|
|
||||||||||
|
||||||||||
|
||||||||||
Fakta:AK 4 (H&K G3) |
![]()
Automatkarbin 4 (Ak 4) är en automatkarbin i kalibern 7,62 x 51 NATO. Ak4 eller Gewehr 3(G3) som den heter internationellt
är tillverkad av tyska Heckler & Koch. I Sverige har den
licenstillverkats av Carl-Gustaf Gevärsfaktori, Husqvarna Vapenfabrik
och Gevärsfaktoriet i Eskilstuna.
Ak 4:an var under mitten av 1960 till början av 1990-talet enhetsvapnet för Försvarsmakten. Den ersattes under 1990-talet successivt av den
modernare och lättare Automatkabin 5. Hemvärnet använder en nyligen moderniserat variant av
Ak 4, Ak4B.
Ak4 är ett väldigt robust och rejält vapen, därför
kallas den ibland för "Järnspisen". Vapnet har en
väldigt god precision och utgör idag grundstommen för
flera av H&K nya prickskyttegevär.
Ak 4 är ett helautomatiskt vapen och man kan välja med en omställare om man vill skjuta patronvis eld eller automateld.
Automateld.
När man vill skjuta automateld ställer man omställare
i läge A (Automat), sen håller man inne avtryckaren. Vapnet
kommer då att avfyra skott kontinuerligt med en hastighet av ca
10 skott /sekund, dvs du tömmer magasinet på drygt två sekunder.
Normalt skjuter man aldrig automateld. Det är väldigt svårt
och kräver mycket övning för att träffa något
med automateld med Ak 4. Den kraftiga rekylen gör att vapnet reser
sig och man skjuter åt ett helt annat håll. Det är
lite annorlunda i verkligheten än på film. På film
kan man skjuta långa skurar automateld och bara vispa runt vapnet
lite så träffar man. Man blir mäkta förvånad
när man provar själv. Att med fem skott automat träffa
en helfigurstavla på 20 m med fler än första skottet
är väldigt svårt.
Patronvis eldgivning.
Patronvis eldgivning är det vanligaste eldgivningssättet,
det är ytterst sällan man får lov eller bör skjuta
automateld. När man önskar skjuta patronvis ställer man
omställaren i läge P (Patronvis), det första läget
efter säkrat, och kramar för varje skott man vill avfyra in
avtryckaren. Vapnet laddar automatiskt om sig efter varje skott.
Den skjutteknik som med fördel kan tillämpas är snabba upprepade dubbelskott. Dvs man skjuter patronvis två skott i rask takt, riktar snabbt om och upprepar.
Ak 4 använder 7,62x51mm NATO ammunition
Den förhållandevis grova ammunitionen gör dock vapnet
väldigt tungt, speciellt påtagligt är det då man
har s.k. jägarmagasin(två stycken magasin ihoptejpade). Med
endast 20 skott/mag blir det besvärligt med t.ex. växelvis
framryckning då det går åt mycket ammunition. Det
medför många tidskrävande magasinsbyten. Den grova ammunitionen
gör också att man lätt skjuter igenom väggar, etc,
vilket kan få förödande konsekvenser. Stadsskytteförband
måste vara extra vaksamma på detta då de angriper
från flera håll samtidigt vid rensning av rum.
![]()
7,62x51 mm, sk ptr 10 prj.
Skarp (7,62 mm Sk ptr 10 prj)
Den vanliga skarpa patronen som är en helmantlad projektil
med en kärna av bly.
Spårljus (7,62 mm Sk ptr 10 slprj)
Spårljuspatronen (Sk ptr 10 slprj) känns lätt igen på
att dess projektil har en vit målad spets. Projektilen har en
lyssats av fosfor som antänds ca 70 m från pipan och lyser
i mellan 100 till 800 m. Man kan följa dess bana då det blir
som ett rött lysande streck efter den. Projektilbanan stämmer väl
överens med normalprojektilens. Många tror att spårljusammunitionen
har dålig precision och skulle slita på piporna mer än normalammunitionen,
men det är en missuppfattning. Spårljus ammunitionen är lämplig
för prickskytte därför att det är lätt för både skytten och observatören
att följa kulans bana. Dock bör man vara lite försiktig i
användandet då ljuset även enkelt kan ses av fienden
och därmed se var skytten befinner sig. Spårljus är
främst till stor hjälp när man skjuter under mörka
förhållanden och inte kan sikta med siktet utan måste
se vart elden tar. Spårljus används med fördel även
med Ksp 58 och Psg 90.
