|
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
Fakta RBS 77/MIM-23B:Typ: medeldistansluftvärn
med allväderskapacitet |
|
Fakta Robot (MIM-23B) |
|
Fakta Belysningsradar PE-541b |
|
Fakta Spaningsradar PS-707 |
![]()
Robotsystem 77 HAWK (RBS 77) är i dag Sveriges enda luftvärnssystem inom kategorin medeldistans med en maximal räckvidd på 40 km. Uppgiften är att skydda högt prioriterade mål från flyganfall. En bataljon är direkt avsedd för att skydda Stockholm från kryssningsrobotar och attack-/bombflygplan.

Klicka för att se större bild!
Lavett med SIM-67 robotar i ALERT/högsta eldberedskap
Foto: © Lvpluton
2001-2002
RBS 77 härstammar ursprungligen ur det amerikanska systemet RBS 67 (MIM-23A Basic HAWK) som inskaffades till Lv4 i Malmö under 1960-talet. Systemet var redan då föråldrat och hade en räckvidd på 26 km. 1983, efter mycket om och men, så uppgraderades systemet till MIM-23B Improved HAWK (RBS 77), varav roboten och belysningsradarn var den största modifieringen. En tredje uppgradering finns internationellt och är under utprövning för svensk del.
Namnet "HAWK" är förkortningen för Homing-All-the-Way-Killer, eftersom roboten söker sig hela vägen till målet.
Roboten har sålts till ett flertal länder och ännu fler länder blir det nu när US National Guard säljer ut sina avlagda system. Bland de länder som köpt in systemet är Bahrain, Belgien, Danmark, Egypten, Frankrike, Tyskland, Grekland, Iran, Israel, Italien, Japan, Jordanien, Syd Korea, Kuwait, Holland, Norge, Portugal, Saudi Arabien, Singapore, Spanien, Sverige, Taiwan, Förenade Arabemiraten och USA. Den största användaren är Israel som använt systemet sen 1960-talet och skjutit ner över 67 flygplan. Under 6-dagarskriget så sköt man ner 1,3 flygplan per robot, något som talar om robotens skadeverkan mot flygplan som flyger i roteformation.
USMC använder systemet tillsammans med en ny radar från Raytheon som "fattigmans missilförsvar" då den för nuvarande är ett av de enda systemen som klarar av att skjuta ner ballistiska robotar.
Noteras bör dock att USA aldrig själva använt sina system skarpt, men de har använts i Vietnam, Panama och Gulfkriget av andra styrkor. Under flygbombningarna i Kosovo och Serbien 1999 så letade NATO frenetiskt efter serbernas HAWK-förband. De hittades aldrig, trots att Serber hotade och använda systemet mot NATO-flygplan.
Eftersom systemet är så stort så används bara ett system
per kompani bestående av 170 soldater. Som skydd under gruppering är
en RB 70 tropp tilldelad mot lågflygande attackflygplan.
Ett robotsystem 77 består av:
PE-541b grupperad med en PS-707 i bakgrunden.
Foto: © Lvpluton
2001-2002
PE-541b är systemets viktigaste komponent och består av två radarantenner,
en sändare och en mottagare.
Radarn har som uppgift att belysa målet med radarenergi och sända styrdata
till robot. Radarn är även utrustad med en igenkänningsutrustning (IK)
för identifiering om målet är vän eller fiende. PE-541b kallas i MIM-23
systemet för HPI (High Power Illuminator) och sändningsmetoden heter
Continous Wave (CW, ständig sändning).
Radarn är idag fortfarande hemligstämplad av USA och kräver ett visst skydd i fält. Mycket lite data finns om den i öppna källor.
Radarn mycket kraftfull. Som kuriosa kan nämnas att den klarar att koka en hink vatten på 10m avstånd på ca 30 sekunder. Något som gör att personal helst inte skall vistas i närheten när den används. Säkerhetsavståndet är 65 m, 300m för civila.
När man använder radarn röjer man även sin position, då fienden lätt kan pejla ens position. Detta medför att man oftast måste omgruppera så fort den har använts.
PS-707. Foto: © Lvpluton
2001-2002
PS-707 är en specialversion av spaningsradarn PS-70 där
en eldledningsplats har byggts in. Tillskillnad mot PE-541 pulserar
PS-707 ut radarvågorna.
I MIM-23 organisationen ingår en CWAR (Continuous Wave Acquisition Radar)
och en PAR (Pulse Acquisition Radar), samt en separat eldledarhytt.
I PS-707 har det integrerats och eldledare och skytt sitter öga mot
öga.
Radarn har en räckvidd på 40 km, vilket gör att alla mål man ser på radarskärmen kan man skjuta på. Övrig information tar man emot i tre vanliga civila bärbara datorer som använder LULIS (LUftLäges Informations System).

