SoldF.com

Fälthaubits 77 - FH77

FH 77A
Se större bildKlicka för att se större bild!

Haubits 77A
Foto: © 2003 Amir Baktirovic

Fakta FH77A

Längd:11,3 m
Bredd: 2,6 m
Höjd: 2,8 m
Vikt: 11 500 kg
Kaliber: 155 mm
Eldrörslängd: 5890 mm (38 x kaliber)
Eldhastighet: 3 skott/8 sek
Max skottvidd:
21 km (SGR 77), 24 km (Basflöde)
Mekanism: Vertikal kil
Riktmedel:RIA-sikte,(vissa modifierade med POS 2 i utbildningssyfte)
Motor: Volvo B20A
Drivmedel: Bensin
Tankvolym: 40L. Två stycken 20L Jeep-dunkar i ställning framför riktarplatsen
Framdrivning: Hydraulisk drivning med en motor per drivhjul
Bromssystem: Tryckluft med trumbromsar
Max hastighet självkörning: 6 km/h
Max hastighet dragning: 70 km/h
Elsystem: 24 V
Antal: XX st
Tillverkare: Bofors AB


 

FH77B
Se större bildKlicka för att se större bild!

Haubits 77B
Foto: © Bofors Defence

Fakta FH77B

Längd: 12,01 m
Bredd: 2,6 m
Höjd: 2,8 m
Vikt: 12 200 kg
Kaliber: 155 mm
Eldrörslängd: 6045 mm (39 X kaliber)
Eldhastighet: 4skott/24sec
Max skottvidd: 27,3 km (SGR 77BB)
Mekanism: Skruvmekanism
Rikt/Navigationssystem: Pos2
Motor: Mercedes om-616 918 rak 4-cyl
Drivmedel: Diesel
Tankvolym: 40L. Två stycken 20L Jeep-dunkar i ställning framför riktarplatsen
Framdrivning: Hydraulisk drivning med en motor per drivhjul
Bromssystem: Tryckluft med trumbromsar
Max hastighet självkörning: 7-8 km/h
Max hastighet dragning: 70 km/h
Elsystem: 24 V
Antal: 50 st
Tillverkare: Bofors AB

 
 
 

Fälthaubits 77-systemet (FH77) utvecklades i slutet av 60-talet av Bofors. Under utvecklingsarbetet kom man fram till följande viktiga krav:

  • Rörligheten på väg och i terräng skall vara stor.
  • Skjutning med hög eldhastighet och lång skottvidd skall kunna utföras med god precision.

Haubits 77A- pjäserna levererades till förbanden mellan 1978-1985 och idag finns det endast ett fåtal av dessa pjäser kvar i aktiv tjänst. Några modifierades med positionsbestämnings-utrustning (betecknas Haubits 77AP) och används idag för att utbilda Haubits 77B-bataljoner till en lägre kostnad.

I april 1990 beställdes ytterligare 50 st Haubits 77B pjäser tillsammans med ammunition och övrig utrustning. Pjäsen som var en vidareutveckling av Haubits 77A kallas Haubits 77B och kan bland annat skjuta NATO-standardiserad ammunition. De levererades till förbanden under 1990-1991 och var i stort samma pjäs som Bofors under 1980-talet sålt till Indien och Nigeria. Haubits 77B är idag Sveriges enda operativa typ av artilleripjäs, som i nuläget finns placerade i fyra stycken brigadhaubits-bataljoner om vardera tolv pjäser.

FH77B
Se större bildKlicka för att se större bild!

Haubits 77B

Konstruktion

Pjäsen delas konstruktionsmässigt upp i över- och underlavett.

Underlavetten innehåller bland annat alla delar som krävs för pjäsens rörlighet; motor, hydraulpumpar och hjul.
Överlavetten innehåller bland annat; riktsystem, eldrör samt kommunikations- och positionsbestämningsutrustning.

Drivsystem

Pjäsens drivsystem är uppbyggt runt en mindre förbränningsmotor (modellberoende se faktaruta) som i sin tur driver tre hydraulpumpar; två axialkolvpumpar och en kugghjulspump. Hydraultrycket används bland annat för drivning av hjulen, riktning av eldröret, laddning samt höjning och sänkning av lavetten.Vid körning går trycket från de två axialkolvpumparna till en hydraulmotor som sitter vid respektive drivhjul.