Lös (7,62 mm Lös ptr 10)
Den lösa patronen användas enbart i fredstid under övning.
Patronen har en träplugg som projektil som pulvriseras vid skjutning
inuti pipan. Vapnet förses med en lösskjutningsanordning som
gör att träflisorna inte skjuts ut rakt fram och därmed
skulle kunna skada personer. Den l ösa ammunitionen används med
fördel under dubbelsidiga övningar då man kan skjuta
mot varandra utan att skada. Vapnet ger enbart i från sig en ljudknall
men ingen projektil lämnar pipan. I övrigt måste man
handha vapnet på samma vis som med skarp ammunition.
Vid skjutning med lös ammunition måste ett riskavstånd på 10 m hållas till framförvarande person eller 2 m om personen har skyddsglasögon på sig. Reservation för eventuella ändringar vad gäller säkerhetsreglerna som kontinuerlig ändras.
Pansarbrytande (7,62 mm Sk ptr 10 pprj)
En pansarbrytande patron med en projektilkärna av tungsten.
Patronen används mot lätt bepansrade fordon.
Klicka
för att se större bild!
De vanligaste 7,62 mm prj i FM.
7,62 mm Sk ptr 10 prj (deformerad vid anslag i skutvallen).
7,62 mm Lös ptr 10 (prj uttagen, ej skjuten)
7,62 mm Sk ptr 10 slprj (skjuten, obs räfflorna från
pipan på prj)

Klicka
för att se större bild!
Storleksjämförelse mellan olika ammunitionstyper.
Från vänster: 12,7 mm, 7,62 mm, 5,56 mm och 9 mm (Slprj).
Foto: ©2003 Henrik Svensk
Ak 4 består av ganska många små delar som lätt kan försvinna vid mer noggrann tillsyn i fält, speciellt under dåliga ljusförhållanden. Rengöringen är normalt tidskrävande då Ak 4:an har en tendens att lätt bli smutsig inuti av krutslagg. Vapnets storlek gör det också besvärligt att gå snabbt i trånga utrymmen t.ex. in/ut ur tält.

Klicka
för att se större bild!
Isärtagen Ak 4. På bilden saknas hylsfångare.
Foto: ©2002 Henrik Svensk
Sammanfattningsvis kan man säga att Ak 4 är ett mycket bra vapen vid fasta uppgifter såsom vakt-, bevaknings- och posttjänst, men betydligt sämre vid tillfällen som kräver förflyttning och rörlig strid.
Klicka
för att se större bild!
Sprängskiss av H&K G3
![]()
![]()
Siktet är av typ hålsikte. Det inställbart på följande avstånd; 200 m (Grundsikte), 300 m, 400 m och 500 m. Byte mellan de olika lägena sker genom att skruva på det sk. sikteshuvudet. Siktet är robust och förhållandevis bra, enda nackdelen med siktet är att man måste ha en väldigt sällsynt specialskruvmejsel som väldigt få får utkvitterad för att ställa in siktet i höjdled. I sidled funkar det att ställa om med en vanlig stjärnskruvmejsel. Ett tips är att ha en multi-tooltång med stjärnmejsel med sig.
Siktes justering på Ak 4
Ak 4 OR (Optiskt Riktmedel) heter vapnet med kikarsikte.
Förutom själva siktet med fastsättningsanordning tillfogas
ett kindstöd av skumplast eller tillverkas på egen hand av
trä som tejpas fast. Om så behövs tillfogas även
en längre bakkappa.