Klicka för att se större bild!
Lavett med en Sim 67 robot. Foto: © Lvpluton
2001-2002
En eldenhet har två lavetter som vardera bär tre robotar, men en tredje
lavett kan anslutas.
Lavetten horisonteras med hjälp av tre stödben och laddas/plundras med
hjälp av bandvagnstraktorn.
Lavetten begränsar även roboten från att skjutas in i hinder eftersom
roboten inte har någon intern radar som "ser" hinder.
Robotarna kan avfyras i snabb följd med ett tresekunders intervall.
Anledningen till intervallen är att lavetten skall riktas om mot målet
efter varje avfyrning.
Roboten kan avfyras i alla vinklar i sida och 0° till 78° i
höjdled (elevation). Inställningar av avfyrningsbegränsningen är dock
reglementerade att minsta vinkel är 200 mills (ca 11°).
![]()
![]()

Klicka för att se större bild!
Laddbandvagnstraktorn. Foto: © Lvpluton
2001-2002
Laddbandvagnstraktorn har som uppgift att flytta robotar från robotkärran
till lavetten och vice versa.
Armen som bär robotarna kan justeras i roll och elevation, vilket medför
att laddning av lavett kan ske i backar som lutar +/- 10 grader. Terrängegenskaperna
är mycket goda och maxhastigheten är cirka 20 km/h. Tiden för laddning
och plundring av robotkärran beror till stor del på föraren,
men tar bara några minuter om han/hon är skicklig.
Till skillnad från lavetten kan inte robotkärran justeras i sidled, därför måste man köra "rätt" på kärran så att armen kan kroka tag i dess fästen.

