Granatgevär 8,4 cm – Carl-Gustaf m48 m86

Granatgevär m48 och m86 (Grg) är ett rekylfritt pansarvärnsvapen konstruerat efter bakblåsprincipen.I stort sett är själva vapnet ett stort stålrör med ett slagstift som slår an granaten i sidan. Grg är ett väldigt slagkraftigt vapen och utgör själva grundstommen i Försvarsmaktens pansarvärns-arsenal. Nästan alla till fots stridande enheter har 2 st Grg/pluton, normalt inordnade i en särskild granatgevärsgrupp. Inom vissa enheter har man ett garanatgevär i varje skyttegrupp, dvs normalt 4 st grg /pluton. Även Hemvärnet är utrustade med granatgevär.

Granatgevärets största nackdel är den stora vikten och dåliga ergonimisk lösning för bärande med enbart en vadderad bärrem. Detta kan dock underlättas med att sätta fast vapnet på en överbliven ryggsäcksmes från t.ex. Ryggsäck K35 m.h.a. märling och/eller packremmar. Se dock till att fästa mesen på rätt sida eldröret samt i en vinkel som gör att du kan sikta med hjälm påtagen och nå handgreppen naturligt.

Säkerhet

Det blir en kraftig tryck- och ljudvåg vid skjutning med skarp och barlastad ammunition. Dubbla hörselskydd måste alltid användas inom 25 m från vapnet (propp och hörselkåpa). En kraftig eldsflamma uppstår på ett par meter som slår ut bak ur röret.

När man skjuter skall man se till att inte ha föremål bakom sig och ingen får befinna sig närmare än 15 m bakom skytten i krig, i fredstid gäller 70 m. Inget vertikalt föremål får finnas inom 5 m bakom eldröret. Gräsbränder uppstår lätt vid skjutning, både bakom granatgeväret och i målterrängen då granater med spårljus används. Därför bör vatten och ruska kort alltid finnas med under övning då brandrisk föreligger.
*Resevation för eventuella förändringar i SäkR. Kontrollera alltid senaste SäkR innan skjutning. 

Personal – Pjässervis

Grg betjänas av två man, en s.k. Pjässervis; en skytt och en laddare.
Laddaren bär ammunitionen, verktygsväskorna, laddar vapnet, kontrollerar att ingen är bakom vapnet samt eldreglerar skytten. Skytten bär vapnet och riktinstrumentsväskan och behöver enbart koncentrera sig på själva skyttet. Det förekommer även att någon till i gruppen tilldelas rollen som ammuntionsbärare. Normalt är det gruppchefen eller ställföreträdande gruppchef som anger vilka mål som skall bekämpas samt vilken ammuntion som skall laddas.

Versioner m/48B, m/48C
Granatgevär m/48 finns i två versioner; m48B och m48C. Det som skiljer dem åt är räffelstigningen i eldröret. M48B har likformig räffelstigning, medan m48C har tilltagande (progressiv).

Granatgevär m/86

Granatgevär m86 med rödpunktssikte och slagskydd monterade..
Foto: ©2012 Dan Bergman

Den  modernare lättare m86 väger “endast” 9,2 kg. Själva eldröret är av stål och sedan klätt i en kolfiberklädsel. Alla övriga externa delar är av aluminium och plast. M86 är inte lika stryktålig som m48, vilket gjorde att det tidigare fanns endast i krigsorganisationen och vissa special-förband men idag används det även under åtminstone krigsförbandsövningar. Förutom materialet, vikt och ett bärhandtag på rörets översida är m86 prestanda identisk och utseendemässigt mycket lik m48.

Versioner m86, m86B och m86C

M86 är baserat på exportversionen Carl-Gustaf M3 men modifierad för att överensstämma bättre med m48 avseende handhavande, funktionalitet och reservdelar.
M86B är i princip samma som M86 med skillnaden att eldröret är tillverkat senare med en annan ritning.
M86C har en annorlunda infästning för det öppna reservriktmedlets siktesarm, laxfotsfäste även på höger sida eldröret. Den tapp under eldrörets främre del på tidigare m86 är borttagen.

Export

Saab tillverkar granatgeväret och har sålt vapnet till ett flertal länder, vanligen under namnet Carl-Gustaf M3 och sedan 2016 även ännu lättare och modernare M4 som är inköpt under 2018 i ett begränsat antal till Försvarsmakten som Granatgevär 18.
M3 finns  bl,a i USA, Australien, Kanada och England. Kanadas landstyrkor, där vapnet likt här utgör standardvapnet mot pansar, har totalt 1 439 st Grg fördelat på både m48 och m86. Försvarsmakten har skänkt bort ett stort antal granatgevär till Baltstaterna under 1990-talet.

Skjutställningar

De vanligaste skjutställningarna är: liggande, knästående och robotställning. I vissa situationer används stående skjutställning.

Robotställningen (skytten står på bägge knäna, se bild nedan) säga medföra att skytten “doppar” röret under avfyrning precis innan granaten lämnar eldröret. Detta medför att man träffar lågt eller framför målet. Robotställningen ger en otroligt bra rörlighet i sidled vilket inte de två andra skjutställningarna, liggandes och knästående, medger på samma sätt. Givetvis kan man även skjuta stående om terrängen så medger, detta bör dock i det längsta undvikas om man inte har något stöd.

