop till en stridssäck. Kustjägarna fick säcken under andra halvan av 1980-talet. Under 1990-talet fick även resten av Amfibiekåren säcken [4]. Omkring 2005 provade kustjägarna nya säckar: en pluton fick Bergans på 130 liter och en Norröna Para Ranger på 120 liter [5]. Trident delades ändå ut till alla vid Amf 1, kustjägare, amfibiesoldater och bevakningssoldater, så sent som 2008 [6]. Säcken saknar emellertid extern ram (att vid behov fästa utrustning som radio och/eller granater och/eller annan utrustning i). Tridentsäckarna fungerade utmärkt för Amfibiebataljon. Materialvalen med en ryggsäcksväv av något tunnare Cordura än man var van vid, remmar i nylon och spännen i plast gjorde att säcken oftare delades ut till Amfibieförband, som inte kunde förväntas verka i arktisk miljö, än armén som på den här tiden hade flera jägarförband norr om Dalälven.

Dessutom var armén van vid att använda ryggsäckar med avtagbar utvändig ram, varför man sökte andra lösningar än Amfibiebataljonerna.

Sacci-tiden

På Fallskärmsjägarskolan började man söka en ”större ryggsäck än LK 70 + 30 l” och tog kontakt med Sacci, ett företag som bildats av bröderna Haglöf bakom Haglöfs inriktat på myndighetskunder. Sacci hade också levererat de sista delserierna av LK 70 och LK 35, då Haglöfs lade om till en uteslutande civil marknad och Sacci hade dessutom tagit fram Uppdragssäck Jägare/Stridssäck 90.

Ryggsäck 110l Fallskärmsjägare

M7085-021010 RYGGSÄCK 110L FSKJ

Sacci FJS 110

Sacci fick uppdraget att utveckla Fallskärmsjägarskolans ryggsäck – RYGGSÄCK 110L FSKJ eller kort FJS 110 som den vanligen kallas.

En ryggsäck med metallspännen, läderförstärkningar och på (en intern) kraftig bärram, precis som tidigare Arméryggsäckar.

Ryggsäcken blev så populär att den gjordes i en mängd olika varianter till andra jägarförband, men i flera förbandsversioner med egna lösningar. Här föds säckar som Sacci Jägare 90, Sacci Flygbasjägare och slutligen Ryggsäck 2000 (Lk 100) som del av Bärsystem 2000.

Idag används i princip Sacci-säckar, med lite olika beteckningar som ersättare för alla Lk 70.

Bärsystem 2000

Stridssäck 2000

M7085-105010 STRIDSSÄCK 2000

Men vad hände med LK 35 då?

Jo, i början av 2000-talet utvecklas också dagens ryggsäck för Lasse i Ledet Stridssäck 2000, som en del i Bärsystem 2000. En arvtagare till LK 35 i direkt nedstigande led, 35 liter packvolym. På denna finns emellertid både avbärarbälte och bröstrem. Säcken är emellertid mjuk och därför lättare att stuva och transportera och förrådsställa. Den har en mindre, tunn ram i aluminium på insidan. Man har förberett säcken för att byggas ut med sidofickor eller för att fästa saker i remmar – med ”hålband” i kanterna, men den saknar de tidigare använda remmarna på locket. Remmarna att stänga locket med är dessutom märkbart kortare än på tidigare säckar och det gör säcken svår, för att inte säga omöjlig, att överpacka.

Bärsäck 2000

M7085-107010 BÄRSÄCK 2000

Under 2000-talets början infördes Bärsystem 2000 med Stridssäck 2000, Bärsäck 2000 (trossväska 80 l) och Ryggsäck 2000 (100 l, ofta kallad LK 100) – där alltså ”Lasse i Ledet” får tilldelat Stridssäck 2000 och Bärsäck 2000 [1]. Efterföljaren är Bärsäck 12 om 80 liter i Bärsystem 12. Bärsäckar ingår i det ramavtal för bärsystem som FMV tecknade i mars 2026 [2].

