Flygplan 39 – JAS 39E/F Gripen

JAS 39E/F Gripen är Saabs nya generation av Flygplan 39, och skiljer sig från JAS 39 C/D så pass mycket att flottiljchefen på F 7 Skaraborg, vid mottagandet av det första svenska planet, beskrev det som ett helt nytt system byggt för framtidens krav [5]. Skrovet är större, motorn en annan familj, radarn en annan teknik och telekrigsystemet nykonstruerat. E/F är alltså inte en modifierad C/D utan ett eget flygplan som råkar bära samma typbeteckning.

Skrov och konstruktion

Gripen E/F bygger vidare på C/D:s grundkonfiguration (deltavinge, canards och fly-by-wire), men med ett förstorat skrov för att rymma mer bränsle, tyngre vapenlast och den nya elektroniken. Planet är knappt en meter längre än C/D (15,2 m mot 14,1 m för enkelsitsig version) och har något större spännvidd (8,6 m mot 8,4 m) [3]. Den maximala startvikten har höjts från 14 000 kg till 16 500 kg, och den interna bränslevolymen har ökats med ca 40 procent jämfört med C/D [1][2]. Två extra balkplatser under skrovet ger totalt 10 vapenstationer mot C/D:s 8 [3]. Tre av balkplatserna är våta och kan bära fälltank. Tomvikten är ca 8 000 kg [7].

JAS 39 E Gripen Foto: Jörgen Nilsson/jn-photo.se

Motor och prestanda

Motorn är en General Electric F414G, i Sverige benämnd RM16, som ersätter C/D:s Volvo Aero RM12 [1]. Den ger ca 20 procent högre dragkraft än RM12 och gör det möjligt för Gripen E att hålla supercruise (överljudsfart utan efterbrännare) i Mach 1,1 även med vapenlast för luftstrid [2]. Saab uppger en vändtid (turnaround) på 15-25 minuter mellan uppdrag, i linje med den korta bassystem-filosofin från Bas 90 som C/D ursprungligen konstruerades för [3].

Den större bränslemängden och den starkare motorn ger inte högre toppfart, men Gripen E kan starta med mer vapen och stanna längre i målområdet (time-on-station) än C/D. Räckvidden i en stridsinsats är 1 500 km. C/D landar på en 800 m lång och 12 m bred vägbas; E-versionen klarar sig med ca 600 m [7].

Sensorer, avionik och telekrig

C/D:s mekaniskt styrda Ericsson PS-05/A-radar har ersatts av Raven ES-05, en AESA-radar (aktivt elektroniskt styrd antenn) från Leonardo/Selex ES baserad på Vixen-radarfamiljen [2]. Radarn kan rikta strålen längre bakåt än tidigare radar, så att Gripen E kan gira skarpt bort från målet efter avfyrning och ändå hålla radarlåsningen tills den egna roboten träffat [7]. Till detta kommer Skyward-G, en IRST-sensor (Infra-Red Search and Track) som passivt kan detektera värmeavtryck från luft- och markmål utan att själv sända, vilket är ett viktigt komplement mot mål med låg radarmålyta [2]. Flera Gripen E kan dela sensordata: ett plan som upptäcker ett mål på stort avstånd kan ta hjälp av andra plan för att identifiera målet och få fram dess position, avstånd, fart och höjd [7]. I kabinen har C/D:s tre stående skärmar ersatts av en enda stor liggande skärm, Wide Area Display (WAD) [7]. Till den kommer ett AI-stött hjälmsikte som stöd för snabba beslut [3]. Avioniken är byggd kring en öppen arkitektur som enligt Saab tillåter mjukvaruuppdateringar ”inom timmar” utan att flygplanet behöver omcertifieras, en förmåga som skiljer sig markant från C/D:s långsammare programvarucykler [3].

Telekrig och självskydd

Saab valde tidigt bort passiv smygteknik (stealth) för Gripen. En skrovform som är anpassad för att inte synas på radar fungerar mot vissa våglängder men sämre mot en radar med annan våglängd, vilket den amerikanska F-117 som sköts ned över Jugoslavien 1999 av ett äldre radarsystem visade [7].

Telekrigsystemet (EWS) har sfärisk täckning, alltså bevakning och motmedel runt hela planet [3]. Varje flygplan har sitt eget störsystem, avsett att störa radarstyrda långräckviddiga robotar som annars kan slå ut stridsflygplanen strax efter start. Varningssystemet MAWS (Missile Approach Warning System) känner av när en robot avfyras från marken, till exempel från axelburna system som Grail eller Stinger. Det pekar ut avfyrningsplatsen för piloten och kan självt göra undanmanöver och fälla remsor eller facklor [7]. Telekrigsystemet har utvecklats med hotet från ryska stridsflygplan i åtanke, och det är en av anledningarna till Ukrainas intresse för Gripen E [6]. Under 2021 arbetade Saab också med ett system som ska kunna ta över och landa planet om piloten slås ut [7].

Utveckling och historik

Grunden lades med teknikdemonstratorn Gripen Demo, beställd 2007 och med jungfruflygning 27 maj 2008. Saabs interna utvecklingsnamn var Gripen NG (”Next Generation”), medan media döpte planet till ”Supergripen” [1][2].

I slutet av augusti 2012 tillkännagavs ett partnerskap med Schweiz kring nästa generations Gripen: Schweiz planerade köpa 22 plan och Sverige 40-60. Affären föll efter att det schweiziska folket röstade nej i en folkomröstning 18 maj 2014, och Schweiz sköt upp sin jaktplansupphandling [1][2]. Sverige gick vidare på egen hand: montering av det första förserieplanet påbörjades 3 juli 2013, det första Gripen E rullades ut 18 maj 2016 och genomförde sin första flygning 15 juni 2017 [1][2]. Den 24 november 2021 visade Saab upp sex serieproducerade plan, varav fyra gick till Brasilien och två till Sverige [2].

