Robot 56 Bill (Rb56)



Robot 56 BILL (RB 56 BILL – Bofors Infantry Light and Lethal anti-tank missile) är en bärbar pansarvärnsrobot för upp till 2 200 m som styrs enligt SACLOS (Semi-Automatic Command to Line of Sight). SACLOS innebär att skytten enbart håller målet i siktet under anflygningen så får roboten uppdaterade måldata via en tråd och korrigerar sig automatiskt. Roboten kan enligt tillverkaren slå ut alla typer av stridsvagnar som finns på slagfältet, även sådana med extra reaktivt pansar . Oavsett väder, hastighet och skydd kan Robot 56 slå ut sitt mål.

Bakgrund

Intresset för bärbara pansarvärnsrobotar tog fart på 1950-talet, då Frankrike introducerade SS10, det första praktiska systemet av sitt slag, och banade väg för en ny generation av pansarvärnsvapen [6]. Under 1970-talet stod den svenska Armén inför ett taktiskt problem: befintliga bärbara pansarvärnsrobotar kunde inte effektivt penetrera de kraftigt bepansrade frontplåtarna hos moderna stridsvagnar. Svaret från Bofors var ett system som bröt med den konventionella frontattackprincipen och i stället utnyttjar takpansarets generellt svagare skydd. BILL var vid sin introduktion den första operativa pansarvärnsroboten i världen att använda OTA-principen (Over-fly Top Attack) [3].

Roboten utvecklades av Bofors i samarbete med den svenska Armén mellan 1979 och 1985. Fältprov genomfördes 1985 och systemet introducerades formellt i Försvarsmakten 1988. Serieproduktionen av BILL 1 översteg 15 000 robotar [3]. Robot 56 exporterades till Österrike, Brasilien, Estland, Lettland, Litauen och Saudiarabien.

Österrikisk Robot 56 – Panzerabwehrlenkwaffepå 2000 BILL på HHM i Wien Foto: Henrik Svensk , 2019

Historik

Avveckling och Saudiarabienaffären

De flesta arméförband var fram till början av 2000-talet utrustade med Robot 56, men under senare delen av 00-talet ansågs det inte som viktigt att kunna bekämpa pansar på längre avstånd är 600 m som Robot 57 NLAW klarar av.

Robot 56 utgick formellt ur Försvarsmakten år 2013, men hade i praktiken slutat användas långt tidigare. Det avslöjades år 2012 att Robot 56 skulle säljas till Saudiarabien under hemliga förhållanden i ett projekt med en saudisk vapenfabrik som startat redan år 2007, där Saab fick köpa tillbaka de avvecklade robotarna och sälja dem igen till Saudiarabien. Detta orsakade en politisk skandal som fick dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors att avgå.

Försvarsminister Sten Tolgfors avgår – Sveriges Radio 29 mars 2012

Rysslands annektering av Krim 2014 och behovet återuppstår

I och med Rysslands annektering av Krim och östra Ukraina år 2014 blev det uppenbart att förmågan att med infanteri bekämpa pansar på längre avstånd är efterfrågad. En ny Robot 58 planerades införskaffas, och 1 juli 2021 undertecknas ett avtal om att införskaffa den franska MBDA MMP (Missile Moyenne Portée), nu kallad Akeron MP (Akeron Moyenne Portée).

Sverige och Frankrike ökar pansarvärnsförmågan – FMV 5 juli 2021

I december 2021 beslutas formellt att Robot 56 skall återanskaffas till en kostnad om knappt 200 miljoner kronor som en interimslösning tills Robot 58 levereras, bedömt år 2025.

