Höjd: 7,32 m (svävande), 1.25 m (kjol)
Utsläpp: 3 gram kväveoxider NOx/kWh
Antal: 3 st numrerade 302, 303 och 304
Övrigt: Värme- och luftkonditioneringssystem i både styrhytt och lastutrymme.
Svävare 2000, internationellt under namnet Griffon 8100 TD tillverkad av brittiska Griffon Hoverwork, är en snabbgående svävare med hög lastkapacitet. Topphastigheten är på hela 50 knop och den kan navigera över olika terränger såsom öppet vatten, is, träsk och fast mark, förutsatt att det är relativt plant och tillräckligt rymligt för dess 11 meter bredd.
Svävaren har en besättning på tre personer och en lastkapacitet på 11 ton. Det gör den lämplig för en mängd olika uppgifter, från att transportera upp till 50 stycken fullt utrustade soldater till att lasta bandvagnar eller en 20-fots container. Dess förmåga att närma sig stränder gör det möjligt att snabbt och säkert lossa trupp och förnödenheter på fast mark.
I Amfibiebataljonen utgör Försvarsmaktens tre svävare en viktig komponent. Svävarens konstruktion är robust och skyddar mot splitter, beskjutning och CBRN-vapen, vilket gör dem lämpliga för användning i en mängd olika miljöer och situationer. Dessutom är de utrustade med luftkonditionering för att säkerställa att de kan fungera effektivt även i internationella uppdrag i varma länder.
Griffon 8100 TD är en vidareutveckling av tillverkarens populära 8000 TD-modell och har en ökad lastkapacitet för att möjliggöra ballistiskt skydd och ytterligare last utan att förlora sin användbarhet. För att optimera prestanda i vattnet pumpas glykolvatten mellan svävarens för och akter för att justera viktfördelningen och farkostens lutning.
Med sin förmåga att hantera olika terränger och goda lastegenskaper utgör Svävare 2000 en viktig förmåga för Försvarsmakten och Amfibiekåren i synnerhet.
Svävarens funktionsprincip
Svävare, en unik typ av farkost, kan röra sig över marken eller vattenytan med minimal kontakt genom att utnyttja en luftkudde som bildas av ett övertryck mellan farkostens undersida och underlaget. Denna luftkudde reducerar friktionsmotståndet betydligt, vilket möjliggör höga hastigheter med en relativt låg maskineffekt.
Luftintaget på farkostens översida tillför övertrycksluft till luftkudden, vilken sedan pressas ner under svävarens skrovbotten av en eller flera fläktar. Luftkudden fångas upp av flexibla gummikjolar, vilket genererar ett uppåtriktat tryck och håller farkosten svävande.
För framdrift används akterligt monterade fläktar, drivna av separata motorer, som skapar kraften som driver svävaren framåt. Styrningen utförs med hjälp av luftroder placerade bakom dessa fläktar.
Bakgrund
Tanken på att införa svävare i det svenska försvaret började ta form mot slutet av 1980-talet, när dåvarande Kustartilleriet insåg behovet av att effektivisera trupptransporterna under vinterförhållanden. Efter att ha utfört olika prov med en inlånad svävare från England, beställdes en prototyp från Kockumsvarvet i Karlskrona. År 1995 var prototypen, känd som “ABS M10-X”, klar för användning.
Trots att den inte var utan problem har den ändå använts i viss utsträckning över åren. Framför allt har den varit värdefull för att ge insikt i hur en mer permanent svävarflotta skulle kunna fungera inom försvaret. På uppdrag av Försvarsmakten inledde Försvarets Materielverk (FMV) under våren 2005 en upphandling av nya svävare. Fyra anbud kom in, varav ett uppfyllde alla krav inom den angivna kostnadsramen.
Kostnadsaspekten har hela tiden varit av stor vikt för projektet. De nya svävarna skulle inte få kosta mer än 25 miljoner kronor per styck, inklusive all nödvändig utrustning, utbildning och reservdelar för ett års drift. En stor kostnad var själva kjolen som då kostade cirka 500 000 kr och medgav ca 500 driftstimmar.
Leverantören av de svenska svävare är det engelska företaget Griffon Hovercraft, som tidigare har byggt ett antal svävare av liknande storlek. Svävare 2000 är baserad på en tidigare modell från Griffon 8000 TD, men har anpassats genom att göras något bredare, längre och förses med kraftfullare motorer. Dessa justeringar möjliggör en lastkapacitet på 11 000 kilo jämfört med originalmodellens 8 000 kilo.
Civil klassning
De tre svävarna blev de första fartygen inom Försvarsmakten som, förutom att uppfylla militära regler, också byggdes enligt specifika civila klassningskrav. Försvarsmakten krävde att alla nya fartyg skulle uppfylla sådana standarder. För att möta dessa krav samarbetade man med klassningssällskapet Lloyds Register of Shipping, som har omfattande erfarenhet av svävare.
Miljöklassning
Svävare 2000 tog också ett banbrytande steg när det gällde miljöklassning. De två Iveco-motorerna som driver farkosten uppfyllde stränga krav genom att endast släppa ut 3 gram kväveoxid och koldioxid per kilowattimme. Detta var bara hälften så mycket som de befintliga civila miljökraven tillät vid den tiden.
Styrhytten
Styrhytten är ballistiskt skyddad och vid framtagningen lades stor vikt vid att förbättra körkomforten i styrhytten. Amfibieregementets provturskommando deltog redan från början i beslutsprocessen för att säkerställa optimal placering av reglage.
För att minska buller har åtgärder som extra isolering i motorutrymmet och användning av bullerreducerande färg implementerats. Styrhytten har moderna dataskärmar och så kallade “conning-displayer”, istället för analoga mätare, och manöverkontrollerna har anpassats för enklare hantering med en joystick istället för pedaler
Lastutrymme
Lastkapaciteten hos Svävare 2000 är stor med hela 11 ton, vilket möjliggör transport av stora föremål såsom bandvagnar eller mindre fordon genom att enkelt ilastas via rampen i fören.
För att underlätta lastning och hantering finns ett uppdelat kapell på taket, vilket kan öppnas och stängas av endast två personer. Detta möjliggör enkel ilastning och medförande av skrymmande last, såsom en 20-fots standard shippingcontainer eller två 10-fotscontainrar. Containrarna kan även strömförsörjas ombord för t.ex. kylaggregat.
Alternativt kan en bandvagn eller lättare fordon medföras, vilket ökar Svävare 2000s mångsidighet och användbarhet för olika typer av transporter.
De upp till 50 stridsutrustade soldaterna sitter i individuella säten i rader om 2 + 4+ 2. De kan utöver rampen även i/ur-lasta via dörrarna på respektive sida. Materiel och passagerare kan kombineras för att maximalt utnyttja kapaciteten.
Beväpning
Svävare 2000 kan bestyckas med en 12,7 mm Kulspruta 88.
Video
Källor
Förvald bild överst: Foto © 2011 Jonathan Lundkvist
Leave a Reply
Lämna en kommentar