SoldF.com

Robotsystem 77 HAWK - Rbs77

RBS 77 lavett.
Lavett ur RBS 77. Foto: © Lvpluton 2001-2002

Fakta RBS 77/MIM-23B:

Typ: medeldistansluftvärn med allväderskapacitet
Räckvidd: 40 km
Max effektiv topphöjd: 17 400 m
Max flygtid: 83 s
Träffsäkerhet: 86% (av 2000 avfyrningar)
Sökmetod: målbelysning via radar (eng. Semi-Active Homing)
Grupperingstid: 30 min
Antal system i Sverige: 8 st
Tillverkare: Raytheon


Fakta Robot (MIM-23B)
Längd: 4,98 m
Diameter, robotkropp: 38,4 cm
Spännvidd mellan vingspetsarna: 127 cm
Max hastighet: >800 m/s, Mach +2,4
Vikt: 638 kg
Motor typ: 2-stegs krutraketmotor
Drivmedel: 295 kg Ammoniumperklorat
Motor vikt: 400 kg
Förbränningstid: 5+22 s
Acceleration: Mach 1 på <5 sek
Max belastning: +/- 20 G
Stridsdel: 136,2 kg (~35 hexotol, 102 kg splitter (fyrkantiga))
Skadeverkan: skador på materiel inom 400 m


Fakta Belysningsradar PE-541b
Räckvidd: >40 km
Frekvensområde: K-bandet
Styrka: Hemligt


Fakta Spaningsradar PS-707
Räckvidd: 40 km
Antennhöjd: 12,8 m
Toppeffekt: 60 kW
Frekvensområde: 5,45 - 5,85 GHz (G-bandet)
Antenntyp: COSEC2 med 60º öppningsvinkel. Lobbredd 2º
Tillverkare: Ericsson Microwave

Robotsystem 77 HAWK (RBS 77) är i dag Sveriges enda luftvärnssystem inom kategorin medeldistans med en maximal räckvidd på 40 km. Uppgiften är att skydda högt prioriterade mål från flyganfall. En bataljon är direkt avsedd för att skydda Stockholm från kryssningsrobotar och attack-/bombflygplan.

Lavett med SIM-67 robotar i ALERT/högsta eldberedskap
Se större bildKlicka för att se större bild!
Lavett med SIM-67 robotar i ALERT/högsta eldberedskap
Foto: © Lvpluton 2001-2002

Historia

RBS 77 härstammar ursprungligen ur det amerikanska systemet RBS 67 (MIM-23A Basic HAWK) som inskaffades till Lv4 i Malmö under 1960-talet. Systemet var redan då föråldrat och hade en räckvidd på 26 km. 1983, efter mycket om och men, så uppgraderades systemet till MIM-23B Improved HAWK (RBS 77), varav roboten och belysningsradarn var den största modifieringen. En tredje uppgradering finns internationellt och är under utprövning för svensk del.

Namnet "HAWK" är förkortningen för Homing-All-the-Way-Killer, eftersom roboten söker sig hela vägen till målet.

Internationellt

Roboten har sålts till ett flertal länder och ännu fler länder blir det nu när US National Guard säljer ut sina avlagda system. Bland de länder som köpt in systemet är Bahrain, Belgien, Danmark, Egypten, Frankrike, Tyskland, Grekland, Iran, Israel, Italien, Japan, Jordanien, Syd Korea, Kuwait, Holland, Norge, Portugal, Saudi Arabien, Singapore, Spanien, Sverige, Taiwan, Förenade Arabemiraten och USA. Den största användaren är Israel som använt systemet sen 1960-talet och skjutit ner över 67 flygplan. Under 6-dagarskriget så sköt man ner 1,3 flygplan per robot, något som talar om robotens skadeverkan mot flygplan som flyger i roteformation.

USMC använder systemet tillsammans med en ny radar från Raytheon som "fattigmans missilförsvar" då den för nuvarande är ett av de enda systemen som klarar av att skjuta ner ballistiska robotar.

Noteras bör dock att USA aldrig själva använt sina system skarpt, men de har använts i Vietnam, Panama och Gulfkriget av andra styrkor. Under flygbombningarna i Kosovo och Serbien 1999 så letade NATO frenetiskt efter serbernas HAWK-förband. De hittades aldrig, trots att Serber hotade och använda systemet mot NATO-flygplan.

Komponenter RBS 77

Eftersom systemet är så stort så används bara ett system per kompani bestående av 170 soldater. Som skydd under gruppering är en RB 70 tropp tilldelad mot lågflygande attackflygplan.
Ett robotsystem 77 består av:

  • 2 Lavetter
  • 1 Belysningsradar PS-541b
  • 1 Spaningsradar PS-707
  • 1 ApLv (Anknytningspunkt Luftvärn)
  • 2 Elverk

Belysningsradarn PE-541b (HPI)

PE-541b
PE-541b grupperad med en PS-707 i bakgrunden.
Foto: © Lvpluton 2001-2002

PE-541b är systemets viktigaste komponent och består av två radarantenner, en sändare och en mottagare.
Radarn har som uppgift att belysa målet med radarenergi och sända styrdata till robot. Radarn är även utrustad med en igenkänningsutrustning (IK) för identifiering om målet är vän eller fiende. PE-541b kallas i MIM-23 systemet för HPI (High Power Illuminator) och sändningsmetoden heter Continous Wave (CW, ständig sändning).