Förmågan att bekämpa pansarfordon stärks – Försvarsmakten 16 december 2021

Konstruktion

Robot 56 använder OTA teknik ( Over-fly Top Attack), dvs roboten flyger över sitt mål och slår ovanifrån mot målet där skyddet är som lägst. Roboten flyger med 0,75 m över sikteslinjen och har en stridsspets med RSV (riktad sprängverkan) av oktol (HMX och TNT), som är riktad 30 grader nedåt. Detonationshastighet för oktol överstiger 10 000m/s vilket gör att det aktiva pansaret inte hinner reagera och är tillräckligt för att slå ut alla moderna stridsvagnar

Framdrivning

Robot 56 använder ett tvåstegs framdrivningssystem. Vid avfyrning skjuts roboten ut ur utskjutningsröret med hjälp av en krutgasgenerator, vilket kraftigt reducerar bakblasten och den optiska signaturen vid avfyringsplatsen [2]. Roboten lämnar röret med en hastighet av 72 m/s och accelereras omedelbart av en fast raketmotor (banmotor) upp till maximihastigheten 250 m/s [2]. Banmotorns bränsle är förbrukat efter ungefär 400 meters flygning, varefter roboten glider mot målet med inertia. Flygtiden till maxräckvidd (2 200 m) är ungefär 17 sekunder [3].

Robot 56 B – BILL 2 är en vidareutveckling av Robot 56 A – BILL 1 som tillverkas av Saab Bofors Dynamics. Roboten har i BILL 2 blivit utrustad med dubbla RSV laddningar för att motverka skyddet av aktivt pansar. När roboten detonerar ovan målet initieras först den främre laddningen vilken har en vinkel som gör att den skjuter sin RSV strålen på samma plats som den bakre huvudladdningen kommer att göra. Således är eventuellt skydd i form av aktivt pansar borta när strålen från huvudladdningen når pansaret.

Robot 56B Bill 2 Robot i genomskärning

Det har även blivit möjligt att ställa in olika avfyrningslägen på siktet, detta var spärrat med en liten plasthuv på BILL1. Det innebär att man kan anpassa robotens egenskaper utifrån det mål man ska bekämpa.

Det finns fyra olika lägen

• Läget 1: Standard inställning. Roboten flyger 1,05 meter ovanför siktlinjen och initieras av zonrör och/eller optiskt sensor. Används för bekämpning av stridsvagnar.
• Läge 2: Lätt bepansrat. Roboten flyger längst siktlinjen och endast anslagsdetonatorn är aktiv. Används för bekämpning av stridsfordon eller andra lätt/ej bepansrade fordon.
• Läge 3: Mjuka mål. Roboten flyger 1,05 meter ovanför siktlinjen och initieras av den optiska sensorn med hjälp av speciella algoritmer. Används vid bekämpning av mjuka mål som t.ex. understöds grupper, kulsprutenästen, etc.
• Läge 4: Anpassat. Anpassas efter kundens krav.

Övriga förbättringar

• Tandemladdning
• Förbättrad noggrannhet på styrningen tack vare ett gyro som övervakar skyttens målföljning
• Ett extra kommando system mellan robot och sikte som höjer funktionssäkerheten vid rök och andra störande faktorer på stridsfältet
• Kompatibelt med BILL 1

Uppsättning

Det går mycket fort att sätta upp roboten, under 10 sekunder för en vältränad grupp. Lavetten viker i stort sett upp av sig självt, därefter fäster man bara siktet och roboten och systemet är färdigt för avfyrning.

Om tid medger upprättar gruppen en MTB (Mål Tillgänglighets Bedömning): en skiss av målterrängen med avstånd till potentiella mål och robotens beräknade flygtider till dessa [6]. MTB:n ger skytten ett mentalt försprång att korrekt bedöma bekämpningsfönstret för rörliga mål.

Skarpskjutning med Robot 56 -Panzerabwehrlenkwaffe BILL 2000 Foto: 2013 Wolfgang Grebien / Bundesheer

Avfyrning

Det är mycket enkelt att hantera Robot 56. Man siktar på sitt mål genom siktet och trycker av. Dock måste man hålla målet stadigt i siktet under hela förloppet, så att roboten som kontinuerligt uppdateras med information från siktet vet var målet befinner sig.

Avfyrning med Robot 56, tråden synlig. Foto: ©2000 Thomas Borrenmo

Siktesprocessorn innehåller en simulerad modell av förloppet och tar således över roboten den första biten av avfyrningen, sedan matas roboten fortlöpande med måldata genom en tråd som sitter fäst i roboten. Detta ger roboten en väldigt hög träffsäkerhet och gör den säker mot alla typer av störningar. Träffsäkerheten är över 95%.