Gripen E byggs i flera hallar hos Saab i Linköping. Först fogas strukturdelarna ihop till en flygplanskropp, sedan monteras datorer, motor och övriga system, och till sist målas planet, motorn startas för första gången och alla system testas före provflygning och leverans. Varje plan innehåller ca 35 km kablage och mer än 20 000 artiklar. Saab hade 2021 också planer på en version för hangarfartyg [7].

Det första svenska Gripen E levererades officiellt till F 7 Skaraborgs flygflottilj den 20 oktober 2025. Överbefälhavare Michael Claesson kallade det en viktig milstolpe i det svenska försvarets utveckling, och flygvapenchefen Jonas Wikman beskrev leveransen som början på förmågeutvecklingen [5]. Sverige har totalt beställt 60 st Gripen E, som införs successivt och kommer att flyga parallellt med C/D-flottan under en längre övergångsperiod [5].

Beväpning

Robot 15F, här på en C-version, ingår även i E/F:s vapenarsenal. Foto: ©2020
Ramon Wenink /Saab

Beväpningen är i grunden densamma som för C/D, men de två extra balkplatserna ger större flexibilitet. Saab uppger en typisk vapenlast för luftstrid på Gripen E på upp till 7 robot Meteor och 2 robot 98 (IRIS-T) samtidigt [3].

Robot 101 (Meteor) – BVRAAM

Ramjetdriven jaktrobot för bekämpning bortom synhåll, med förmåga att reglera dragkraften under hela flygvägen för en ”No Escape Zone” tre gånger större än hos konventionella robotar.

Robot 98 (IRIS-T) – WVRAAM

Kortdistansrobot med vektoriserad dragkraft, integrerad med hjälmsiktet för bekämpning av mål i extrema vinklar (”off-boresight”).

Robot 15F – Tung Sjömålsrobot

Svensk sjömålsrobot för bekämpning av ytstridsfartyg på stora avstånd. Flyger sea-skimming och har hög motståndskraft mot störning.

Läs mer på sidan om Robot 15 (RBS 15) »

GBU-39 Small Diameter Bomb (SDB)

Precisionsstyrd glidbomb med räckvidd på 110 km. Med 10 balkplatser kan Gripen E bära en ännu större andel av sin last som SDB jämfört med C/D.

27 mm Mauser BK-27

Intern automatkanon, monterad endast på den ensitsiga E-versionen. Den tvåsitsiga F-versionen saknar intern kanon men bär i övrigt samma vapenlast som E [4].

Litening III – Laserpekkapsel

Extern målsökar- och spaningskapsel för laserstyrning av precisionsammunition.

Operatörer

Sverige

Har beställt 60 st JAS 39E. Det första planet levererades till F 7 Skaraborgs flygflottilj 20 oktober 2025 och opereras parallellt med den betydligt större C/D-flottan under införandeperioden [5].

Brasilien (F-39 Gripen)

Tecknade 24 oktober 2014 ett kontrakt om 28 Gripen E och 8 Gripen F (36 plan totalt) till ett värde av 39,3 miljarder SEK (ca 5,44 miljarder USD), med leverans 2019-2024 [2]. Avtalet innehåller omfattande tekniköverföring (ToT) till Embraer, där minst 15 av planen monteras i Brasilien [2]. Det första planet levererades för flygtest 10 september 2019 och anlände till Brasilien 20 september 2020 [2]. Beställningen har därefter utökats: fyra extra plan i april 2022, förhandlingar om ytterligare 26 pågick i augusti 2022, en avsikt att utöka kontraktet med 25 procent (9 plan) uttrycktes 2024, och i juni 2026 undertecknades en avsiktsförklaring om ytterligare 20 plan [1][2].

Ukraina

I oktober 2025 undertecknade Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en avsiktsförklaring om Gripen E på Saabs anläggning i Linköping. Ukrainas långsiktiga behov uppskattas i artikeln till 100-150 plan. Om avsiktsförklaringen blir ett kontrakt skulle det kunna bli Saabs största affär någonsin. Vägen dit är dock lång: det handlar om ungefär tre år innan det första nyproducerade Gripen E kan levereras till Ukraina, under förutsättning att inget går fel i förhandlingarna [6].

Kostnadsanalys per flygtimme (CPFH)

Modernare data (2023) anger en driftkostnad (CPFH) på ca $22 174/h för E/F, något högre än C/D:s ca $20 643/h men fortsatt betydligt lägre än t.ex. F-35 Lightning II (ca $46 000/h).

Diskutera på SoldF Forum

• Allmän JAS 39 Gripen-tråd
• Export och försäljning av JAS 39

Källor och referenser

• [1] Wikipedia: Saab 39 Gripen
• [2] Wikipedia (EN): Saab JAS 39 Gripen
• [3] Saab: Gripen E-series
• [4] Saab: Gripen F
• [5] Flyghistoria.org: JAS 39E levererad till Flygvapnet
• [6] Aftonbladet: Det stora hotet mot ett ukrainskt Jas 39 Gripen
• [7] Slagfjädern nr 3/2021, s. 6–9: Henrik Jansson, JAS 39 Gripen E

Video

JAS 39 E Gripen

Fler videor om JAS 39-systemet i sin helhet finns på C/D-sidan »

Senast uppdaterad: 2026-09-03