Pansarterrängbil 203 (Patgb203)

Pansarterrängbil 203/S (Patgb 203/Patria XA203) är ett hjulgående trupptransportfordon som inom Försvarsmakten nyttjas för personaltransport, sjuktransport eller reparationstransport. Det finns även speciella inredningssatser för PV-robot, stridsledning och GRK.
Fordonet är ett trupptransportfordon, inte ett stridsfordon, vilket innebär att fordonet inte deltar offensivt i själva striden vid fronten utan transporterar trupp i närhet av fronten.  Patgb 203 har ett underhållssystem som medger anpassning till olika uppgifter och förbandsstrukturer. Vagnen är inte amfibisk som Patgb XA180, detta pga den alltför höga vikten av extra pansar, mm.

Historia

Vagnen är tänkt att ersätta Patgb 180 vagnarna. SISU XA 180 har medverkat i ett antal utlandsuppdrag i över 10 år i svenska utlandsstyrkan på Balkan. Vagnarna börjar bli slitna och är även relativt omoderna mot dagens nyproducerade trupptransport-fordon på hjul.
Av Sveriges totalt 70 st XA180 är 26 inlånade från Finland och skall lämnas tillbaka årsskiftet 2003/2004.

Man beslöt att byta ut dem mot en modernare version, men samtidigt ville man behålla XA180 goda egenskaper.
Patgb 203A + varianter, beställdes redan 1998 och har snabbt levererats till FM. I slutet av 2001 börjades de första instruktörerna utbildas. Patgb 203 har fått kritik pga att den inte har testats tillräckligt innan den kommit ut på förbanden.

Besättning

Vagnens besättning utgörs av 3 man. Vagnchef, skytt och förare. Skytten är placerad i en vapenhuv på taket i mitten, föraren till vänster och vagnchefen till höger i vagnen.

Förarmiljö

Förarutrymmet
Foto: ©2003 Kim Svensson

Instrumentpanel

Instrumentpanelen.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Besättningsutrymme

Vagnen kan transportera 7 st soldater med full stridsutrustning. Dessa stiger i och ur genom två dörrar på vagnens bakre kortsida. Den ena av de två dörrarna kan styras med hydraulik.
Det kan vara lite problematiskt att få rum med all packning. Inne bakom stolarna får stridspackningen inte plats om man är full grupp med full stridsutrustning. På taket sitter en Akan som tar en massa plats pga pipan som måste kunna röra sig fritt. (detta gäller inte ambulansverionen). På XA 180 har man ha två stora packlådor på taket då den saknade AKAN.

stridsutrymmet
Se större bildKlicka för att se större bild!
Vänster sida av besättningsutrymmet.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Interiör

Fönsterluckorna,de som sitter som skydd för fram- och sidorutorna, går att stänga innifrån, även de på sidorna, vilket inte gick på XA 180. Dett är en klar fördel då man knappast vill kliva ut och skruvaupp dem då det skulle behövas.
Det finns en AC i vagnen som funkar bra. Den är stark och kyler bra. Dock har den en väldigt högt ljudnivå, den tom överröstar motorljudet vilket gör att man oftast kör på halvhög effekt. Det finns en Ebersprächer dieselvärmare och en mycket uppskattad vattenkokare. Backspeglarna är elektroniskt justerbara

Vagnen är utrustad med backkamera så att föraren kan se bakåt. Det är mycket bra och därmed krävs ingen backledare vid backning. Det går även att låsa alla takluckor inifrån om man vill, vilket inte gick på XA180.
Bak på högra utsidan av vagnen finns ett anslutningsfack för, hjälpstart, batteriladdningskabel samt uttag till högantenn och om man vill koppla till telefon.
Det finns även ett fäste för just högantenn på bakre högra sidan av vagnen.

