Längd: 24,6 m
Bredd: 5,4 m
Djupgående: lwl 36 ton: 0,93 m, dwl 51 ton: 1,1 m
Deplacement: 65 ton
Besättning : 3 (2 st båtförare, 1 st maskinist)
Last:15 ton varav 11 m³ drivmedel och 4 m³ liter färskvatten
Passagerare: 18 stycken
Skrovmaterial: Aluminium, AlMg 4.5 Mn SS4140
Maxfart: +30 knop , lastad 23 knop
Motor: 3 st Scania DSI14 V8 (14 liter, Turbo, Intercooler) om 675 hk nedtrimmat till 625 hk, men 675 hk på Lätt trossbåt S.
Motorvikt: 1 470 kg (1 620 kg inkl. koppling)
Oljevolym: 17 – 25 liter
Startmotoreffekt: 66 kW
Framdrivning: 3 st FF-Jet 450 vattenjetaggregat
Reduktionsväxel: 2 st ZF IRM 350 PL
Navigationsutrustning: FFV Nav. System
Radar: PNM-858 (Helge)
Magnetisk kompass, Fluxgate kompass, GPS, Log, Plotter. 3st Hatteland 15 tums monitorer.
Elaggregat: Perkins 4 cyl. med Newage 46 kVA generator i ljudisolerat låda
Beväpning: 1st Kulspruta 88 12,7 mm , minor.
Byggnadsår: 1995–1999
Antal: 16 st, bognummer 662-677
I tjänst: 1995– (Försvarsmakten)
Övrigt: Vattenreningsaggregat som kan rena ~1,2 m³/dygn, Lastkran som klarar 10,7 ton/m vid 10° krängning, vattenvärmare
Tillverkare: Djupviks varv ( några byggda av Gotlands varv och Oskarshamns varv)
Lätt trossbåt typ 662, ofta kallad Trossfärja, ingår i Amfibiekåren och är en snabb vattenjetdriven transportbåt för främst bränsle, ammunition, förnödenheter, färskvatten och lätta fordon till de stridande enheterna.
Då båtarna enbart sticker 1,1 m med last kan de framföras i hög hastighet i mycket grunda vatten nära land.
En första prototyp byggdes vid Holms varv 1991, en andra prototyp levererades sent 1993 och första seriebåten levererades 1995 [6]. Lastprofilen är upp till 15 ton däckslast och 9 ton intern last alternativt 17 soldater plus minor, och konstruktionen har viss isförmåga [5].
FMV konstruerade Lätt trossbåt som logistikfartyg för amfibiebataljonerna i svensk skärgårdsmiljö. Båtarna levererades i sexton exemplar mellan 1995 och 1999 av Swedeship Marin (Djupviks varv) [6]. De ingår i amfibiebataljonen tillsammans med Stridsbåt 90, Gruppbåt, Svävare 2000 och fyrhjulingar. Stridsbåtarna landsätter förbanden, och trossbåten håller dem försörjda med allt från vatten, mat och sjukvårdsresurser till bränsle och reservdelar.
Utöver transport kan båtarna användas som ledningsfartyg, reparationsresurs, sjukvårdsplats samt kompanikök.
För att stödja det civila samhället kan de användas vid eftersökning, sjöräddning och brandbekämpning. Båtarna är stationerade vid Amfibieregementet AMF 1 i Berga samt vid Marinbasen i Karlskrona.
Skrovet är konstruerat i aluminium vilket gör den lätt och är försedd med uppfällbart bogvisir för att underlätta lastning och lossning.
För framdrivningen står tre stycken kraftiga Scania DSI 14 motorer om 625 hk/st nedtrimmade från 675 hk samt vattenjetaggregat. Motor är samma som Stridsbåt 90H.
Utrustning
För att underhålla Amfibiekårens stridande enheter har båtarna stora tankar med 4 000 liter vatten och 11 000 liter drivmedel.
Dessutom har båtarna ett vattenreningsaggregat som renar 1 200 liter vatten/dygn och en elgenerator från Newage om 46 kVA [3].
Båten har en lastkran för att underlätta lossning.
Genom att fordon eller funktionscontainrar lastas ombord kan båten anpassas för andra logistikuppgifter. Det finns containrar för storköksmatlagning och reparation av materiel, och en bandvagn eller en fyrhjuling med släp kan landsättas över fören. Båten kan också utgöra sjukvårdsplats med sjukvårdare, sjuksköterskor och läkare ombord [7].
