Vikt:
AG 90A: Laddad: 16,4 kg, Oladdad: 15,3 kg
AG 90B: Oladdad: ca 15 kg, enbart vapen: 12,9 kg
AG 90C: 13,6 kg (utan optik)
AG 90D: ca 12,5 kg (utan optik/magasin) (1)
Längd:
AG 90A: 1 550 mm (Isärtagen: 965 mm underdel)
AG 90B/C/D: 1 450 mm (Isärtagen: 965 mm underdel, 1041 mm överdel)
Magasin:
AG 90A: 11 ptr.
AG 90B/C/D: 10 ptr. (Vikt tomt mag: 1,99 kg)
Piplängd:
AG 90A: 838 mm. AG 90B/C/D: 737 mm
Räffling: 1 varv på 381 mm (1/15″)
V0: AG 90A: 870 m/s. AG 90B: 840 m/s
Max praktiskt skjutavstånd: 1 300 m (FM), 1 800 m (Tillverkare)
DMAX: 6 500 m
Optik AG 90C: Kikarsikte 90B (Hensoldt 10×42)
Optik AG 90D: Hensoldt ZF 3,5-26×56
Antagen i FM: 1990 (A), 1993 (B), 2005 (C), 2025 (D)
Automatgevär 90 (AG 90), internationellt Barrett M82 men i US Army benämnt M107, är ett luftkylt, halvautomatiskt vapensystem i kaliber 12,7 x 99 mm (.50 BMG) konstruerat enligt principen för kort piprekyl. Inom Försvarsmakten utgör systemet den primära resursen för materielförstöring mot svårersättliga tekniska system, sensorer och kvalificerade mål på långa avstånd, samt för ammunitionsröjning (EOD) [3].
Sverige var en av de första nationerna i världen att anta Barrett M82A1, vilket gav Ronnie Barretts garagebygge den militära legitimitet som krävdes för att senare bli världsstandard.
Bakgrund
Konstruktören Ronnie Barrett var professionell fotograf och saknade formell ingenjörsutbildning. Inspirationen kom 1982 under en fotografering av en patrullbåt bestyckad med tunga kulsprutor (.50 BMG). Barrett ritade geväret vid sitt ritbord och byggde den första prototypen i sitt garage [2]. Hans mål var att skapa ett axelavfyrat vapen som kunde tämja den våldsamma rekylen från 12,7 mm-patronen, något som de etablerade vapentillverkarna då ansåg omöjligt.
Genom att kombinera en rekylerande pipa med en massiv mynningsbroms skapade han en plattform som kunde hantera över 15 000 Joule i anslagsenergi utan att skada skytten.
Versioner
Sverige har opererat Automatgevär 90 i fyra huvudsakliga utföranden:
- Automatgevär 90A (AG 90A): Den ursprungliga modellen antagen 1990. Avsedd för ammunitionsröjning med en lång pipa (838 mm) för maximal räckvidd.
- Automatgevär 90B (AG 90B): Införd 1993 efter krav från jägarförband. Pipan kortades till 737 mm för ökad rörlighet och magasinet ändrades till 10 patroner för att optimera vapnets profil vid liggande skytte [3].
- Automatgevär 90C (AG 90C): En omfattande modernisering (REMI) som inleddes 2005. Införde integrerad Picatinny-skena (MIL-STD-1913) med 27 MOA lutning och åtgärdade kritiska mekaniska brister.
- Automatgevär 90D (AG 90D): Den senaste generationen (2025) baserad på Barrett M107A1. Denna version nyttjar lättviktsmaterial i komposit och titan samt integreras med den nya optiken från Hensoldt som även nyttjas på PSG 23 [4].

Prickskyttegevär 23 (PSG 23) och Automatgevär 90D (AG 90D). Kvarn 23 oktober, 2025. Foto: Märta Ansgariusson, Försvarsmakten
Konstruktion
AG 90 är uppbyggt av två huvudenheter: en överdel och en underdel av pressat stål (i versioner A-C). Pipan är inte friflytande; den är lagrad i bussningar för att kunna rekylera ca 25 mm bakåt vid avfyrning. Detta är en förutsättning för vapnets funktion och rekylupptagning, men begränsar den absoluta egenprecisionen jämfört med dedikerade bultgevär.
Mekaniska problem
Under 1990-talets slut uppmärksammades allvarliga problem med vådaskott, där vapnet kunde avfyras vid mantelrörelse om vissa toleranser i avfyrningsmekanismen inte hölls. Detta ledde till temporära skjutförbud och restriktioner där skytten tvingades ladda vapnet först i omedelbar anslutning till eldställning [3].