OBS Bänd inte bort bakkappan med en skruvmejsel,
kniv, etc utan fäst bakkappan i ett skruvstäd eller liknande
och dra bort det.
| Kikarsikte Hensoldt 4x24 för AK 4(G3) Total längd med ändhuvar: 230 mm Vikt, sikte: Ca. 0,35 kg Vikt, sikte med fäste: Ca. 0.65 kg Vikt, sikte med fäste, ink väska och tillbehör: Ca 1 kg Förstoring: 4x Ingångs-pupildiameter: 24 mm Utgångs-pupildiameter: 6 mm Dioptrisk Justering: +/- 2 diopter Vinkel på synfält: 5 grader Synfält: 100m / 1000 m Retikel typ: Stolpe med lateral streckskala. Insats filter: Grå (NG 4, 2,6 mm tjocklek ca.94% absorbering) Tillbehör(Inom FM): Väska för sikte, Väska för tillbehör, Extra tjock bakkappa, 1 st Skruvmejsel, 1 st rengöringstrasa för lins, 1 st damm borste, 1 st anti-reflektions filter. Antal i FM: ? Pris: ? |
Kikarsiktet är av fabrikat Hensoldt
och har en förstoring på 4 ggr. Siktet är inställbart
för varje hundratal meter mellan 100-600m.
Genom att använda kikarsikte får man inte bara bättre
precision i dagsljus utan även betydligt bättre träffbild
i svagt ljus, då normalt skyttarna utan kikarsikte inte ens kan
se målen.
I fall kikarsiktet går sönder kan man snabbt ta av kikarsiktet
med ett enkelt handgrepp och då använda de vanliga öppna
riktmedlena. Detta går inte på Ak 5B som inte har de ordinarie
riktmedlena kvar utan får tillita sig till reservriktmedlen ovanpå
kikarsiktet.

Klicka
för att se större bild!
Ak 4 OR Foto: ©1999 Henrik Svensk
Tillbehör som finns är: benstöd, inskjutbar kolv, prickskyttekolv och bajonett. Bajonetten delas endast ut vid mobilisering eller vid högvakt.
Klicka
för att se större bild!
Norsk Ak 4 med inskjutbar kolv OBS! Magasinet.
Foto:KFOR 99, Forsvarsnett,
www.mil.no
Hylsfångare.
I Fredstid måste den allmänt hatade hylsfångaren (ofta
kallad Elefantpungen) vara påtagen. Hylsfångaren eller dess
fästanordning är de i särklass vanligaste orsakerna till
eldavbrott. Det är en slags gummipåse som fästes vid utkastet
och som fångar upp tomhylsorna så att de inte träffar
någon kamrat i ansiktet samt att man enkelt kan återvinna
tomhylsorna. Det ryms inte särskilt många hylsor i påsen
innan den blir full och tung, ca 40-50 st. Därför måste
man i stridens hetta ägna massa dyrbara sekunder åt att tömma
den.
Rökgranat
Det finns en rökgranat som kan sättas på utanpå
flammdämparen och som skjuts iväg med en drivpatron (Drivptr
10).
Granattillsats 40 mm
Nyligen har en Granattillsats 40 mm (Colt M203) för 40 mm granater
införskaffats som likt "Ak 5 med granattillsats" sitter
vid handskyddet. Vapnet heter då "Ak 4 med granattillsats".
Mer info på Granattillsats 40 mm-sidan »
Rödpunktssikten
Hemvärnet skall under 2003 få 40 000 st nya ombyggda Ak 4:or.
De nya Ak 4:orna, Ak 4 B, har man fräst bort de nuvarande siktena och
svetsat fast ett räls (MIL-STD 1913 Rail System Picatinny Rail)
på vilket ett rödpunkssikte utan förstorning kommer monteras.
Ca 20 000 vapen är nu ombyggda (Dec 2001) och klara för montering
av rödpunktsiktet. Mer information om det projektet finns på
FMV:s webbplats.
Patronlägeslås
Hemvärnet har fått ut patronlägeslås som gör
att vapen förstörs om man försöker bryta upp låset.
På så vis vill Försvarsmakten få ner antalet stölder
av Hemvärnsvapen.
Låsen kan väldigt lätt fastna i vapnen, mest p.g.a. av
felaktig hantering, men kan även bero på andra faktorer. Små
gummisnoddar håller fast ett flertal hårdmetallsstift som lätt
kan hoppa fel. När låset fastnat får man oftast skrota
vapnet. Det anses viktigare att inga vapnen blir stulna och kommer i fel
händer som brukbara vapen än att man tvingas kassera ett ganska
stort antal vapen. Det finns trots allt ett mycket stort antal obrukade
Ak 4 i landet att ersätta med, även om flera tusen Ak 4:or skänkts
till Baltikum under 1990-talet.
Låset tillverkas av AMLOCK AB och uppfyller säkerhetskraven i den högsta svenska låsklassen 5. Låstet finns även till Ak 5. Mer info om låset och bruksanvisning finns här.