Lastsäkring

I vagnen finns en stor mängd fästen för att kunna lastsäkra alla detaljer. Tanken är god men fungerar bara så länge att enbart det som fästena är specialanpassade för medförs. T.ex. pansarskott, GRG, AKAN:granater, Hgr-låda, Ksp 90, Ak 5, Batteriladdare osv. All materiel som är nödvändig för vissa enheter finns dock inte med i beräkningarna och vissa fästen blir är överflödiga. För t.ex EN01 del så har vi inga GRG och då har vi ett stort otympligt GRG-fäste som bara är i vägen och passar inte till nått annat. Likaså fästet för Grg-granater EOD enheterna har heller inte några pansarskott samt ett flertal fästen som tar plats men inte fyller någon funktion. De har en mängd egenanpassad viktig utrustning som skulle behövt detta utrymme. Fästena går att ta bort, men det är förbjudet av FMV, för då kanske inte vagnen klarar av vad den teoretiskt beräknat är anpassad för. Användarna sitter således fast med praktiska handikapp för att uppfylla teoretiska krav och hindras att åtgärda detta pga byråkratiska svårforcerade regelverk.

Förslag på förbättringar

Under utbildningen på EN01 och MP01/02 har det kommit fram en hel del förslag på vad som kan förbättras på vagnen. Vad som kan tas bort och vad som skulle behövas sättas dit. Men om det händer nått på den fronten vet man inte.
Det är mycket som finns att göra på den innan den skulle vara okej, och man märker av att det har inte lagts ner några större resurser på att testa den praktiskt med utrustning och soldater i den. Trots att man kunnat läsa i bl.a FMVs egna tidning FMVaktuellt om hur rigoriösa testerna varit inför upphandlingen av Patgb 203. Dessa har till stor del handlat om olika kvalitets-kontroller och huruvida man kan spränga minor i dess närhet och inte att på plats utvärdera funktionalitet med slutanvändare.

Mörkerkapacitet

Föraren är utrustad med en bildförstärkare som han kan sätta dit på sitt periskop om han är tvungen att köra i mörker med släckt belysning. Det funkar någorlunda att köra med utrustningen men det är inte optimalt då synfältet är mycket begränsat. Ett litet problem är att vissa förare blir sjösjuka och börja må illa om man kör för länge med bildförstärkare på periskopet.

Bildförstärkare
Se större bildKlicka för att se större bild!
Förarens bildförstärkare på periskopet.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Bildförstärkare Vy.

Vy genom bildförstärkaren
Foto: ©2003 Kim Svensson

Motor och växellåda

Motorn är en finsk Valmet 612 DWBIC (EURO II) Diesel, en sexcylindrig radmotor med turboladdare och mellankylare. Effekten är 202 kW (275hk) vid 2100 rpm, maximalt vridmoment 1080 Nm vid 1600 rpm. Den är klen i förhållande till vagnens vikt. XA180-vagnen har genom åren fått kraftig kritik för sin klena och underdimensionerade motorstyrka. Även om motorn i sig är kraftigare i XA 203 så är vagnens vikt så pass mycket högre att förhållandet motorstyrka/ton i stort är densamma.

Motorn (powerpacket) går mycket snabbt att byta ut mot en ny, under 3 timmar. En klar förbättring jämfört med XA180.

Växellådan är en Allison MD 3560PR elektronisk styrd automatväxellåda med momentomvandlare, kraftuttag och retarder, 6+1 växlar.

NBC-system

Det finns ett centralt NBC system med filter i vagnen och är förbered för GARDS. Systemet stänger alla ventiler och skapar ett övertryck i vagnen.
Systemet har dock lite problem med att hålla ett tillräckligt högt tryck i alla versioner utom ambulansen, då Akan tornet läcker en hel del luft. Det går inte att skjuta med automatkanonen i NBC-miljö då en lucka öppnas för att kasta ut tomhylsor och därmed förstör övertrycket. Man kan således inte verka med huvudbeväpningen i NBC-miljö. Tornet är gammalt och är skapat på en tid då svenska vagnar helt saknade NBC-skydd.

Beväpning

Patgb 203A är utrustad med en schweizisk 20 mm Automatkanon m/47D (AKAN) i en vapenhuv med sex stycken rökkastare. Denna AKAN satt tidigare i Flygvapnets J29 Tunnan och hela vapenhuven med AKAN är tagen från avrustade PBV 302.

Patgb 203B har istället för AKAN en Vapenstation 01, Protector Nordic från norska Kongsberg.  Det är samma vapenstation som används på Patgb 360, Terrängbil 16 och Artillerisystem 08.