Radarn är idag fortfarande hemligstämplad av USA och kräver ett visst skydd i fält. Mycket lite data finns om den i öppna källor.

Radarn mycket kraftfull. Som kuriosa kan nämnas att den klarar att koka en hink vatten på 10m avstånd på ca 30 sekunder. Något som gör att personal helst inte skall vistas i närheten när den används. Säkerhetsavståndet är 65 m, 300m för civila.

När man använder radarn röjer man även sin position, då fienden lätt kan pejla ens position. Detta medför att man oftast måste omgruppera så fort den har använts.

PS-707

PS-707
PS-707. Foto: © Lvpluton 2001-2002

PS-707 är en specialversion av spaningsradarn PS-70 där en eldledningsplats har byggts in. Tillskillnad mot PE-541 pulserar PS-707 ut radarvågorna.
I MIM-23 organisationen ingår en CWAR (Continuous Wave Acquisition Radar) och en PAR (Pulse Acquisition Radar), samt en separat eldledarhytt. I PS-707 har det integrerats och eldledare och skytt sitter öga mot öga.

Radarn har en räckvidd på 40 km, vilket gör att alla mål man ser på radarskärmen kan man skjuta på. Övrig information tar man emot i tre vanliga civila bärbara datorer som använder LULIS (LUftLäges Informations System).

Lavetten

Lavett med en Sim 67 robot
Se större bildKlicka för att se större bild!
Lavett med en Sim 67 robot. Foto: © Lvpluton 2001-2002

En eldenhet har två lavetter som vardera bär tre robotar, men en tredje lavett kan anslutas.
Lavetten horisonteras med hjälp av tre stödben och laddas/plundras med hjälp av bandvagnstraktorn.
Lavetten begränsar även roboten från att skjutas in i hinder eftersom roboten inte har någon intern radar som "ser" hinder.
Robotarna kan avfyras i snabb följd med ett tresekunders intervall. Anledningen till intervallen är att lavetten skall riktas om mot målet efter varje avfyrning.
Roboten kan avfyras i alla vinklar i sida och 0° till 78° i höjdled (elevation). Inställningar av avfyrningsbegränsningen är dock reglementerade att minsta vinkel är 200 mills (ca 11°).

Laddbandvagnen

Laddbandvagn
Se större bildKlicka för att se större bild!
Laddbandvagnstraktorn. Foto: © Lvpluton 2001-2002

Laddbandvagnstraktorn har som uppgift att flytta robotar från robotkärran till lavetten och vice versa.
Armen som bär robotarna kan justeras i roll och elevation, vilket medför att laddning av lavett kan ske i backar som lutar +/- 10 grader. Terrängegenskaperna är mycket goda och maxhastigheten är cirka 20 km/h. Tiden för laddning och plundring av robotkärran beror till stor del på föraren, men tar bara några minuter om han/hon är skicklig.

Till skillnad från lavetten kan inte robotkärran justeras i sidled, därför måste man köra "rätt" på kärran så att armen kan kroka tag i dess fästen.

Robotkärra

Robotkärra
Se större bildKlicka för att se större bild!

Robotkärra. Foto: © Lvpluton 2001-2002

Robotkärran används för att frakta färdigmonterade robotar mellan grupperingsplatserna. Här lastas även färdigmonterade robotar som monteras efterhand när systemet är grupperat. Därefter hämtas dem av laddbandvagnstraktorn och laddas på den lavett som har behov av påfyllning.
Robotkärran är ursprungligen tillverkad av det stativ som levererar robotar in i stridsställningen via helikopter. Stativet och stödben är endast påsvetsat på en militär vanlig dragkärra.

Roboten

MIM-23A som hade en räckvidd på 26 km hade en större stridsladdning och mindre motor. Utvecklingen av MIM-23B medförde större motor och mindre stridsladdning. Rodrena fick även en annan utformning.

Första steget av krutraketmotorn används för acceleration vilket för roboten till dess maxhastighet under de fem sekunderna motorn brinner.
Steg två används för att bibehålla farten och har en förbränningstid på 22 sekunder, därefter glidflyger roboten mot sitt mål.

Belysningsradarn, som mäter målets avstånd och hastighet, beräknar hela tiden vart roboten kommer att genskjuta målet. Gör målet undanmanövrar så beräknas en ny framförpunkt där kollisionsögonblicket skall inträffa.

Roboten kan göra en direktträff på målet, men mål som flyger i rote eller är av typen tyngre transportflygplan så är det lämpligt om roboten detonerar strax bredvid och använder sig av splitter för att bekämpa målet.

Skulle målet använda sig av störning så kopplar roboten automatiskt på sin "home-on-jam"-funktion. Den söker sig till störkällans centrum och detonerar där. Detta gör att systemet är i det närmsta ostörbart.

