Ubåt Södermanland-klass (A17)



Södermanland-klassen är en svensk ubåtsklass bestående av två attackubåtar med luftoberoende framdrivningssystem (AIP). HMS Södermanland och HMS Östergötland byggdes på 1980-talet som två av fyra ubåtar i Västergötland-klassen och genomgick 2000–2004 en genomgripande modernisering vid Kockums AB som innebar ny klassificering [1][2]. Södermanland-klassen representerar ett teknologiskt mellanting mellan föregångarna av Sjöormen-klass och den moderna Gotland-klassen [1][2].

Bakgrund

Under 1980-talets ubåtsanskaffning byggdes fyra ubåtar av Västergötland-klass. Två av dem, HMS Södermanland och HMS Östergötland, befann sig i gott tekniskt skick och bedömdes lämpliga för en större uppgradering när behovet av förlängd livscykel uppstod. Det strategiska skälet var att brygga tidsglappet fram till de kommande Gotland-klassens entré i Östersjön [1].

Lösningen innebar att tryckskrovet kapades i två delar bakom tornet och att en ny 12 meter lång mittsektion svetsades in. Den nya sektionen rymmer två Stirlingmotorer och kryogena tankar för flytande syre, ett AIP-system som förlänger uthålligheten under ytan från dagar till veckor [1][2]. Längden ökade med tolv meter till 60,5 meter och deplacementet med 430 ton till 1 500 ton [4].

Konstruktion

Ubåt Södermanland-klass info

Södermanland-klassen kombinerar egenskaper från de äldre Sjöormen- och Näcken-klasserna med det nya AIP-systemet. Stirlingenheterna är direktkopplade till elgeneratorer som laddar ubåtens batterier eller driver propellern. Systemet är tyst och effektivt och gör att ubåten kan ligga still eller röra sig på låg hastighet i veckor utan att behöva snorkla.

Tryckskrovet och de sex 533 mm torpedtuberna härstammar från Västergötland-konstruktionen. De tre 400 mm tuberna ger ytterligare flexibilitet för lätta torpeder och undervattensfarkoster. Konstruktionen liknar den singaporianska Archer-klassen, som baseras på samma moderniseringskoncept [1].

Beväpning

Tunga torpeder – 533 mm torpedtuber

De sex 533 mm torpedtuberna i fören är ubåtens primärbeväpning och ger förmåga att bekämpa ytfartyg och ubåtar på medellångt till långt avstånd. Torpederna avfyras med vattenram och styrs via tråd eller aktiv/passiv akustisk målsökare. De tunga torpederna bär kraftigare stridsspetsar än de lätta 400 mm-torpederna och är det enskilda vapnet med störst taktisk effekt mot tungt skyddade ytfartyg [1].

Lätta torpeder – 400 mm torpedtuber

De tre 400 mm torpedtuberna är tilläggsbeväpning inriktad på ubåtsjakt i grunda kustnära vatten. Tuberna avfyrar lätta torpeder med aktiv/passiv akustisk målsökare och möjliggör beväpning i miljöer där avfyring av 533 mm-torpeder är opraktisk på grund av grunt vatten eller trånga farvatten. Tuberna kan även användas för att sätta ut undervattensfarkoster (UUV) för spaning [1].

Eldledningssystemet i den tidigare Västergötland-konfigurationen kan i ett teoretiskt maxfall hantera eldöppning mot upp till tolv olika mål samtidigt, om de tre 400 mm-tuberna laddats med sex torpeder av typ TP 43/45. Förmågan har främst teoretisk betydelse eftersom den kräver ett ovanligt stridsscenario.

Minläggning

Södermanland-klassen kan utföra minläggning med minor fästade externt på skrovets utsida. Kapaciteten möjliggör taktisk spärrsättning av farleder utan att torpedförrådet komprometteras. Offensiv minläggning är ett klassiskt ubåtsuppdrag och en av de roller klassen kan lösa i händelse av krig [1].

Historik

HMS Södermanland togs i tjänst 1989 som Västergötland-klass. Efter ombyggnaden sjösattes hon på nytt den 8 september 2003 [4] och omklassificerades tillsammans med HMS Östergötland till Södermanland-klass.

Polen begärde redan hösten 2019 offert på båda ubåtarna, Söd och Ögd. Förhandlingarna blev resultatlösa, sannolikt eftersom den avsatta budgeten inte räckte för att inrymma båda enheterna i samma upplägg. Budgetnivån låg på cirka 2,5 miljarder SEK, vilket motsvarar ungefär 3,15 miljarder SEK i dagens penningvärde.

HMS Östergötland avvecklades 2021 och befinner sig i materiell reserv [2].

HMS Södermanland sjösattes 2024 efter en livstidsförlängning som beställdes 2022. Programmet omfattar modifieringar, förmågehöjningar, omfattande översyn och anskaffning av nya batterier inom ett kontrakt på cirka 470 miljoner kronor. Åtgärderna möjliggör fortsatt tjänst till omkring 2030 [2][3].

Framtid

I november 2025 nådde Sverige och Polen en överenskommelse kopplad till Polens planerade anskaffning av tre A26-ubåtar. Som en del av affären upplåts HMS Södermanland till den polska marinen som en interimslösning. Kontrakt om utbildning av polska ubåtsbesättningar och uthyrning av HMS Södermanland tecknades i juni 2026. Utbildningen i Karlskrona omfattar 18 månader och uthyrningen börjar 2028 [5]. Den tillfälliga minskningen av den svenska ubåtsflottan med en enhet bedömdes av försvarsminister Pål Jonson inte försvaga Sveriges strategiska position i Östersjön [2].

Södermanland-klassen fungerar som brygga tills den kommande Blekinge-klassen (A26) är fullt operativ [2]. Under samma period bär Gotland-klassen (A19)  huvuddelen av Sveriges ubåtsnärvaro till sjöss.

Diskutera på SoldF Forum

HMS Södermanland – SoldF Forum

Källor

• [1] Södermanland-class submarine – Wikipedia (Länk)
• [2] HMS Södermanland – Försvarsmakten (Länk)
• [3] Swedish Submarine Södermanland Re-Launched Following Lifetime Extension – Naval News (Länk)
• [4] Ubåten Södermanland i ny skrud – FMV, FMV Aktuellt nr 4/2003, s. 12–13
• [5] Kontrakt med Polen om utbildning samt uthyrning av ubåt – Försvarsmakten (Länk)

Senast uppdaterad: 2026-06-05