Vapenhuv Patgb 203A

Vapenhuven med AKAN m47D
Foto: ©2003 Kim Svensson

Vapenhuven kan snurras 360° och eldröret kan dumpas olika beroende i vilken riktning man riktar. Detta pga eldrörsbegränsingar som finns framför och bakom tornet. Vapenhuven har ett periskopsikte med 8x förstoring. Dessutom finns ett reflexsikte som reserv och för luftvärn, samt ett periskop för uppsikt bakåt.

Problem

En säkerhetsfunktion som vållar problem är det elektroniska säkringssystemet. Vid varje lucka/dörr finns det en sensor som
känner av om luckan/dörren är stängd eller inte. Detta är sedan kopplat till den elektroniska avfyrningen. Om en av de främre luckorna/dörrarna är öppna kan inte skytten verka framåt. I nödfall tvingas man att avfyra mha den mekaniska avfyrningen som är en pedal på golvet. Tiden det tar att komma på detta, samt växla över kan ha livsavgörande betydelse i en stridssituation.

För att kunna dra i den spaken som byter till ‘mekanisk’ eldgivning måste du bryta en plombering. Under min utbildning EN01 fick vi inte ens prova om det fungerade. Skulle en sensor sluta fungera eller någon glömma att stänga en dörr/lucka eller i värsta fall vagnen blir beskjuten/skadad så att sensorerna upphör fungera så kan inte skytten verka utan att först byta till mekanisk avfyrning

Antennernas placering är heller inte optimal då de sitter inom eldrörets radie och böjer antennerna kraftigt när eldröret passerar. Wirecuttern och de främre luckorna minskar synfältet och eldgivning i främre riktning.

Eldgivning

Eldgivning med AKAN, Notera hylsan i luften.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Samband

Vagnen (Truppmodellen) har plats för fyra Radio 180/480, med antennsystem, manöver- och intercomsystem med telehjälmar för besättning+gruppchefer, samt Soundtrap/ComTac-hörselkåpor försedda med mikrofon till alla i bakutrymmet. Dvs att alla har samband med alla inne i vagnen. Besättningen kan också välja att koppla bort besättningsutrymmet

Det finns även en CD-spelare som kan kopplas till intercomen så att man kan lyssna på cd eller FM/AM-radio vilket inte skall underskattas. Dels för att kunna mottaga information via vanliga FM/AM-sändningar (nyheter, etc) samt den moralhöjande effekt musik har, speciellt långt hemifrån på utlandsmission.

Nackdelar sambandssystemet

Det är uppbyggt så att i vagnens besättningsutrymme finns det 2 kopplingsdosor (LTS4) som är uppkopplade mot intercom-systemet. Den har 4 st uttag. Ett av uttagen på varje dosa heter “commander” och betyder att du då även kan sända externt via nån av RA-apparaterna som är inkopplade. Detta är en bra tanke men inte så bra som man skulle kunna tänka sig. Själva systemet är “seriekopplat” vilket innebär att går en LTS4 sönder eller man tar bort den så tappar man sambandet med besättningsutrymmet Samt så är det så dumt ställt att du kan inte som “skytt” sända radio pga av att skytten inte är inkopplad till ett “commander” uttag. Ej heller föraren är kopplad till ett sånt. Så hoppar Vagnchefen ur, så måste föraren dra ut kontakten till sin och vagnchefen och byta plats på dom på LTS-dosan. För skytten finns ingen bra lösning alls än så länge. Skytten är ju ypperlig annars att ha som Radio-passare när ingen annan än skytten och föraren är i vagnen. Då det finns plats för 4+1 st Radio så blir det knepigt för föraren att hålla koll på alla och samtidigt kanske köra.

PC Dart

PC-Dart enheten i besättningsutrymmet.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Brandsläckningssystemet

Vagnen är utrustad med automatiskt brandsläckningssystemet nästan som på XA180, fast här är det lite mer avancerad.
Det finns totalt 5 st flaskor med Halon och Halotron i vagnen (Halon för Besättningsutrymmet och Halotron för motorutrymmet). Släckningsmedel som varit förbjuda på civila marknaden i flera år pga miljöskäl.
Det sitter sensorer på ett flertal ställen i vagnsutrymmet och i motorutrymmet som reagerar på ljus och värme.

Problemet när vi fick våra vagnar var att den reagerade även på solljus och ljus från ficklampor. För att inte brandlarmet skulle gå och flaskorna skulle börja spruta farlig Halon i vagnen varannan minut så fick vi stänga av automatiken.
Det går att utlösa brandsläckningen manuellt via en röd kontrollbox hos Vagnchefen.