Mot högmanövrerande mål, tex andra missiler, som presterar mer än +30 G, så detonerar roboten även i närheten så fort den är nära och är på väg att förlora målkontakt. Normalt när roboten skall bekämpa mål långt bort så stiger roboten till 10 000 meter och därefter glidflyger in över målet.

Mot mål som flyger högt har systemet en räckvidd på 35 km, jämförande mot 40 km mot lågflygande mål. Dock får inget skjutförlopp beräknas ta mer än 83 sekunder annars kan ingen avfyring ske, eller så självdetonerar roboten.

Elverk

Elverk
Elverket för RBS 77. Foto: © Lvpluton 2001-2002

RBS 77 är ett mycket kraftkrävande system, största förbrukaren är PE-541. Ett elverk klarar inte av att driva hela systemet, därför kopplar spaningsradarn upp sig mot ett eget elverk. Spaningsradarn PS-707 har även ett eget internt mindre elverk. Elverket finns på flera andra förband, men elverket har speciella uttag för kablarna som härstammar ur MIM-23A-systemet.

Fördelarlådan (FÖL)

Som "säkring" av systemet så finns en fördelarlåda (FÖL) mellan lavetter och belysningsradarn.
Fölet, eller fölposten, har till uppgift att ställa lavetterna/robotarna i säkrat-/passivt-/aktivt läge (SAFE/OPERATE/ALERT).

  • I SAFE kan inte spaningsradarn använda och styra lavetterna.
  • I OPERATE så kan man skjuta med en 10-30 sekunders fördröjning efter att hydrauliken i lavetten har starts upp.
  • I ALERT så är lavetternas hydraulik påslagen och lavetterna står riktade i beredskapsriktningen. Avfyrning kan omedelbart ske.

På fölet ser man även eventuella fel och status över lavetterna. Som skydd för belysningsradarns strålning, då man endast är 100 meter ifrån, så finns en plåtskiva som posten sitter bakom.
Normalt så står även en Ksp 58 i Mark-LV-stativ vid fölet som skydd från luft och mark.

Skjutförlopp

1. Efter order från Flygvapnet/Marinen via LULIS beslutar skjutledaren (officer) att systemet startas upp och målspaning från spaningsradarn sker.
2. Målet hittas och identifieras. Belysningsradarn tänds. Belysningsradar och lavetter riktas mot målet.
3. Belysningsradarn belyser målet med hög radarenergi som resulterar att målet avger radarenergi. Målsökaren i roboten läser av målets radarenergi och söker sig efter den.
4. Roboten avfyras och styrs med hjälp av data från belysningsradarn och sin målsökare.
5a. Roboten styr in mot direkträff och träffar målet.
5b. Roboten detonerar bredvid målet för att skada ett eller flera mål med dess splitterverkan.
5c. Roboten självdetonerar om målet är för litet eller om målkontakt förloras i 30 sekunder.
6. Nytt skjutförfarande kan ske.

Samtliga robotar kan avfyras mot samma mål med tresekundersintervall.

Framtiden och RBS 97 HAWK

För tillfället så bedrivs försöksversamhet om inköp av RBS 97 HAWK. RBS 97 är en uppgraderad version av RBS 77 och mer anpassat för svenska förhållanden. Bla är lavetterna förstärkta så att robotar kan transporteras på dem mellan grupperingarna.
Belysningsradarn har ett IR-sikte och benämns som PE-542.
Spaningsradarn är ersatt med en eldledarhytt som tar emot radardata från JAS 39 Gripen, Und 23 (PS-23), Marina- och Armé-enheter. RBS 97 har kapacitet att skjuta ner kryssningsrobotar och UAV:er, samt skjuta mot sex olika mål samtidigt.

Beslut om anskaffning beräknas ske år 2003 som ett komplement till RBS 23 BAMSE.

RBS 77 beräknas tas ur drift år 2010 och ersättas av ett annat system än RBS 23. I USA har vissa HAWK förband lagts ned, andra har ersatts av robotsystem såsom Patriot PAC-2 och PAC-3.

Källor

Sidan är skapad i samarbete med Viktor Bodin
LVPLUTON 2001-2002 Lv6

Luftvärnsreglemente RBS 77 1986

AMKAT DATA/BILD A M7779-002092 1990

Luftvärnsreglemente Lavett, robot, fördelarlåda och robotbehållare RBS 77 1986


Federation of American Scientist - HAWK TMD

Massor av information och ett 70-tal fina bilder.

Mer info


Redstone Arsenal HAWK
Officiell hemsida för US Army´s arsenal.
HAWK historiska utveckling, 20 st bra foton och 5 st videofilmer av HAWK. Redstone Aresenal startsida»

Danish Enhanced HAWK - DEHAWK
Detaljerad information om HAWK och danskarnas modifiering DeHawk. Massvis med information och även information om andra robotsystem i världen. Massor av foton och bra länkar.

Luftvärnsregemetet Lv6
Mycket kortfattad information om lv-system, bla RBS 77, RBS 23, RBS 70, RBS 90, LvKv 90, mfl. mycket fina biler på RBS 77.

Försvarsmaktens faktasida om RBS 97
RBS 97 är den moderniserade versionen av RBS 77