Förstärkningsvapen 870

Förstärkningsvapen 870, med varianterna 870 B och den nyare 870 C, internationellt Remington Model 870, är Försvarsmaktens pumpverkande hagelgevär i kaliber 12. Geväret bärs som komplement till exempelvis Automatkarbin 5 och används för skyddsjakt mot skadedjur, forcering av dörrar och lås, bekämpning av mindre drönare, röjning av tryckverkande minor samt ingripande mot folkmassa [3]. Geväret tillverkas av amerikanska Remington och är det mest sålda hagelgeväret genom tiderna.

Bakgrund

Behovet av ett förstärkningsvapen kommer av att en soldats ordinarie automatkarbin är ett dåligt verktyg för flera vardagliga uppgifter i fält. Hagelammunitionens spridning gör vapnet överlägset mot rörliga smådjur och fåglar, medan grovkalibriga hagel eller slugs kan slå sönder ett dörrlås eller gångjärn utan att splittra hela dörren, vilket är att föredra vid dörrforcering jämfört med sprängmedel i miljöer där man vill undvika onödig förstörelse eller skada på egen personal.

Vapnets förmåga att avlossa en tät laddning på kort håll utnyttjas även för röjning av tryckverkande minor, där man vill utlösa minan på säkert avstånd utan att själva den briserande laddningen initieras av en enskild kula. Samma princip, en spridd laddning som träffar ett litet, rörligt mål, har på senare år lett till förslag om att använda förstärkningsgevär 870 C med hagelpatroner laddade med nät för att oskadliggöra mindre hobbydrönare över skyddsobjekt, sedan lagändringar kring år 2020 gjorde det tillåtet att bruka våld mot obemannade luftfarkoster som kränker sådana områden [9].

Konceptet med ett shotgun-baserat komplement har inte varit unikt för Remington 870 i svensk tjänst. Parallellt har Försvarsmakten även fört Hagelgevär 686, en Beretta av bocktyp, i materielsystemet för samma ändamål (se nedan) — en påminnelse om att det är uppgiften, inte ett specifikt fabrikat, som definierar förstärkningsvapnets roll.

Historik: Remington 870

Remington inledde utvecklingen av en efterträdare till pumpverkande Model 31 redan 1947. Konstruktörerna L. Ray Crittendon, Philip Haskell, Ellis Hailston och G. E. Pinckney ritade en ny mekanism med dubbla manöverstänger på framstocken, vilket förhindrade att den kärvade eller vred sig i handen vid snabb omladdning.

För att hålla vikt och tillverkningskostnad nere byggdes den nya konstruktionen, som fick beteckningen Model 870, på receivern från den halvautomatiska 16-kalibriga Model 11-48. Geväret lanserades i januari 1950 och fanns redan vid introduktionen i femton olika utföranden. Genom en hårdad pipförlängning med ett urfräst läge för låsblocket kunde Remington undvika den djupa, kostsamma frästa urtagning i receivern som konkurrenterna behövde, samtidigt som konstruktionen blev robustare. Över elva miljoner exemplar har tillverkats sedan dess, och grundkonstruktionen är i det närmaste oförändrad [8].

Remington har sedan 1950 sålt Model 870 i ett stort antal fabriksutföranden, från jaktgevär i finträ till renodlade polis- och militärmodeller. De mest kända är [8]:

• Wingmaster: Den ursprungliga premiumlinjen med blånad stålpipa och valnötsstock. Fortfarande i produktion som det övre skiktet i sortimentet.
• Express / Fieldmaster: Enklare, billigare utförande med parkeriserad yta och syntetstock eller hårdträstock, riktat mot jakt- och volymmarknaden. Express-namnet ersattes av Fieldmaster i den relansering RemArms gjorde efter Remingtons konkurs 2020.
• Police Magnum: Utförande för amerikanska polismyndigheter, med kort pipa (355–510 mm), ghost ring-sikte eller Picatinny-skena och synliga metalldelar i parkerisering.
• Marine Magnum: Samma grundkonstruktion i nickelplätering för att stå emot korrosion i marin miljö.
• Tactical: Civil/halvmilitär variant med kort pipa, pistolgrepp eller kollapsbar stock, avsedd för hemförsvar och närstrid på kort avstånd.
• Super Magnum: Förstärkt för 89 mm (3½”) patroner, avsett för sjöfågeljakt med tunga laddningar.
• DM (Detachable Magazine): Utbytbart boxmagasin i stället för rörmagasin, för snabbare omladdning.

Svensk tjänst

Den äldre svenska 870/870 B motsvarar Remington 870 Police Magnum: trästock, parkeriserad yta, 76 mm (3″) magnum-kammare, justerbart bakre sikte i stället för enbart korn, och möjlighet till förlängt magasin — 870 B är helt enkelt en 870 Police Magnum med det förlängda magasinet [1]. Lådan är märkt ”870 MAGNUM” [1].

870 C motsvarar Remington 870 MCS i dess Conventional-konfiguration: fast polymerstock, pistolgrepp, tillbehörsskena och 457 mm (18″) pipa med 6+1 patroner, till skillnad från MCS-kittets kortare CQB- (356 mm) och Breacher-konfigurationer (254 mm, utan stock) som Försvarsmakten inte för [10][11] (se nedan).

Försvarsmaktens äldsta utföranden, 870 och 870 B, har trästock och skiljer sig i magasinsvolym: 870 B har ett förlängt rörmagasin. Magasinet rymmer 8 patroner med 70 mm hylslängd eller 7 med 76 mm hylslängd, vikten är 3,3 kg och längden 1 035 mm [1]. Försvarsmaktens materielsida anger 3,3 kg för 870 och 3,4 kg för 870 B, med 7 respektive 6 patroner i 870 B [2].

