Fartyg i klassen: HMS Göteborg (K21) avv., HMS Gävle (K22), HMS Kalmar (K23) avv., HMS Sundsvall (K24)
Besättning: ca 40 (22 officerare och 18 sjömän) [4] Deplacement: 380 ton (425 ton efter Gävle-klass uppgradering)
Längd: 57 m
Bredd: 8 m
Djupgående: 2,2 m [4] Maskineri: 3 × MTU 16V396 TB94 dieselmotorer om 2 560 kW vardera, 3 vattenjetaggregat [4] Fart: över 30 knop [4] Beväpning: 1 × 57 mm Bofors Mk3, 8 × RBS 15 MkII sjömålsrobotar, 4 × 400 mm torpedtuber (Torped 43/45), 4 × ELMA ubåtsjaktgranatkastare, sjunkbomber och minor. Före halvtidsmodifieringen 57 mm Mk2 och en aktre 40 mm-pjäs [5] I tjänst: 1990– (Försvarsmakten)
Tillverkare: Karlskronavarvet AB (nu Saab), Sverige
Gävle-klassen är den aktiva, moderniserade varianten av den äldre Göteborg-klassen i svenska marinen. Skroven byggdes på Karlskronavarvet i Karlskrona mellan 1986 och 1993. Klassen var ursprungligen planerad till sex enheter men reducerades till fyra efter Sovjetunionens kollaps 1991. De två kvarvarande aktiva fartygen, HMS Gävle (K22) och HMS Sundsvall (K24), genomgick 2019–2022 en genomgripande uppgradering. I dagens operativa sammanhang används därför benämningen Gävle-klass, medan Göteborg-klass avser grundkonstruktionen och den ursprungliga fartygsserien [1][2].
Bakgrund
Under 1980-talets tidiga år identifierade Försvarsmakten behovet av en ny korvettklass som kunde ersätta de åldrande jagarna och förstärka förmågan att bekämpa sovjetiska ytfartyg och ubåtar i Östersjön. Göteborg-klassen designades med fokus på ytstrids- och ubåtsjaktförmåga för kustnära operationer. Det relativt låga deplacementet och vattenjetsframdrivningen ger hög rörlighet i grunda och skärgårdspräglade vatten [1].
Göteborgsklassen var en vidareutveckling av Stockholmsklassen, med ett integrerat strids- och eldledningssystem för hot under ytan, på ytan och i luften. Unikt var det automatiska luftförsvaret, som själv kunde upptäcka, värdera och bekämpa inkommande hot. Vattenjetaggregaten i stället för propellrar gav en mycket låg undervattenssignatur, vilket gjorde fartygen väl lämpade för ubåtsjakt. Fartygen levererades av Karlskronavarvet 1990–1993 och kallades först kustkorvetter, en benämning som omkring 1998 ändrades till korvett [5].
Klassen blev viktig därför att den markerade övergången från äldre robot- och patrullbåtskoncept till en mer sammanhållen svensk korvettidé: ett fartyg som samtidigt kunde bära sjömålsrobotar, artilleri, sonar och torpeder i en plattform avsedd för strid i Östersjöns kustzon. I den meningen är Gävle-klassen inte bara en livstidsförlängning utan en fortsatt operativ spets i den svenska ubåtsjakten och ytstriden.
Av de sex planerade fartygen avbeställdes HMS Helsingborg (K25) och HMS Härnösand (K26) 1991 till följd av det förändrade säkerhetsläget och nedskärningar i försvarsbudgeten. HMS Göteborg (K21) och HMS Kalmar (K23) avvecklades senare och avrustades 2007 och ingår inte i Försvarsmaktens organisation [2]. Avrustningen pågick 2006–2008, och från 2008 låg de avrustade i örlogshamnen i Karlskrona, överlämnade till FMV [5].
Konstruktion
Skrovet är byggt i stål med överbyggnader och master av lättmetall för att hålla vikten nere. Vattenjetsframdrivningen ger god manövrerbarhet i grunt vatten och tillåter snabba kursändringar utan exponering av propellrar för yttre skador.
Sensorsystemet inkluderar Sea Giraffe spaningsradar, SAAB 9LV eldledningssystem och sonarsystem av typen Simrad SS 304 Spira skrovsonar samt STN Atlas Elektronik bogserad sonarsvans. Efter uppgraderingen av Gävle-klassen 2019–2022 tillfördes ny Kongsberg ST2400 VDS (variable depth sonar) och systemen uppdaterades till samma standard som Visby-klassen [1][2].
Motmedel utgörs av Rheinmetall TKWA/MASS (Multi Ammunition Softkill System) för skydd mot sjömålsrobotar [1].
Video
Beväpning
57 mm Bofors SAK 57 Mk3-kanon
Huvudartilleriet utgörs av 57 mm Bofors Mk3 med hög eldhastighet och förmåga att verka mot ytmål, luftmål och lätta markmål. Kalibern delas med Visby-klassen, vilket ger en sammanhållen svensk korvettprofil i huvudbeväpningen.
Robot 15 MkII (RBS 15)
Huvudbeväpningen mot ytmål utgörs av åtta sjömålsrobotar RBS 15 MkII för bekämpning av fientliga fartyg på medellånga till långa avstånd [1].
Läs mer om Robot 15 (RBS 15) »
Torpeder och ubåtsjakt
De fyra 400 mm torpedtuberna ger ubåtsjaktförmåga med Torped 43/45. Fyra ELMA-granatkastare skjuter ubåtsjaktladdningar för försvar i nära ubåtszoner [1].