Användningsområden

Robot 56 är lätt att bära med sig och kan oftast medföras i de flesta fordon, buret till fots av infanteri- och jägar-soldater i Armén, även fallskärmsfällda fallskärmsjägare.

Roboten är främst ämnad att bekämpa tungt bepansrade fordon såsom stridsvagnar och stridsfordon, men kan även användas mot lätt bepansrade och oskyddade fordon såsom bandvagnar och mindre båtar.

Pansarvärnsstriden med Robot 56 ingår i det som kallas tredimensionell pansarvärns strid (3D PV), bestående av tre samverkande element: direkt riktad eld (Robot 56), indirekt eld (artilleri och granatkastare) och fältarbeten (minor) [6]. Kombineras dessa rätt ges fienden ett pansarvärnssystem med stor djup och bredd som är svårt att bryta.

Systemet är särskilt värdefullt för jägarförband, vars uppdrag ofta är att slå ut specifika stödfordon: broläggare och fältarbetsfordon vars förlust lamslår fiendens rörlighet och logistik [6]. Mekaniserade förband använder Robot 56 som komplement till stridsfordonens beväpning; ett stridsfordon 9040 kan ha svårigheter att slå ut en tung stridsvagn med sin 40 mm-kanon, men Robot 56 avhjälper den bristen [6].

RB 56 monterad på 11-11bil. Foto: © Andreas Zetterlund.

Autodestruktion

Autodestruktion kan fås om:

1. Uteblivna styrtrådsignaler > 2 sek
2. Roll eller gir vinkel > 30 grader > 0.05 sek

Autodestruktion fås oftast ca 500m ut i banan vid skarpskjutningar, beror för det mesta på sen inmätning. Sen inmätning kan fås genom att skytten blir störd av damm som virvlar upp efter utskjutningen. Det kan också bero på att skytten är för nervös och inte häller kvar riktpunkten mot målet, utan försöker att istället hitta roboten.

Systemets delar

Komplett Robot 56 Foto Bofors Missiles

Robottub

Robot i transportförpackning Foto: Bofors Missiles

Dimensioner

Med ändhuvar: Längd: 1375 mm, Diameter: 350 mm, Vikt: 20 kg

Utan ändhuvar: Längd: 1175 mm, Diameter: 220 mm Vikt: 18 kg

Robotprojektil Dimensioner:

Längd: 900 mm Diameter: 150 mm Vikt: 10,9 kg

Lavett

Lavett Foto: Bofors Missiles

Kompensering för marklut max

Medlut: 10 grader, Motlut: 20 grader, Sidlut: +/-15 grader

Riktområde Höjd:+/- 10 grader, Sida:+/- 45 grader

Eldområde från markplan till lagring mellan centrumrör och siktdämpare: 0,6-0,8m

Dimensioner

Transportläge: Längd: 1070 mm Höjd: 500 mm Bredd: 310 mm

Utfällt: Bredd 1120 mm Vikt: 11,5 Kg

Dagsikte

Dagsikte Foto: Bofors Missiles

Förstoring: 8x Synfält sida: 110 Streck (mrad)

Synfält höjd: 70 Streck (mrad)

Dimensioner inkl. stötskydd:

Längd: 350 mm, Bredd: 220 mm, Höjd: 260 mm, Vikt (inkl. transp.låda): 5 kg

Nattsikte

Nattsikte Foto: Bofors Missiles

Förstoring: 1x Vikt: 9 kg Värmekänslighet: 0.1° C på 1000 m

Transportlåda

Längd: 435 mm, Bredd: 310 mm, Höjd: 340 mm, Vikt 3,9 kg

Nattsiktet är ett värmekänsligt IR-sikte.

JOULE-THOMSON systemet ger IR-siktet en kylning ner till -196°C. Systemet fungerar som så att luft trycks genom ett smalt kopparrör med högt tryck, på så vis får eftersträvad kyleffekt redan efter ca 15 sek.

För att kunna se IR-strålarna som ett fordon sänder ut måste man använda ett specialglas. Linsen på IR-siktet är överdraget med grundämnet Germanium, vilket är mycket ömtåligt för repor

Siktet har en förstoring på 1X, och har en värmekänslighet på 0.1°C på 1000m.