I och med att varje drivhjul har en egen hydraulmotor och pump kan hjulen köras oberoende av varandra vilket gör pjäsen lättmanövrerad i trånga passager. I skjutläge styrs oljan bort från drivhjulen och används till rikt- och laddanordningarnas hydraulsystem. Kugghjulspumpen förser stödhjulen med hydraultryck för höjning och sänkning av lavetten.

FH77A
Se större bildKlicka för att se större bild!
Grupperad Haubits 77A
Foto: © 2003 Amir Baktirovic

Laddsystem

Laddsystemet är halvautomatiskt där frambringandet av granater och drivladdningar sker med mänsklig kraft medan laddningen sker med hjälp av hydraultryck. Efter att skottet avlossas kastas tändpatroner (H77A: laddningshylsor) automatiskt ut, mekanismen öppnas och är åter klar för laddning.

Mekanism

Haubits 77 A utrustades med en kilmekanism och laddningshylsor. Under utvecklandet av Haubits 77B framkom det önskemål om att kunna använda NATO-standardiserad ammunition med krutkarduser som drivladdningar, vilket medförde att man valde den tätare skruvmekanismen.

Haubits 77AP
Se större bildKlicka för att se större bild!

Foto: © 2003 Andreas Karlsson

Fördelen med en kilmekanism är att pjäsen får en högre eldhastighet tack vare ett mindre antal moment som skall genomföras vid varje omladdning p.g.a. att ammunitionen redan är sammanförd när laddcykeln påbörjas.

Skruvmekanismens fördelar ligger främst i att den blir tätare vilket innebär att inte så mycket krutgaser läcker ut genom bakstycket utan allt gastryck verkar till att föra granaten framåt, med längre skjutavstånd som följd.

Mekanism FH77B
Se större bildKlicka för att se större bild!

Mekanism Haubits 77B

Navigeringssystem

Haubits 77B samt vissa modifierade Haubits 77AP använder tröghetsnavigeringssystemet POS 2 för att erhålla position samt bäring under skjutning. POS 2 arbetar med tre stycken ringlasergyron samt accelerometrar för att beräkna hur enheten flyttar sig i förhållande till utgångspositionen samt bestämma bäring.

Vid systemstart anger man säkra koordinater från en av Lantmäteriets fältmätpunkter. Systemet klarar av att ge säkert geodetiskt underlag under förutsättning att det var 10:e km uppdateras på fältmätpunkter.

Rörlighet/Förflyttning

Vid förflyttning mellan grupperingsplatser eller andra längre sträckor dras pjäsen av en Terrängbil 40 (TGB 40 ) med en maximal hastighet av 70 km/h. Vid förflyttning i svår terräng kan pjäsens och bilens motorer samköras genom en manöverenhet som placeras i dragbilen. Detta innebär att ekipagets alla åtta hjul driver samtidigt och åstadkommer en avsevärd dragkraft i hastigheter upp till ca 7 km/h. Vid kortare förflyttningar och i samband med grupperingar rör sig pjäsen med hjälp av sin egen motor i hastigheter upp till ca 7 km/h.

Körning Haubits 77
Se större bildKlicka för att se större bild!

Haubits 77A under självkörning
Foto: © 2003 Amir Baktirovic

Bemanning

En pjäs bemannas av minst fem personer.
Gruppchefen (10 mån vpl), Riktare (10 mån vpl ), Laddare 1, Laddare 2, samt förare/Laddare 3 (samtliga 7,5 mån vpl).

Haubits 77
Se större bildKlicka för att se större bild!

Grupperad Haubits 77A
Foto: © 2003 Amir Baktirovic

Gruppchefen styr verksamheten samt ansvarar för eldgivningen från en platta på pjäsens vänstra sida alldeles intill riktaren.

Riktaren kör pjäsen vid gruppering, riktar in eldröret och avfyrar under eldgivning från sin plats på pjäsens vänstra sida.

Riktare
Se större bildKlicka för att se större bild!

Riktaren manövrerar pjäsen
Foto: © 2003 Amir Baktirovic

Laddare 1 sitter vid skjutning på pjäsens högra sida och vevar fram granaterna till laddningsmekanismen.
Laddare 2 och 3
jobbar på marken med att iordningställa granater och laddningar. Kallas även för Pjäsmän men i vardagsslang Pjäsapor, då man menar att det tunga bärandet ger ett visst ap-likt utseende med långa armar.

