SoldF.com

Pansarskott 86 - Pskott


Se större bildKlicka för att se större bild!
Foto: ©1999 Henrik Svensk

Fakta: Bofors AT-4 Pansarskott m/86

Kaliber: 8,4 cm
Vikt: 6,7 kg
Längd: 1016 mm
Sikte: hål/korn med knaster (rödpunkt under framtagning)
Funktions temp: -40°C till +60°C
Pris: ca 10 000 kr/st för Försvarsmakten
Övrigt: Avtagbart rödpunkts-sikte under utveckling
Tillverkare: Bofors Anti Armour Systems numera
SAAB Bofors Dynamics

Projektil Slpsgr 86
Vikt:
1,8 kg
V0:
285 m/s enligt Global Security/USMC, 290m/s enligt SoldR Mtrl Vapen.
Drivladdning: 0,355 kg krut
Huvudladdning: Oktol, 440g
Primärladdning: Hexogen 17g pressad
Penetrationsdjup: 420 mm pansar enligt Global Security/USMC, >350 mm enligt SoldR Mtrl Vapen.
Armeringsträcka: 10m enl Global Security/USMC, 30 m enl SoldR Mtrl Vapen
Skjutavsstånd: 10-300 m ( praktiskt i krig) enligt Global Security/USMC, 30-200m enligt SoldR Mtrl Vapen.
Max skjutavstånd: 2100 m enligt Global Security/USMC, 400m enligt SoldR Mtrl Vapen.

Pansarskott 86 (Pskott) är ett engångs Pansarvärnsvapen (PV-vapen) som kastas efter att ha avfyrats. Precis som Granatgeväret (Grg) är den rekylfri och fungerar enligt bakblåsprincipen. Med Pskottet kan man slå ut pansarskyttefordon, lastbilar och andra lättare bepansrade fordon. Dock är penetrationskraften normalt för liten för att kunna slå ut stridsvagnar (Main Battle Tank, MBT). Man brukar räkna att det krävs 3 st träffar (för att vara på den säkra sidan) med Pskott för att slå ut ett bepansrat pansarskyttefordon tex MT-LB, BMP, etc.

Pskottet är ett enmans-vapen och kan även användas som syftmina. Den har en 84 mm i diameter stor projektil. Projektilen utgörs normalt av en spårljuspansarspränggranat som är fenstabiliserad men även andra laddningar förekommer. Den vanliga standardgranaten har riktad sprängverkan (RSV) med ett elektriskt tändsystem vars samtliga säkringar är upphävda efter först ca 30m  från vapnet. Granaten briserar inte mot mindre föremål som grenar, etc med mindre diameter än ca 10 mm. 

Eldröret är av fiberkomposit och är tämligen skört mot slag mot skarpa kanter. Mest känsligt är siktena som lätt kan gå av i utfällt läge. Vapnet är mycket lätt att använda även för en ovan skytt och anvisningar för handgrepp står beskrivet med tydliga illustrationer på röret.

Skjutställningar

Robotställnigen som visas nedan sägs medföra att skytten "doppar" röret under avfyrning precis innan granaten lämnar vapnet. Detta medför att man träffar lågt eller framför målet. Dock ger robotställningen en otroligt bra rörlighet i sidled vilket inte de två andra skjutställningarna, liggandes och knästående, medger på samma sätt. 

P-skott skytt i robotställning
Se större bildKlicka för att se större bild!

Robotställning. Foto: ©1996 Henrik Svensk
OBS! Bilden avser visa själva ställningen, i normala fall bärs fullständig stridsutrustning.

Givetvis kan man även skjuta stående om terrängen så medger, detta bör dock i det längsta undvikas om man inte har något stöd.


Se större bildKlicka för att se större bild!

Pskottsskyttar stående på tak under strid i bebyggelse.
Foto: ©1999 MekB 8.

Man har nu börjat märka efter att ha avfyrat ett större antal skarpa vapen att man behöver justera siktet. P.g.a. det höga motståndet i fjädern på avtryckarknappen finns en tendens att vapnet dras nedåt under skottögonblicket och därmed träffar man lågt. En annan bidragande faktor till att man träffar lågt med skarpa skott är att projektilen gör att vapnet blir framtungt precis innan projektilen lämnar röret. Det märks speciellt i robotställningen då man inte har något stöd för den främre armen.

Skarpa vapen

Det är inte så vanligt att värnpliktiga får avfyra ett skarpt vapen. Det sägs finnas en risk med att avfyra skarpa vapen från axeln då det kan hända att projektilen detonerar innan den lämnat eldröret. I andra länder är det dock mer vanligt att skjuta skarpa. Bl.a. har USA köpt in ett stort antal och de har haft stor framgång i strid med Pskottet eller som den heter internationellt; AT 4.