Det som gör klassen ovanligt slagkraftig i sin storlek är kombinationen av sensorer, vapen och modernisering. Efter uppgraderingen kan fartygen söka ubåt med skrovsonar, släpsonar och VDS, dela måldata i modern stridsledning och därefter växla från ubåtsjakt till ytstrid utan att byta plattform. Det gör Gävle-klassen till mer än en ”äldre korvett”; den är ett fullt relevant stridsfartyg för dagens Östersjömiljö.
Historik
HMS Gävle och HMS Sundsvall deltog i FN-operationen UNIFIL utanför Libanons kust under 2006–2007, i kölvattnet av 2006 års Libanonkrig. Det var en av de få gånger svenska örlogsfartyg deployerades till Medelhavet under 2000-talets första decennium [2]. Insatserna ML01 och ML02 var Sveriges första utlandsmission med marina stridskrafter i modern tid. De ingick i UNIFIL:s marina styrka Task Force 448 och skulle främst hindra vapensmuggling till Libanon sjövägen [5]. Inför insatsen modifierade FMV HMS Gävle med motmedelssystem, satellitkommunikation, bättre ventilation och kyla, åskledare och flamskydd för däck och räddningsbåt mot startraketerna till fartygets sjömålsrobotar. Gävle avgick mot Medelhavet den 19 september 2006 [6], och HMS Sundsvall avslutade insatsen 2007 [7].
Redan 2004 hade HMS Sundsvall tillsammans med HMS Malmö genomfört 42 dygns prov på väg till och från Malta, för att kontrollera att korvettsystemen, konstruerade för Östersjön, fungerade i Medelhavets salthalt, ljus och temperaturer [8].
Klassens utveckling kan delas i två steg: först Göteborg-klassen som den ursprungliga fartygsserien med fyra byggda enheter under kalla krigets slutskede, därefter Gävle-klassen som den aktiva, moderniserade formen av två kvarvarande fartyg. Det tydliggör vilka enheter som i dag utgör operativ förmåga och vilka som hör till den historiska utvecklingen.
HMS Gävle avrustades 2012 och överlämnades i december samma år till FMV i väntan på en halvtidsmodifiering, då planerad att börja 2014. I försvarsöverenskommelsen 2015 avsattes pengar för att modifiera två korvetter, och den 30 juni 2017 tecknade FMV kontrakt med Saab. Huvuddelen av systemen ombord byttes ut: nytt ledningsstödssystem, nytt torpedeldledningssystem, ny släpsonar (VDS), integrerat bryggsystem, 57 mm Mk3B i stället för Mk2, laservarnare, IFF, satellitkommunikation och förberedda lavetter för tung kulspruta. Den aktra 40 mm-pjäsen och dess eldledning togs bort för att lätta aktern och förbättra stabiliteten, och på Gävle ersattes det aktra däckshuset av ett i komposit. Halon ersattes av ett nytt släcksystem med vattendimma, och stridsledningscentralen byggdes om till ett ljust dagsljusutrymme. Signalspaningssystemet, RBS 15 MkII, motmedelssystemet MASS och förmågan till sjunkbomber och minering behölls [5]. Arbetet genomfördes på Saabs varv i Karlskrona under perioden 2019–2022. Uppgraderingen innebar ny elektronik, sensorer och beväpningsintegration för att möta moderna hot och harmonisera förmågan med Visby-klassen. HMS Gävle togs ur tjänst 2012 för att moderniseras, ett arbete som försenades av Försvarsmaktens ekonomiska situation, och överlämnades från FMV till marinen den 4 maj 2022 [4]. Ombord kan nu robot och torped avfyras från samma plats i stridsledningscentralen. HMS Sundsvall togs ur tjänst 2018 för samma modernisering och levererades senare 2022 [4]. FMV levererade de moderniserade korvetterna till Försvarsmakten 2022 [2][3].
Framtid
2024 deltog HMS Gävle i en beredskapskontroll som rapporterades till Natos operativa högkvarter i Brunssum [9], och 2025 övade HMS Sundsvall ubåtsjakt och eskort i Natoövningen Northern Coasts [10]. Enligt marinchefens planering 2023 ska HMS Gävle och HMS Sundsvall avvecklas efter 2030 [11].
Gävle-klassen förväntas kvarstå i aktiv tjänst under det närmaste decenniet som komplement till Visby-klassen. Marinens framtida tyngd i ytstriden byggs samtidigt ut genom nya Luleå-klass (FDI), vilket gör att Gävle-klassen fortsatt fyller en viktig roll som moderniserad korvettförmåga i övergången till större ytstridsfartyg.
Diskutera på SoldF Forum
Stockholms- och Göteborgskorvetterna – SoldF Forum
Källor
- [1] Göteborg-class corvette – Wikipedia (Länk)
- [2] Korvett Gävle – Försvarsmakten (Länk)
- [3] FMV levererar moderniserad korvett till Försvarsmakten – FMV (Länk)
- [4] Den andra jungfruresan: Korvetten HMS Gävle är tillbaka i Berga – Melina Westerberg, Försvarets Forum nr 3/2022, s. 26–31
- [5] FMV har beställt halvtidsmodifiering av två Göteborgskorvetter – Johan Edelsvärd, TIFF nr 4/2017, s. 16–18
- [6] HMS Gävle FN-modifierad – FMV Protec nr 4/2006, s. 14
- [7] FMV årsredovisning 2007, s. 6
- [8] Korvettprov – FMV Protec nr 3/2004, s. 40–41
- [9] Försvarets Forum nr 5/2024, s. 12–13
- [10] Försvarets Forum nr 5/2025, s. 14–15
- [11] Officerstidningen nr 1/2023, s. 34–35
Senast uppdaterad: 2026-06-02