Klicka
för att se större bild!
Robotkärra. Foto: © Lvpluton
2001-2002
Robotkärran används för att frakta färdigmonterade robotar mellan grupperingsplatserna.
Här lastas även färdigmonterade robotar som monteras efterhand när systemet
är grupperat. Därefter hämtas dem av laddbandvagnstraktorn och laddas
på den lavett som har behov av påfyllning.
Robotkärran är ursprungligen tillverkad av det stativ som levererar robotar
in i stridsställningen via helikopter. Stativet och stödben är endast
påsvetsat på en militär vanlig dragkärra.
MIM-23A som hade en räckvidd på 26 km hade en större stridsladdning och mindre motor. Utvecklingen av MIM-23B medförde större motor och mindre stridsladdning. Rodrena fick även en annan utformning.
Första steget av krutraketmotorn används för acceleration vilket för
roboten till dess maxhastighet under de fem sekunderna motorn brinner.
Steg två används för att bibehålla farten och har en förbränningstid på
22 sekunder, därefter glidflyger roboten mot sitt mål.
Belysningsradarn, som mäter målets avstånd och hastighet, beräknar hela tiden vart roboten kommer att genskjuta målet. Gör målet undanmanövrar så beräknas en ny framförpunkt där kollisionsögonblicket skall inträffa.
Roboten kan göra en direktträff på målet, men mål som flyger i rote eller är av typen tyngre transportflygplan så är det lämpligt om roboten detonerar strax bredvid och använder sig av splitter för att bekämpa målet.
Skulle målet använda sig av störning så kopplar roboten automatiskt på sin "home-on-jam"-funktion. Den söker sig till störkällans centrum och detonerar där. Detta gör att systemet är i det närmsta ostörbart.
Mot högmanövrerande mål, tex andra missiler, som presterar mer än +30 G, så detonerar roboten även i närheten så fort den är nära och är på väg att förlora målkontakt. Normalt när roboten skall bekämpa mål långt bort så stiger roboten till 10 000 meter och därefter glidflyger in över målet.
Mot mål som flyger högt har systemet en räckvidd på 35 km, jämförande mot 40 km mot lågflygande mål. Dock får inget skjutförlopp beräknas ta mer än 83 sekunder annars kan ingen avfyring ske, eller så självdetonerar roboten.
Elverket för RBS 77. Foto: © Lvpluton
2001-2002
RBS 77 är ett mycket kraftkrävande system, största förbrukaren är PE-541. Ett elverk klarar inte av att driva hela systemet, därför kopplar spaningsradarn upp sig mot ett eget elverk. Spaningsradarn PS-707 har även ett eget internt mindre elverk. Elverket finns på flera andra förband, men elverket har speciella uttag för kablarna som härstammar ur MIM-23A-systemet.
Som "säkring" av systemet så finns en fördelarlåda (FÖL) mellan lavetter
och belysningsradarn.
Fölet, eller fölposten, har till uppgift att ställa lavetterna/robotarna
i säkrat-/passivt-/aktivt läge (SAFE/OPERATE/ALERT).
På fölet ser man även eventuella fel och status över lavetterna. Som
skydd för belysningsradarns strålning, då man endast är 100 meter ifrån,
så finns en plåtskiva som posten sitter bakom.
Normalt så står även en Ksp 58 i Mark-LV-stativ vid fölet som skydd från
luft och mark.
1. Efter order från Flygvapnet/Marinen via LULIS beslutar skjutledaren
(officer) att systemet startas upp och målspaning från spaningsradarn
sker.
2. Målet hittas och identifieras. Belysningsradarn tänds. Belysningsradar
och lavetter riktas mot målet.
3. Belysningsradarn belyser målet med hög radarenergi som resulterar
att målet avger radarenergi. Målsökaren i roboten läser av målets radarenergi
och söker sig efter den.
4. Roboten avfyras och styrs med hjälp av data från belysningsradarn
och sin målsökare.
5a. Roboten styr in mot direkträff och träffar målet.
5b. Roboten detonerar bredvid målet för att skada ett eller flera
mål med dess splitterverkan.
5c. Roboten självdetonerar om målet är för litet eller om målkontakt
förloras i 30 sekunder.
6. Nytt skjutförfarande kan ske.
Samtliga robotar kan avfyras mot samma mål med tresekundersintervall.
För tillfället så bedrivs försöksversamhet om inköp av RBS 97 HAWK.
RBS 97 är en uppgraderad version av RBS 77 och mer anpassat för svenska
förhållanden. Bla är lavetterna förstärkta så att robotar kan transporteras
på dem mellan grupperingarna.
Belysningsradarn har ett IR-sikte och benämns som PE-542.
Spaningsradarn är ersatt med en eldledarhytt som tar emot radardata från
JAS 39 Gripen, Und 23 (PS-23), Marina- och Armé-enheter. RBS 97
har kapacitet att skjuta ner kryssningsrobotar och UAV:er, samt skjuta
mot sex olika mål samtidigt.
Beslut om anskaffning beräknas ske år 2003 som ett komplement till RBS 23 BAMSE.
RBS 77 beräknas tas ur drift år 2010 och ersättas av ett annat system än RBS 23. I USA har vissa HAWK förband lagts ned, andra har ersatts av robotsystem såsom Patriot PAC-2 och PAC-3.
![]()
Sidan är skapad i samarbete med
Viktor Bodin
Luftvärnsreglemente RBS 77 1986
AMKAT DATA/BILD A M7779-002092 1990
Luftvärnsreglemente Lavett, robot, fördelarlåda och robotbehållare RBS 77 1986
Federation of American Scientist - HAWK TMD
Massor av information och ett 70-tal fina bilder.

Redstone Arsenal HAWK
Officiell hemsida för US Army´s arsenal.
HAWK historiska utveckling, 20 st bra foton och 5 st videofilmer av HAWK.
Redstone Aresenal
startsida»
Danish
Enhanced HAWK - DEHAWK
Detaljerad information om HAWK och danskarnas modifiering DeHawk. Massvis
med information och även information om andra robotsystem i världen.
Massor av foton och bra länkar.
Luftvärnsregemetet
Lv6
Mycket kortfattad information om lv-system, bla RBS 77, RBS 23, RBS
70, RBS 90, LvKv 90, mfl. mycket fina biler på RBS 77.
Försvarsmaktens faktasida om RBS 97
RBS 97 är den moderniserade versionen av RBS 77
Cookies | Copyright © 1997-2012 SoldF.com | info@soldf.com |Denna sida uppdaterad : 2012-02-08