Personal i svenska utlandsstykan får ibland skjuta skarpa pansarskott om de är utrustade med sådana, även under utbildning i Sverige.

 
Se större bildKlicka för att se större bild!

Pskott ihopfällt i transportläge.
Foto: ©1999 Henrik Svensk


Se större bildKlicka för att se större bild!

Pskott utfällt för användning.
Foto: ©1999 Henrik Svensk

Laddningar

Det finns flera olika modeller av projektiler till Pskottet:

  • HEAT (High Explosive Anti Tank) Penetrerar 420 mm pansar. (slpsgr 86)

  • HEDP (High Explosive Dual Purpose) Spränggranat mot bunkrar och byggnader. Granaten kan ställas in på anslagsdetonation eller fördröjd detonation.

  • HP (High Penetration) Extra hög penetrationsförmåga, 500-600 mm pansar.

  • CS Det finns också en speciell variant kallad AT4 CS (CS= Confined Spaces). Denna modell är speciellt framtagen till strid i bebyggelse då man kan tvingas avfyra vapnen i trånga utrymmen. Det vanliga Pskottet är väldigt farligt att avfyra inne i trånga utrymmen då tryckökningen är enorm i slutet rum. Även bakflamman kan vända och slå emot skytten om väggar eller andra föremål befinner sig inom 15 m bakom röret. CS varianten används bla av de Svenska Stadsskytte förbanden men sägs ändå vara relativt farlig att skjuta inomhus. Det är enligt vissa källor vanligt att skytten svimmar vid avfyrning inomhus.


Se större bildKlicka för att se större bild!

Utfällda riktmedel. Foto: ©1999 Henrik Svensk

Vapnet finns i ett mycket stort antal och kommer i krig även att finnas tilldelade hos förband som inte krigar ute i terrängen.

Som värnpliktig får man oftast använda övnings-pansarskott med en 9 mm spårljuspatron eller 20 mm övningsprojektil, dessutom finns en simulatorvariant i SAAB BT-46 systemet. 9mm spårljuspatronen är inte alldeles lysande, eftersom fosforsatsen inte ofta tänds så att man kan se skottet. Drivladdningen i 9 mm patronen är väldigt klen, detta gör att man INTE kan använda den spårljuspatronen i K-pisten. Den fastnar i pipan, vilket kan få förödande konsekvenser.

För den som vill ha ett Pskottsrör finns det att köpa avskjutna Pskott i amerikanska sk Surplus affärer för något hundratal dollar. Hur glada Tullverket blir vet jag inte.

Framtiden

SAAB Bofors Dynamics tog under 00-talet fram en efterföljare, Next Generation Light Antitank Weapon (NLAW, tidigare kallad MBT LAW) i Försvarmakten kallad Robot 57 (Rb57), som är betydligt kraftigare, styrd robot som är tornslående. Den kan slå ut en modern stridsvagn. Pansarskott 86 har dock utvecklats med en Confined Spaces (CS) variant för avfyrning i mindre utrymmen, tex en lägenhet. 2006 påbörjades utveckling av AT4 CS EBTW (Confined Space Enhanced Blast Tandem Warhead - förbättrad sprängkraft och tandemstridsdel). Tandemstridsspetsar krävs för att bekämpa fordon med reaktivt pansar. Det finns även varianter internationellt med fördröjd verkan för bekämpning av bunkrar.

Rödpunktssikten

Försökt på trupp som haft ett avtagbart rödpunktssikte på Pskott samt Grg har genomförts. Det är tänkt att siktet skall tas bort och återanvändas medans man slänger själva Pskottet efter avfyrning. Eftersom det inte finns några andra optiska riktmedel på Pskottet (på Grg finns ett kikarsikte) så lär det bli en betydligt bättre precision och träffsannolikhet med ett rödpunktsikte


Se större bildKlicka för att se större bild!

Pansarskott med avtagbart rödpunktssikte.
Foto: ©1999 MekB 8.

Fördelar:

  • Förhållandevis lätt

  • Engångsvapen

  • Stor verkan

  • Stort antal

  • Enkelt att hantera

Nackdelar:

  • Sköra sikten som lätt kan gå sönder.

...

Mer info


Fakta, bilder och referenser (Engelska)

FM 23-25 LIGHT ANTI ARMOR WEAPONS
M136 AT4, OPERATION AND FUNCTION

Källor


SoldR Mtrl Vapen Pansarskott 86

Försvarets Materielverk och AerotechTelub Information och Media AB, 2000, M7742-101141


Ammunitionskatalog Data och bilder Del 1 & 2
Del 1 M7779-000341, Del 2 M7779-000342, FMV 2001


Soldatreglemente Gemensam Materiel (Sold Mtrl G)
Försvarsmedia 1990, M7742-101031