Lätt trossbåt S
8 st båtar uppgraderades under åren 2002–2004 [4], likt de 27 st Stridsbåt 90 HS, för att kunna operera i internationella fredsbevarande uppdrag i varma vatten. Dessa benämns Lätt trossbåt S.
Dessa båtar har fått ökad skyddsnivå mot splitter och vapenverkan, NBC-skydd med övertryckfläktar och luftkonditionering. För att kompensera för den ökade vikten har motorerna inte begränsats till 625 hk som grundversionen utan har tillgång motorernas samtliga 675 hk.
Bakgrunden var att Försvarsmakten år 2000 beslutade att anpassa ett antal amfibiebåtar för internationella uppdrag. Båtarnas akilleshäl var det ballistiska skyddet, och kravet blev att klara direkt eld från ett vapen av typ AK 4. Sommaren 2002 gick ordern på att modifiera fyra båtar, med option på ytterligare fyra, till Djupviks varv. Optionen utlöstes ett år senare, och den sista av de åtta båtarna överlämnades till FMV den 9 juni 2004 [4]. Beställningen på de fyra första var värd cirka 52 miljoner kronor [6]. Utöver skydd och luftkonditionering förbättrades motorkylningen och bränslesystemet modifierades för drift i högre vattentemperaturer. Båtarna anpassades också för de reparationsresurser, den strömförsörjning och de sambandsinstallationer som tagits fram för amfibiebataljonen [4].
Båtarna har även utrustats med GMDSS (Global Maritime Distress and Safety System), ett världstäckande kommunikationssystem som gör att man kan komma i kontakt med sjöräddningscentraler – MRCC (Maritime Rescue Coordination Centre).
Forumuppgifter pekar på att antalet båtar i aktiv tjänst i dag kan vara 17 vid Amfibieregementet och Marinbasen. Tills detta bekräftas i öppna myndighetskällor redovisas grunduppgiften i faktarutan fortsatt som ursprungsserien 16 båtar [1].
Uppgradering 2024
Under 2024-2027 kommer samtliga 16 båtar att uppgraderas [7].
Uppgraderingen innefattar följande punkter:
- Byte av huvudmotorer, kraftaggregat samt stråldriftsaggregat.
- Installation av nytt navigationssystem.
- Utveckling och utökning av vapeninstallation.
- Renovering av styrhytt för förbättrad stridsledning, navigation och ergonomi.
- Förlängning med 1 meter för bättre egenskaper i vatten samt sjösäkerhet.
Syftet är att förlänga båtarnas livstid och öka rörligheten och logistikförmågan till sjöss. Högre max- och marschfart och effektivare bränsleförbrukning ger längre räckvidd. För närskyddet har båtarna fått en förhöjd ringlavett och en pelarlavett i aktern, och alla vapenpositioner är anpassade för både befintliga och framtida kulsprutor och granatsprutor [7]. Ledningssystemet levereras av MilDef till samtliga 16 båtar. Kontraktet i juni 2023 var värt 37 miljoner kronor, löpte över tre år och byggde på ett prototypsystem som provats under övningen Aurora 23 [8].
Andra transportbåtar med snarlikt utseende
I Försvarsmakten finns tre typer av transportbåtar som kan se förvillande lika ut för ett otränat öga. Det är den äldre Transportbåt typ 603 (21 m), Lätt trossbåt 662 (24,6 m) och den betydligt större HMS Loke (36 m).
Beväpning
Båten är endast bestyckad med en tung Kulspruta 88 12,7 x99 mm samt kan medföra minor. Båten kan också själv fälla sjöminor och sjunkbomber [7].
Försök har under 2018 gjorts med att skjuta med NEMO en containerbaserad 12 cm granatkastare från finska Patria.
Video
Källor
- [1] Försvarsmakten – Lätt trossbåt
- [3] Swedeship – 25 m Fast Supply Vessel
- [4] Protec 1-2004, FMV
- [5] Jane’s Fighting Ships/Jane’s Naval Platforms, uppgifter om prototyper, lastprofil och modifieringar för trossbåt 662.
- [6] FMVaktuellt 3/2002, ”FMV beställer ombyggnad av Amfibiekårens trossbåtar”, s. 33.
- [7] FMV – Mångsidig amfibiebåt uppgraderas (2024-06-11)
- [8] MilDef – MilDef vinner affär med FMV gällande nytt ledningssystem för trossbåtar (2023-06-26)
Senast uppdaterad: 2026-06-04