Klicka
för att se större bild!
Patronlägeslås för Ak 4.
Foto: ©2002 Henrik Svensk
Ljuddämpare (ej i Sverige)
BR Reflex
Suppressors i Finland har utvecklat en ljuddämpare som kan användas
på Ak 4 Mig veterligen har inte Försvarsmakten köpt in
några sådana. Mer info
här.
Övriga tillbehör hos H&K:
Länk
till H&K:s original tillbehör. (Allt detta finns
förstås inte i svenska Försvarsmakten. )
I Tyskland hade man i slutet av Andra världskriget experimenterat med halvreglerade vapen. De tyska ingenjörerna från bl.a. Mausser fabrikerna tog sin flykt i slutskedet av kriget till Spanien. De arbetade hos ett utvecklingsföretag vid tekniska högskolan i Madrid, CETME ( Centro de Estudios Tecnicos de Materiales Especiales). De utvecklade där ett vapen på basis av Sturmgewehr 45 en automatkarbin för 7,92 mm kort tysk ammunition m43. Vapnet antogs av Spanska armén som Fusil d`Assalto.
Då Tyskland 1956 upptagits i NATO kunde de tre av vapen ingenjörerna; Heckler, Koch och Seidel, flytta tillbaka till Tyskland. I Oberndorf bildade de 1956 firman Heckler & Koch (H&K). Fusil d`Assalto ändrades för att passa den nya NATO patronen 7,62*51 mm som hade antagits av NATO som standard 1953. Vapnet gavs då namnet H&K Gewehr 3.
G3 blir Ak 4
Efter flera tester (1964 i Sverige) i olika länder antogs vapnet
i bl.a. Västtyskland (Gewehr 3, G3), Norge (Ag3), Frankrike och Sverige
(Ak 4).
H&K främsta konkurrent var Belgiska Fabrique Nationales (FN) FAL som enligt många experter är ett mycket bättre vapen. Tyskarna lanserade vapnet hårt och lyckades vinna de flesta kontrakten. G3 var även billigare och lättare att få licens på att licenstillverka i det egna landet. Vapnet antas i svenska försvaret 1964. I Sverige tillverkades Ak 4 på licens under 1965-70 vid Carl-Gustaf Gevärsfaktori och Husqvarna vapenfabrik. Från 1970 till avslutningen 1985 kom licenstillverkningen att ske enbart vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna.
Ak 4 kommer leva kvar i Försvarsmakten en lång tid framöver.
H&K har idag många olika automatkarbiner som bygger på
samma lösning som G3. Den är bl.a. grundstommen för många
halvautomatiska Prickskyttegevär. De nya modellerna heter:
MSG 90, G3 SG/1, HK33 SG/1 och PSG
1.

Klicka
för att se större bild!
Överst Ak 4 i svart, nederst provserie av Ak 4 i grönt.
Foto: ©2001 Henrik Svensk
Det fanns en provserie ute där AK4an är grön.
Den levererades som ett försök från tillverkaren mot slutet
av produktionen samt att ett litet antal modifierades vid Remo för
samma prov.
Det finns inget beslut om att polisens vapen skall vara svarta och militärens
gröna utan är endast en myt.
Anledningen till att vapnen skiljer i färger är helt och hållet
en produktionsteknisk fråga och därigenom en kostnadsfråga
Fördelar
|
Nackdelar:
|
Grundläggande vapenvård beskrivs ingående i denna bok från Försvarsmakten. Varför man vårdar och skillnaden mellan daglig tillsyn och särskild tillsyn. Även vård av optik samt hur de olika fetterna/oljorna skall brukas.
SoldR Mtrl Vapen Förebyggande Underhåll
Försvarets Materielverk och AerotechTelub Information
och Media AB, 2001. M7742-101131
Mats Weapon Page
Intruction
Manual, Telescope Sight 4 x 24 for G3 rifle
Manual för kikarsiktet i PDF form.
Automatic
Rifle HK G3
Dr Zeros manualer i PDF-format, även om Kikarsiktet.
Mr.40 mm Randy Shivak
Väldigt bra sida om 40 mm vapen med ett otroligt kunnigt forum.
|
|
|
Cookies | Copyright © 1997-2012 SoldF.com | info@soldf.com |Denna sida uppdaterad : 2012-02-08