Kaliber, civila utföranden: 12, 16, 20, 28 samt .410 bore
Kaliber, svensk tjänst: 12 (18,5 mm)
Hylslängd: Svensk tjänst: 70 eller 76 mm. Civila Magnum-modeller: upp till 89 mm (3½”)
Längd: 670–1 280 mm beroende på pip- och stockkonfiguration (6)
Piplängd: 355–760 mm (14″–30″) i civila utföranden (6)
Vikt: 3,2–3,6 kg (7,0–8,0 lb) beroende på modell. Svensk tjänst: 3,3 kg (870), 3,4 kg (870 B)
Magasin: 3+1 till 7+1 ptr rörmagasin, eller 6+1 i utbytbart boxmagasin (DM-modeller). Svensk 870 B: 7 ptr (70 mm) / 6 ptr (76 mm), förlängt rörmagasin
Mekanism: Repeterverkande, omladdning via framstocken
Konstruktörer: L. Ray Crittendon, Philip Haskell, Ellis Hailston, G. E. Pinckney (1950)
Tillverkade exemplar: Över 11 miljoner sedan 1950 (6)
Nypris, civil grundmodell (2020-talet): Från ca 350 USD (6)
Teknisk/förrådsbeteckning, svensk tjänst: 12 kaliber Förstärkningsgevär 870C/T (1)
Internationell benämning: Remington Model 870
Tillverkare: Remington Arms (numera RemArms), USA
Förstärkningsvapen 870/870 B, internationellt Remington Model 870, är ett enkelpipigt pumpverkande hagelgevär i kaliber 12 som Försvarsmakten använder som förstärkningsvapen till den enskilda soldatens ordinarie beväpning. Geväret bärs som komplement till exempelvis Automatkarbin 5 och används för skyddsjakt mot skadedjur, forcering av dörrar och lås, bekämpning av mindre drönare, röjning av tryckverkande minor samt närstrid på kort avstånd. Geväret tillverkas av amerikanska Remington och är det mest sålda hagelgeväret genom tiderna [2].
Bakgrund
Behovet av ett förstärkningsvapen kommer av att en soldats ordinarie automatkarbin är ett dåligt verktyg för flera vardagliga uppgifter i fält. Hagelammunitionens spridning gör vapnet överlägset mot rörliga smådjur och fåglar, medan grovkalibriga hagel eller slugs kan slå sönder ett dörrlås eller gångjärn utan att splittra hela dörren, vilket är att föredra vid dörrforcering jämfört med sprängmedel i miljöer där man vill undvika onödig förstörelse eller skada på egen personal.
Vapnets förmåga att avlossa en tät laddning på kort håll utnyttjas även för röjning av tryckverkande minor, där man vill utlösa minan på säkert avstånd utan att själva den briserande laddningen initieras av en enskild kula. Samma princip, en spridd laddning som träffar ett litet, rörligt mål, har på senare år lett till förslag om att använda förstärkningsgevär 870C med hagelpatroner laddade med nät för att oskadliggöra mindre hobbydrönare över skyddsobjekt, sedan lagändringar kring år 2020 gjorde det tillåtet att bruka våld mot obemannade luftfarkoster som kränker sådana områden [8].
Konceptet med ett shotgun-baserat komplement har inte varit unikt för Remington 870 i svensk tjänst. Parallellt med förstärkningsvapen 870/870 B har Försvarsmakten även fört Hagelgevär 686, en Beretta av bocktyp, i materielsystemet för samma ändamål (se avsnittet Svensk tjänst nedan) — en påminnelse om att det är uppgiften, inte ett specifikt fabrikat, som definierar förstärkningsvapnets roll.
Historik: Remington 870
Remington inledde utvecklingen av en efterträdare till pumpverkande Model 31 redan 1947. Konstruktörerna L. Ray Crittendon, Philip Haskell, Ellis Hailston och G. E. Pinckney ritade en ny mekanism med dubbla manöverstänger på framstocken, vilket förhindrade att den kärvade eller vred sig i handen vid snabb omladdning [3].
För att hålla vikt och tillverkningskostnad nere byggdes den nya konstruktionen, som fick beteckningen Model 870, på receivern från den halvautomatiska 16-kalibriga Model 11-48. Geväret lanserades i januari 1950 och fanns redan vid introduktionen i femton olika utföranden. Genom en hårdad pipförlängning med ett urfräst läge för låsblocket kunde Remington undvika den djupa, kostsamma frästa urtagning i receivern som konkurrenterna behövde, samtidigt som konstruktionen blev robustare [3]. Över elva miljoner exemplar har tillverkats sedan dess, och grundkonstruktionen är i det närmaste oförändrad.