Förstärkningsvapen 870,. 2026 SoldF.com

870 C, varianten på bilden ovan, är en modernisering med svart plaststock och framstock, förlängt rörmagasin (6 ptr vid 70 mm hylslängd), justerbara öppna riktmedel och en MIL-STD 1913-skena för optik på lådans ovansida [3].
Säkringen sitter i varbygelns bakre del och spärrar avtryckaren; ett rött ringmärke blir synligt när vapnet är osäkrat. Vapnet är, liksom föregångarna, försett med remfästen (för vapenrem 06), en hagelpatronficka och en vårdsats med läskstång, viskare och CLP-olja [3].

Förstärkningsgevär 870 C. Marinens dag, 24 september 2016. Foto: ©2016 Henrik Svensk/SoldF.com

Vapnet får endast handhas av särskilt utbildad personal och ska aldrig förvaras laddat eller med fyllt magasin.

Användningen i Försvarsmakten har i praktiken sällan handlat om direkt eldstrid. Hagelgevär 686 (M4801-810161), en Beretta 686, ett brytvapen av bocktyp i kaliber 12 med utbytbara choketuber, fanns 2003 reglementerad för exakt samma ändamål som förstärkningsvapen 870: skyddsjakt och röjning av tryckverkande minor [6]. Geväret vägde 3,4 kg laddat och var 1 125 mm långt, avsett för hylslängd upp till 76 mm [6]. Vid flygflottiljerna har hagelgevär av samma skäl använts för fågeljakt, för att hålla start- och landningsbanor fria från fågel [5].

Ammunition till 870 C

Till Förstärkningsgevär 870 C används fyra patrontyper, samtliga i kaliber 12/70 [3]:

• Stålhagelpatron 3 (M4018-109844): Stålhagel 3,56 mm (us 3), 28 g laddvikt, utgångshastighet 371 m/s. Avsedd för skyddsjakt och allmän hagelverkan.
• Kravallpatron (M4018-109880): Finstabiliserad, mindre dödlig patron från amerikanska Defense Technology Corporation, projektilvikt 5,5 g, utgångshastighet endast 158 m/s. Avsedd för punktbeskjutning på under 20 meters håll vid ingripande mot folkmassa; riktpunkten väljs under midjan. Skott mot hals eller huvud kan orsaka allvarlig skada eller dödsfall.
• Hagelpatron US 5: Blyhagel 3,0 mm, 35 g laddvikt, 390 m/s.
• Hagelpatron US 7: Blyhagel 2,5 mm, 35 g laddvikt, 390 m/s.

870 MCS – Modular Combat Shotgun

Remington 870 MCS i Breacher-konfigurationen (kort pipa, ingen stock) – inte den konfiguration Försvarsmakten för. Foto: U.S. Air Force

870 MCS (Modular Combat Shotgun/System) är en variant av 870 som tagits fram för militär och polis, inte en civil jaktmodell. Den utvecklades 2004 och presenterades i januari 2005 för specialförband och polisens insatsgrupper [7][10]. Modellen bygger på en gemensam låda med MIL-STD 1913-skena och en stock som byts utan verktyg med REM LOC, och säljs i tre fasta konfigurationer [11]:

• Conventional: 457 mm (18″) pipa, fast polymerstock, pistolgrepp, 6+1 patroner, vikt 3,4 kg tomt, längd 958 mm. Motsvarar svenska 870 C.
• CQB: 356 mm (14″) pipa, utdragbar M4-liknande stock, 5+1 patroner, vikt 3,0 kg tomt.
• Breacher: 254 mm (10″) pipa, ingen stock, 3+1 patroner, vikt 2,8 kg tomt – avsedd att monteras under ett M4-gevär som en Masterkey.

Försvarsmakten för endast Conventional-konfigurationen. Flygvapnets materielblad, som avbildar Breacher-konfigurationen, anger användningen bekämpning av personal, dörrsprängning (breaching) och mindre dödlig verkan, med totallängd 35,75 tum (908 mm), vikt 3,3 kg och effektiv skjutdistans 68 meter [7].

Diskutera SoldF Forum

Används K-pistar och hagelgevär i strid – SoldF Forum

Källor

1. Förstärkningsvapen 870, 870B – Reparationsbok (M7787-020671), Försvarets Materielverk, utgåva 1.
2. Förstärkningsvapen 870/870 B – Försvarsmakten, arkiverad 2016-03-16.
3. Manual Förstärkningsvapen 870 2017 (M Förstvap 870 2017, M7739-353077), Försvarsmakten Högkvarteret, beslut FM2016-16342:4, 2017-06-19.
4. Soldatreglemente för Vapenmateriel Förstärkningsvapen 870 och 870B, 2005 års utgåva (M7742-101234) – upphävd 2017-10-01, ersatt av (3).
5. Används K-pistar och hagelgevär i strid – SoldF Forum, inlägg av Chassi, Källberg och DaRaven, 2016.
6. Soldatreglemente för Vapenmateriel Hagelvapen (SoldR Hagelvapen, M7742-101232), 2003 års utgåva – Försvarsmakten/FMV.
7. 870 MCS (Modular Combat Shotgun) materielblad – U.S. Air Force, 2012-02-03.
8. Remington Model 870 – Wikipedia och American Rifleman (tekniska specifikationer, produktionshistorik, civila utföranden).
9. MÖP-måndag: Förstärkt skydd för skyddsobjekt – UAV:er får skjutas ner – Cornucopia, 2019.
10. New Remington 870 Modular Combat Shotgun (MCS) and 870P MAX for Mil/LE Apps – DefenseReview.com, januari 2005.
11. Remington M870 MCS – Weaponsystems.net (konfigurationsdata: Conventional, CQB, Breacher).