Ett annat problem var den enorma påfrestningen på optiken. De tidiga siktena tenderade att gå sönder av den unika rekylkraften: en kombination av bakåtriktad kraft följt av en kraftig framåtriktad stöt när pipan vänder i sitt främre läge. Detta tvingade fram robustare montage och den permanenta lösningen i AG 90C där skenan förstärktes avsevärt. Internationellt sett var det amerikanska M107-projektet ett försök att lösa samma hållbarhets- och viktproblem som Sverige redan hanterat via sina modifieringar [1].
Rekylhantering
Mynningsbromsen är avgörande. På AG 90A-C är den pilformad och leder om krutgaserna snett bakåt, vilket reducerar rekylen med nästan 70 %. På AG 90D används en cylindrisk broms förberedd för ljuddämpare. Rekylupplevelsen beskrivs ofta som en tung knuff snarare än den snabba snärt man finner i finkalibriga vapen.
Ammunition
Ammunitionen i kaliber 12,7 x 99 mm (.50 BMG) ger AG 90 dess extrema verkan mot materiella mål. I Sverige används huvudsakligen följande projektiltyper:
- Slpprj m/45 (Pansarprojektil): Har en kärna av hårdmetall för bekämpning av lättpansrade fordon.
- Slsprj m/45 (Brandsprängprojektil): Den internationellt kända Raufoss Mk 211 (Multipurpose). Innehåller sprängladdning, brandladdning och hårdmetallkärna. Den briserar efter genomslag i höljet för maximal verkan inuti målet.
- Underkalibrig ammunition: Används främst i AG 90A för ammunitionsröjning för att uppnå extremt hög utgångshastighet (V0 ca 1 300 m/s).
Optik och riktmedel
AG 90C nyttjar Kikarsikte 90B från Hensoldt (10×42). Det är ett fast sikte med extremt hög ljustransmission och en streckplatta kalibrerad för 12,7 mm ballistik. Kikarsikte 90 är ursprungligen samma sikte som på PSG 90A, medan PSG 90B senare fick ett variabelt sikte från Schmidt & Bender.
Förstoring: 10 ggr
Objektivdiameter: 42 mm
Synfält: 42 streck
Ögonavstånd: 69 mm
Parallaxfritt: 300 m
Övrigt: Tritiumbelyst, MIL DOT
Tillverkare: Hensoldt, Tyskland
AG 90D är utrustat med Hensoldt ZF 3,5-26×56, vilket innebär ett generationsskifte i optisk prestanda.
Utgångspupill: 9,6 till 2,2 mm
Synfält (vid 1000 m): 101 till 14 m
Transmission: ca 90 %
Justering: 0,1 mrad (1 cm / 100 m)
Max höjdjustering: 400 cm / 100 m (40 mrad)
Parallaxkompensation: 50 m till ∞
Vikt: 1 300 g
Riktmedelsplan: 1:a bildplanet (medförstorande)
Siktet monteras i ett Spuhr SP-6002 fäste.
Höjd: 38 mm / 1,5”
Längd: 128 mm / 5,04”
Vikt: 276 g / 9,7 oz
Detta medger variabel förstoring för bättre målupptäckt, ballistisk synergi med PSG 23 [4] samt fäste för laseravståndsmätare (LRF) via fästet Spuhr A-0230.
Användningsområden
Automatgevär 90 är ett verktyg för materielförstöring (Anti-Materiel Rifle).
Prioriterade mål är:
- Tekniska och svårersättliga system: Slå ut sökoptik på stridsfordon, radarpaneler för luftvärn eller radiolänkar.
- Dyrbara enheter: Flygplan och helikoptrar på marken bekämpas effektivt genom träff i motorenhet eller rotorhuvud.
- Ammunitionsröjning: Destruktion av minor och oexploderad ammunition (OXA) på säkert avstånd [3].
Internationell användning
Barrett-systemet används idag av över 60 nationer. Förutom Sverige och USA (M107), används det flitigt av bland annat Norge, Finland, Storbritannien och Tyskland.
Den norska ammunitionstillverkaren Nammo (Raufoss) har varit central i systemets framgång genom utvecklingen av MP-ammunitionen, vilken är den föredragna ammunitionstypen för materielförstöring globalt.
Video
Diskutera SoldF Forum
Automatgevär 90 (AG90) – Barrett M82 – SoldF Forum
Nya eldhandvapen till FM 2023 – upphandling, leverans och erfarenheter – SoldF Forum
Källor
- M107A1 Operator’s Manual – Barrett Firearms.
- Guns Of The Elite: Special Forces Firearms – ISBN 1854093827 George Markham (1996).
- SoldR Mtrl Vapen: Automatgevär 90 (2000) – Försvarsmakten (M7742-101171).
- Markstridsskolan (MSS) – Förevisning av Prickskyttesystem 23 och AG 90D, 2025-10-23.
- Tekniska specifikationer: Hensoldt Intelligence & Surveillance & Spuhr i Dalby AB.






Leave a Reply
Lämna en kommentar