Civila utföranden
Remington har sedan 1950 sålt Model 870 i ett stort antal fabriksutföranden, från jaktgevär i finträ till renodlade polis- och militärmodeller. De mest kända är [6]:
- Wingmaster: Den ursprungliga premiumlinjen med blånad stålpipa och valnötsstock. Fortfarande i produktion som det övre skiktet i sortimentet.
- Express / Fieldmaster: Enklare, billigare utförande med parkeriserad yta och syntetstock eller hårdträstock, riktat mot jakt- och volymmarknaden. Express-namnet ersattes av Fieldmaster i den relansering RemArms gjorde efter Remingtons konkurs 2020.
- Police Magnum: Utförande för amerikanska polismyndigheter, med kort pipa (355–510 mm), ghost ring-sikte eller Picatinny-skena och synliga metalldelar i parkerisering.
- Marine Magnum: Samma grundkonstruktion i nickelplätering för att stå emot korrosion i marin miljö.
- Tactical: Civil/halvmilitär variant med kort pipa, pistolgrepp eller kollapsbar stock, avsedd för hemförsvar och närstrid på kort avstånd.
- Super Magnum: Förstärkt för 89 mm (3½”) patroner, avsett för sjöfågeljakt med tunga laddningar.
- DM (Detachable Magazine): Utbytbart boxmagasin i stället för rörmagasin, för snabbare omladdning.
Svensk tjänst
Försvarsmakten använder två utföranden. 870 har standardmagasin, medan 870 B har ett förlängt rörmagasin som rymmer sju patroner med 70 millimeter hylslängd eller sex patroner med 76 millimeter hylslängd. Båda laddas om med en repetermekanism på framstocken och är avsedda för skyddsjakt, röjning av tryckverkande minor och närstrid [2].
I materielsystemet förekommer geväret även under den tekniska/förrådsmässiga beteckningen 12 kaliber förstärkningsgevär 870C/T, dokumenterad i en instruktionsbok utgiven av Markstridsskolan i Skövde [1]. Vapnet får endast handhas av särskilt utbildad personal och ska aldrig förvaras laddat eller med fyllt magasin i hölstret till 870C.
Användningen i Försvarsmakten har i praktiken sällan handlat om direkt eldstrid. Hagelgevär 686 (M4801-810161), en Beretta 686, ett brytvapen av bocktyp i kaliber 12 med utbytbara choketuber, fanns 2003 reglementerad för exakt samma ändamål som förstärkningsvapen 870: skyddsjakt och röjning av tryckverkande minor [5]. Geväret vägde 3,4 kg laddat och var 1 125 mm långt, avsett för hylslängd upp till 76 mm [5]. Vid flygflottiljerna har hagelgevär av samma skäl använts för fågeljakt, för att hålla start- och landningsbanor fria från fågel [4].
870 MCS – Modular Combat Shotgun
870 MCS (Modular Combat Shotgun) är Remingtons modulära variant av grundkonstruktionen, utvecklad 2004 för militärt och polisiärt bruk. Systemet levereras med tre stockar, tre pipor och två magasinrör som snabbt kan bytas med Remingtons snabblåsning REM Choke/REM Loc, vilket gör att samma gevär kan konfigureras om för allt från dörrsprängning med kort pipa och pistolgrepp till en längre konfiguration för direktverkan [7].
Enligt den amerikanska flygvapnets materielblad är 870 MCS avsett för bekämpning av personal, dörrsprängning (breaching) och mindre dödlig verkan, med en piplängd på 35,75 tum (908 mm), en vikt på 3,3 kg och en angiven effektiv skjutdistans på 68 meter [7]. Konfigurationen är vanlig hos amerikanska militära och polisiära enheter, men förekommer inte som egen materielbeteckning inom svenska Försvarsmakten.
Diskutera SoldF Forum
Används K-pistar och hagelgevär i strid – SoldF Forum
Källor
- Markstridsskolan Skövde: 12 kaliber förstärkningsgevär 870C/T – instruktionsbok. Försvarsmaktens bibliotekskatalog.
- Förstärkningsvapen 870/870 B – Försvarsmakten, arkiverad 2016-03-16.
- The Remington 870: A Look Back – American Rifleman.
- Används K-pistar och hagelgevär i strid – SoldF Forum, inlägg av Chassi, Källberg och DaRaven, 2016.
- Soldatreglemente för Vapenmateriel Hagelvapen (SoldR Hagelvapen, M7742-101232), 2003 års utgåva – Försvarsmakten/FMV.
- Remington Model 870 – Wikipedia (tekniska specifikationer, produktionssiffror, civila utföranden).
- 870 MCS (Modular Combat Shotgun) materielblad – U.S. Air Force, 2012-02-03.
- MÖP-måndag: Förstärkt skydd för skyddsobjekt – UAV:er får skjutas ner – Cornucopia, 2019.