Skytt sittandes i robotställning.
Foto: ©2012 Henrik Svensk

Riktmedel

Det finns i huvudsak tre olika typer av riktmedel;

1. Öppet reservriktmedel med hålsikte och korn med knaster.
2. Riktinstrument m/48 (kikarsikte) med 3 ggr förstoring
3. Rödpunktsikte till Grg m86

Vanligtvis används i huvudsak de öppna reservriktmedlen, men vissa föredrar att använda det optiska riktinstrumentet. Rödpunktsiktet används nästan alltid på m86 .

Anledningarna till att ofta reservriktmedlen ofta föredras är:

• Man kommer snabbare till skott.
• Man kan råka ha sönder kikarsiktet och inte skall vara helt beroende av det.
• Man lätt kan missa att något föremål finns framför mynningen en bit bort om man kollar i riktinstrumentet. Detta kan resultera i att granaten briserar när den träffar hinder på väg mot målet med förödande konsekvenser.
• Stridsfordon idag framrycker i en sådan hastighet att man inte kan leta upp och följa det i riktinstrumentet då synfältet är så pass begränsat.

Utvärdering på trupp som haft avtagbara rödpunktssikten och lasersikten har genomförts, och idag finns det åtminstone rödpunktsikte anskaffat till m86 modellen, vilket verkligen förbättrar chansen att träffa målen även för en ganska ovan skytt.

BILD

Grg med avtagbart rödpunktssikte.
Foto: ©1999 MekB 8.

BILD

Svensk Amfibiesoldat med ett norskt Grg med Simrad-IS2000 lasersikte under övning i Norge 2001.
Foto: ©2001 Rhonda Morgan, Forsvarsnett

BILD

Granatgevär m48 med samtliga tillbehör.
Väska 1; verktyg samt nollställningsutrustning.
Väska 2; vårdsats. Väska 3;Riktinstrument.
Foto: ©2012 Henrik Svensk

Ammunition

Följande granater finns i Försvarsmakten. Det finns betydligt fler varianter för exportmarknaden som är modernare och kraftfullare, bla en variant med dubbla laddningar för att kunna slå ut fordon med reaktivt pansar.

BILD

Grg:s olika typer av ammunition.
fr.v. Spårljus-pansar-spränggranater (3 st), Lysgranat, Rökgranat, Spränggranat.

Spårljuspansarspränggranat, Slpsgr m66, m75

Används främst till att slå ut pansarfordon och andra hårda mål. Slspgr har har en laddning i projektilen med riktad sprängverkan (RSV). Vikt ca 3,5 kg. armeringssträcka: m66: 15 m, m75: 25 m. Slpsgr m75 har en hastighet av 290 m/s.

Spränggranat, Sgr m58

Används mot mjuka mål såsom trupp och obepansrade fordon. Sgr-projektilen består av ca 800 st stålkulor inbakade i sprängmedel. Sgr har dessutom en tempering, dvs att man kan ställa in den på att detonera efter ett visst avstånd, detta används då man t.ex. skall skjuta en luftbrisad. Luftbrisad menas med att granaten sprängs i luften mitt ovanför målet så att kulorna kan verka rakt ovanifrån i fall att Fi har ett bra frontalt skydd. Spränggranaten m58 har en armeringssträcka på endast 0,5 m. D.v.s. råkar du träffa något litet träd i närheten av dig själv blir du “platt”. Granatens hastighet är 280 m/s. Det finns också en nyare SGR m86.

Sgr m86 (HE 441B)

V_0: 235 m/s
Vikt: 3.1 kg
Armeringssträcka: 20-70 m
Praktiskt avstånd: 1100 m

Rökgranat, Rökgr m73, m81

Används bl.a. för att försämra fiendens sikt eller för att dölja egen förflyttning vid en sammandrabbning. Kan skjutas upp till 1000 m. Rökmassan är av titantetraklorid. Granatens rökmassa alstrar ett rökmoln under ca 8-10 sekunder som utlöses vid nedslaget. Man skjuter antingen avskärmande rök, dvs rök mellan fienden och sig själv eller förblindande rök,dvs rök direkt framför/på fienden.
Armeringssträcka: 70 m
Röktid: 8-10 sekunder

Lysgranat, Lysgr m82

Används för att belysa slagfältet. Lysmassan har en fallskärm som ger en lysdiameter på ca 400-500 m under ca 30 sekunder.
Ett pyrotekniskt tidsrör temperas på det avstånd (höjd) man önskar att granaten skall tändas.
Kortaste skjutavstånd för lysgranat är 200 m. Vid skjutning med lysgranat ska skjutställningen vara stående eller knästående. I knästående skjutställning ska marken bakom skytten slutta minst 30º nedåt från skytten.

Källor

Mats Weapon Page (Nedlagd)

SoldR Mtrl Vapen Granatgevär 8,4 cm 2008
Försvarsmakten och
AutotechTelub Teknikinformation i Stockholm AB, 2008
M7739-350007

Soldatreglemente Gemensam Materiel (Sold Mtrl G)
Försvarsmedia 1990
M7742-101031

Soldaten i Fält (SoldF)
Försvarsmedia 1986
M7742-100001