Jägar- och spaningssoldater som behöver en större ryggsäck blev tilldelade LK 100/Ryggsäck 2000, en billigare version av FJS 110 med plastspännen. Det finns en viss kritik mot att systemet är klent utformat.

Ryggsäck 2000 – LK 100

M7085-103010 RYGGSÄCK 2000

Ryggsäck 2000 Foto: ©2018 Henrik Svensk/SoldF.com

Under 2010-talet blev det återigen aktuellt att titta på ett nytt bärsystem, inte minst för att passa de olika utlandsuppdrag som allt mer kommit att prägla den svenska materielanskaffningen.

Steget in i framtiden – Bärsystem 12 (SnigelDesign)

Bärsystem 12, tillverkat av SnigelDesign består av flera olika väskor, betydligt fler än Bärsystem 2000. Tanken är här att man ska ha ett högmodulärt bärsystem, med bärväst (som ska kunna ersätta Stridsväst 2000), Stridssäck 12 på ca 35 liter med ett löstagbart avbärarbälte, Uppdragssäck 12 på 50 liter samt en större Ryggsäck 12 på 120 liter som finns för två ryggstorlekar 1, 2. Till det införs Bärsäck 12 om 80 liter som trosspackning. Speciella sjukvårdsväskor finns i tre olika storlekar beroende på roll; 10 l, 30 l, 34 l. Samtliga ryggsäckar förseddes med MOLLE-infästning av fickor och utrustning. Ryggsäckssystem 12 uppfyllde 2022 i huvudsak kraven, men hade brister i dokumentation och reservdelar [3]. I mars 2026 tecknade FMV ett sjuårigt ramavtal för bärsystem med sju nordiska leverantörer, bland dem SnigelDesign och Sacci. Den första beställningen gällde 20 000 Stridssäck 12, med leverans i slutet av juli 2026 [2].

Tråd på SoldF Forum om Bärsystem 12

Stridssäck 12

M7085-111010 STRIDSSÄCK 12

Stridssäck 12 Foto: FMV

Uppdragssäck 12

M7085-05806 Uppdragssäck 12

Uppdragssäck 50 l
Foto: SnigelDesign

Ryggsäck 12

M7085-058011 RYGGSÄCK 12:1 /T, M7085-058111 RYGGSÄCK 12:2 /T

Ryggsäck 120 l
Foto: SnigelDesign

Vissa förband har på försök fått ut (delar av) systemet, som enligt uppgift fortfarande är under utprovning i vissa delar.

Sedan de stora förbandsnedläggningarna i slutet av 1990-talet samt beslutet att göra Värnplikten vilande år 2008 har antalet samtidigt tjänstgörande soldater kraftigt minskat. Dessutom har behovet av anskaffning av materiel för hundratusentals soldater för lagerhållning i beredskapslager i årtionden försvunnit. Utvecklingen av personlig materiel går mycket fort varför allt mindre serier och modulära system redan har anskaffats av Försvarsmakten och den trenden kommer troligen att bestå framöver.

Vad framtiden bär i sitt sköte kan vi bara sia om. Det enda vi kan veta med säkerhet är att även framtidens soldater kommer att ha många, och bitvis högljudda, åsikter även om framtidens ryggsäckar och bärsystem.

Källor

[1] Soldatreglemente Personlig Materiel (SoldR Mtrl P), Försvarsmakten 2003, M7742-101024, s. 91 och 96
[2] FMV tecknar ramavtal för bärsystem – Försvarets materielverk, 2026-04-15
[3] Status på soldatens utrustning och vad som ligger i röret (enligt FMV) – Taktisk.se, 2022-12-29
[4] Berghaus Trident – Var Redo, YouTube, 2023-03-03
[5] Trossryggsäcken inom Amf1 – SoldF Forum, januari 2006
[6] Vilka 100L ryggsäckar finns i FM – SoldF Forum, 2007–2008