Österrikisk Robot 56 på HHM Foto: Henrik Svensk , 2019

Användare

Robot 56 BILL har exporterats till ett tiotal länder. Nedan följer kända operatörer med noter om hur systemen anskaffades [1][3]:

Sverige: ursprunglig operatör. Systemet togs i tjänst 1988 och utgjorde ryggraden i Arméns pansarvärnstaktik på medellångt avstånd. Avvecklades 2013, återanskaffades 2021 och avvecklades slutgiltigt 2025 vid introduktionen av RBS 58.

Österrike: Österrikes försvarsmakt använder en licensproducerad variant benämnd Panzerabwehrlenkwaffe PAL 2000 (BILL 2). Systemet tillverkas under licens från Saab Bofors Dynamics och är fortfarande i aktiv tjänst.

Brasilien: erhöll BILL 1 via direktköp från Bofors på 1980-talet.

Estland, Lettland och Litauen: de baltiska staterna erhöll begagnade svenska system som en del av Sverige och Natos förstärkta stöd till regionen efter 2013 års avveckling. Systemen bidrog till att stärka de baltiska ländernas pansarvärnförmåga under en period av ökad rysk aktivitet i Östersjöregionen.

Saudiarabien: erhöll svenska avvecklingsrobotar via det hemliga Projekt Simoom (2007–2012), där Saab återköpte de avvecklade robotarna för att sedan sälja dem vidare till Saudiarabien. Affären utlöste en politisk skandal och ledde till försvarsminister Sten Tolgfors avgång 2012.

Ukraina: ukrainska styrkor har dokumenterats med Robot 56 BILL i stridsmiljö under det ryska anfallskriget som inleddes i februari 2022 [1]. Systemet erhölls sannolikt som en del av Sveriges militära stödpaket till Ukraina, men den exakta leveransmekanismen är inte officiellt bekräftad i öppna källor.

Robot 56 i Ukraina Foto: Telegram

Organisation

Robotsystem 56 bemannas av tre soldater: en gruppchef, en skytt och en laddare [1]. Under förflyttning bär gruppchefen siktet, skytten bär lavetten och laddaren bär roboten/robotarna [6]. I eld ställning rekognoserar gruppchefen och väljer eldplats; på order ”färdig pjäs ladda“ sätter skytten och laddaren upp systemet på under 10 sekunder. Skytten håller sedan siktet låst mot målet under hela bekämpningsförloppet.

Systemet ingår i krigsorganisationen på stor bredd, i såväl brigader som fördelningsförband [2]. Kortare sträckor kan systemet bäras eldberett som en börda av en enskild soldat med en totalvikt på 34,5 kg utan nattsikte. Robot 56 kan även avfyras fordonsburet med komplett marklavett. I Sverige monterades systemet på Pansarbandvagn 302 (beteckning PBV 3023) och på bandvagnen BV 206 (beteckning Pvbv 2063), vardera med ett utskjutningsrör [3].

Framtid

Återinförandet av Robot 56 år 2021 var aldrig avsett som permanent. Den modernaste varianten, BILL 2, återlevererades med renoverade sikten och lavetter som en interimslösning i väntan på nästa generations pansarvärnsrobot [4]. I takt med att Robotsystem 58 (RBS 58), baserat på franska MBDA Akeron MP, levererades till Försvarsmakten från 2025 avvecklades Robot 56 slutgiltigt.

System av BILL-typen fortsätter att tjänstgöra hos flera utländska operatörer. Österrike tillverkar och använder systemet under licensbeteckningen PAL 2000 (Panzerabwehrlenkwaffe) [3]. Ukraina erhöll och använde systemet operativt, dokumenterat i samband med det ryska anfallskriget mot Ukraina [1].

Video

Källor

• [1] Bofors BILL – Wikipedia
• [2] RBS 56 BILL – Robotmuseet
• [3] RBS 56 BILL – Military-Today.com (arkiverad 2022-08-28)
• [4] Förmågan att bekämpa pansarfordon stärks – Försvarsmakten, 16 december 2021
• [5] Utdrag ur PM SS NORD 94-09-21
• [6] Hemuppgift RBS56, Pansarjakt Pluton, Norrlands Dragonregemente, 24 februari 1999

Senast uppdaterad: 2026-05-20