Pjäsgruppen består totalt sett av 10-14 personer uppdelade i två skjutande lag för att kunna verka dygnet runt.

Organisation

Enligt organisation 2004 består varje artilleribataljon av 854 man uppdelade på fem kompanier; två pjäskompanier, ett närskyddskompani, ett ledningskompani och ett trosskompani.

Pjäskompanierna innehåller tre pjäsplutoner, en rektropp samt en stabstropp. Minsta eldenhet som eldledare tilldelas är i regel artilleribataljon.

FH 77
Se större bildKlicka för att se större bild!
Haubits 77A i eldställning
Foto: © 2003 Amir Baktirovic

Ammunition

FH77B Ammo
Se större bildKlicka för att se större bild!

Ammunition till Haubits 77B.
Fr vä; Drivladdning laddning 5, Spränggranat 54-77 med apterat tändrör, Tändrör för ögonblicksbrisad (ÖHKSAR 80)

Spränggranater
Haubits 77-systemet skjuter huvudsakligen spränggranater som ger bäst verkan i mjuka mål så som fottrupp och icke splitterskyddade fordon, men åstadkommer även verkan på bepansrade fordon vid närträff.

Standardspränggranaten SGR 54-77 väger 43 kg och innehåller förutom stålskalet ca 7 kg pressad trotyl och ger verkan genom splitter och tryck.

FH77B Ammo
Se större bildKlicka för att se större bild!

Ammunition till Haubits 77A, 12 st Spränggranat m/77.
Foto: © 2003 Andreas Karlsson

På granaten skruvar man fast ett tändrör som temperas (ställs in) beroende på när och hur man vill att granaten skall brisera. De vanligaste eldslagen är ögonblicksbrisad , att granaten briserar när den träffar något, luftbrisad, att granaten briserar en bit upp i luften för att ge ökad splitterverkan eller inträngingsbrisad , som gör att granaten kan tränga in i t.ex. ett värn innan den briserar.

Luftbrisad åstadkoms genom att använda tid- eller zonrör. Tidröret innehåller en klocka som ställs in innan avfyrning och briserar på avsedd plats i banan. Zonrören baseras på att ett litet radarhuvud känner av granatens avstånd till marken och briserar vid en förutbestämd höjd beroende på radarreflektionerna.

Övningsgranater
För övningssyfte finns övningsgranater som innehåller en mindre sprängladdning och en rökladdning för markering av granatnedslag.

Basflödesgranater
Haubits 77B kan även skjuta så kallade basflödesgranater (SGR 77BB), de har samma verkan som en vanlig spränggranat men har en extra förbränningssats i bakplanet. Denna förbränning fyller tomrummet bakom den flygande granaten och reducerar turbulensen bakom, vilket gör att skottvidden ökar med upp till 30%.

BONUS
Under början av 2000-talet köpte Sverige in hårdmålsgranaten BONUS avsedd att slå ut stridsvagnar och andra tyngre bepansrade fordon. Granatkroppen har i stort samma form som en standardgranat men innehåller två substridsdelar med RiktadSprängVerkan (RSV). När granaten kommit till målområdet separeras RSV-substridsdelarna som med hjälp av en IR-sensor söker sitt mål och sedan slår med sin RSV-stråle mot taket på fordonet.

Drivladdningar
Som drivladdningar används på Haubits 77B krutkarduser av NATO-standard. Dessa finns i olika laddningsstorlekar som varieras beroende på skjutavståndet. Karduserna består av tygstrumpor fyllda med stavkrut. För tändning av drivladdningen används tändpatroner som matas från ett magasin på mekanismens utsida.

Till Haubits 77A används plasthylsor som innehåller ett variabelt antal delladdningar samt en tändskruv i botten av hylsan.

FH77B Ammo
Se större bildKlicka för att se större bild!

Drivladdningar i plasthylsor till Haubits 77A.
Foto: © 2003 Andreas Karlsson

Batteriplatsen

På batteriplatsen beräknas hur pjäserna skall rikta för att träffa målet av SKjutElementRäknaren (SKER). SKER:en är kopplad till en Ra 180 mobil och tar emot eldsignaleringen från sensorn och beräknar pjäsens skjutelement. Den tar vid beräkningen hänsyn till uppmätta störningar såsom vind, temperatur, lufttryck, pjäsernas individuella egenskaper samt krutets temperatur och brinntid.