Utöver det finns det 4st handbrandsläckare, 3st inne och 1st utanpå vagnen. Bilden nedan visar två av de brandflaskor som finns i vagnen, samt en av brandsensorerna besättningsutrymmet.

stridsutrymmet

Höger sida av besättningsutrymmet, blickandes framåt.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Tillbehör

Vinschen är gjord att klara 10 ton och med schaklar kan man ta upp till 20 ton.

Vagnen är även förbered för GPS Garmin GPS12XL.

Det finns arbetslampor i verktygssatsen försedda med magnetfötter. Dessa lampor kan enkelt appliceras där så önskas på vagnen och kopplas till ett av de många 24V uttag. Vagnchefen har även en sökarlampa som han kan montera vid sin lucka och som även kan styras inifrån i nedluckat läge.

Flaggstång och varningslampor till vagnen är standard och går att skruva bort, vilket man måste göra när man ska skjuta bakåt under fredstid.

Vård och service

Mycket är styrt elektroniskt och det är sagt att man ska förlita sig på de indikatorlampor som finns på kontrollpanelen, istället att manuellt kontrollera i motorutrymmet.
Vagnen har dock många svagheter och det gäller att vara observant på de punkter där vagnen är som svagast. T.ex är hjulaxlarna ett av de ömtåligare delarna pga av vagnens höga vikt.
Akan:en är också en viktig del att hålla koll på. Den är gammal och vissa kanoner är slitna så pass att materalet är utmattat. Här gäller det att kontrollera alla delarna och leta efter ev sprickbildning osv.
Det är är många åtgärder man som förare inte får ge sig in på, utan att specialutbildad tekniker eller instruktör gör ingreppet eller övervakar det.

Övriga versioner av Patgb 203

Det finns sex versioner av Patgb 203A och 3 versioner av Patgb 203B

Patgb 203A

Trupptransport

Beskriven ovan, för skyttesoldaternas transport och strid.

Ledning

för bataljon/kompani- och brigadchefer. Utrustad med arbetsbord samt avancerad lägesorienterings-utrustning och sambandssystem.

Inredning i Stridsledningsversionen, OBS bordet i mitten.
Foto: ©2003 Kim Svensson

Pansarvärnsrobot

PVRobot-version  med plats för pansarvärns-Robot 56 och robotsikten.

Reparions

plats för Verktygssatser och svetsar och div små maskiner för att kunna bedriva reparationer, lättare bärgning och underhåll i fält.

Granatkastare

utrymmen för granatkastargranater, sikten, beräknings-utrustning och tillbehör. Själva GRK-pjäsen drages efter vagnen på en speciell släpanordning.

Ambulans

Utrustad precis som en civil ambulans. Den har inget Akan-torn. Plats för 2 patienter. (Se bild nedan)

XA203 Ambulans
Patgb 203 Ambulansversion i terrängen.
Foto: ©2003 Kim Svensson .

Indikeringsfordon 05 – CBRN

Patgb 203B

Trupptransport

Ledning

Repartation

Ambulansversionen

Ambulansen kan använda både svenska och NATO anpassade bårar. Den är likadant utrustad som en civil ambulans och klarar hanterar samma sorts skador. Det är möjligt att transportera två patienter, en på den civila båren och en på en enklare militär bår.

Problem

På ambulansversionen så konstruerades bårfästet på tok för högt för att man skulle kunna jobba effektivt med en patient inne i vagnen. Näsan på patienten vara bara nån decimeter från själva taket. Så att göra t.ex HLR på nån var praktiskt nästan omöjligt. dessutom fanns det risk för att patienten slog i huvet när man lyfte upp båren i vagnen.

Video

Källor

Sidan är skapad i samarbete med Kim Svensson utifrån de erfarenheter och utbildning som genomförts för EN01.

Instruktionsbok Patgb 203A

FMVAktuellt 2/2002 s .26-29

Markstridsskolans utvärdering av Patgb 203
Omfattande utvärdering av eleverna år 2001.

Ombeväpning av Pansarterrängbil 203 – Vapenhållare till Tung kulspruta 12,7
Hampus Krantz
Examensarbete, KTH 2013