När beräkningen är slutförd skickas skjutelementen innehållande; hur pjäsen skall rikta , typ av ammunition, laddning och antal skott vidare ut till pjäserna med tvåtråd eller radio. Batteriplatsgruppen färdas i en Bv 2061 eller en TGB 1318/1321 och följer efter i pjäsernas omgrupperingar.

FH77A
Se större bildKlicka för att se större bild!
Beräkningsplats i Tgb 1321
Foto: © 2003 Andreas Karlsson

Sensorer

För att kunna använda sig av ett indirekt eld-system och skjuta artilleri behövs förutom pjäserna även en sensor i målterrängen som talar om var granaterna skall skjutas. Denna sensor kan se ut på många sätt.

Den enklaste sensorn i dagsläget är en eldledningsgrupp som arbetar med hjälp av kompass, laseravståndsinstrument och en Ra 180 + DART.

För att leda den indirekta elden vid de mekaniserade förbanden finns en eldledningsplattform baserad på ett Strf 90-chassie, Epbv 90 samt Epbv 3022. Dessa fordon har utrustning för positionsbestämning, avståndsmätning och samband. Fordonen ger personalen splitterskydd vilket gör att de kan observera nedslagen på kortare avstånd samt lättare följa de mekaniserade förbandens anfallsrörelse.

Under de senaste tio åren har utvecklingen av sensorer gått fort. Sverige har idag ytterligare två system som kan leda indirekt eld, ARTHUR (ARTillery Hunting Radar) och UAV Ugglan (Unmanned Aerial Vehicle).

ARTHUR är en artillerilokaliseringsradar som förutom att mäta in fientligt artilleri även kan eldleda och eldreglera eget artilleri med hjälp av sin radarantenn.

Ugglan är en obemannad flygfarkost som med hjälp av optiska samt infraröda sensorer kan observera fiendens ställningar på djupet och leda indirekt eld mot dessa.

Skjutning

Sensorn framme vid målet skickar en eldsignalering innehållande målets koordinater (x, y, z), eldslag samt antalet granater i målet. Detta skickas vanligtvis som ett meddelande enligt format 410-412 med DART 380.

I batteriplatsfordonet tas målinformationen emot och omräknas till hur pjäsen skall rikta för att nå målet. När riktaren mottagit skjutelementen på sin skärm och inriktat pjäsen i rätt bäring och elevation genomför pjäsgruppchefen kontroller och ger riktaren klartecken för avfyrning. När skottet har avlossats går ett FYR-meddelande tillbaka till eldledaren om att granaterna är på väg.

När de första granaterna har landat i målterrängen observerar eldledaren eldens läge och skickar om det behövs ett ändringskommando som flyttar elden exakt in till målet. Batteriet genomför nu ännu ett eldöppnande med helt rättliggande eld.

Haubits 77AP
Se större bildKlicka för att se större bild!

Foto: © 2003 Andreas Karlsson

Avveckling

Fälthaubits 77A avecklades i och med Förförsvarsbeslut 2000, medan vissa ställdes i reserv. Dessa avvecklades helt med Försvarsbeslut 2004. De 48 st pjäser Fälthaubits 77B utgick ur den svenska organisationen 2011 för att återanvändas som en viktig komponent i Archer, Artillerisystem 08.

Video



Mer Info

Artilleriregementet

Arméns materiel Indirekt eld -OH
Bilder på de olika systemen inom indirekt eld, bl.a. FH77, Beräkningsplats, EPbv3022, Epbv 90, SKER, mm.

Källor:

Sidan är gjord i samarbete med: Pjäsen samt ett antal som vill vara anonyma. Samtliga har personliga erfarenheter inom FH77-systemet.

Instruktionsbok 15,5 cm Haub 77A
Försvarsmakten, 2000, M7786-004750

Instruktionsbok 15,5 cm Haub 77B
Försvarsmakten, 1995, M7786-007870

Det svenska artilleriet
Anshelm J. (red), 1994

Bofors Defence
Tillverkare av Haubits 77, Haubits 77B, Haubits 77B på dumperchassin och framtidens självgående artillerisystem (SPA). De tillverkar även intelligenta artillerigranater såsom BONUS, 3P och Excalibur.

Artilleriregementets hemsida 2003-10-30